Det fanns ett ursprungligt förslag om att sänka andelen till 34 procent och ge plats för riskkapital och större möjlligheter till bolagisering. Men inte ens bland de största förespråkarna, som exempelvis fotbollen, var alla elitklubbar anhängare till förslaget, klubbar som saknar pengar men uppenbarligen inte investerare.

– Notera att fotbollen aldrig har i någon beslutande församling föreslagit 34-procentsalternativet. Hockeyn nappade på det förslag som kom från RF:s egen beredningsgrupp, Juridiska Kommittén, men vi röstade aldrig med hockeyn, påpekar fotbollsförbundets ordförande, Lars-Åke Lagrell.

”Vi synade korten”

– Skälet är enkelt. Dels hade ett sådant beslut låst oss från alla andra framtidsmöjligheter och dels hade vi inte något sådant förslag förankrat inom fotbollen. Vi har hela tiden talat om var besluten ska fattas, inget annat.

Fotbollen har haft en bolagiseringsgrupp som i ett remissyttrande var positiv Juridiska Kommitténs förslag och det blev till fotbollens ställningstagande.

– Det var kanske en miss som jag i så fall får ta på mig – tillsammans med Bosse Johansson från SEF och Susanne Erlandsson från EFD, men när vi aldrig fick syna korten och fick veta att RS inte skulle följa kommitténs förslag … så återgick vi snabbt till den linje som vi hade hållit, förklarar Lagrell.

– Om vi hade fått ett 34-procentsförslag, och funnit detta bra, skulle vi ha varit nödsakade att ta någon form av underhandskontakt med våra uppdragsgivare. Det hade inte varit några problem och vi skulle ha fått ett beslut. Men det behövde vi aldrig göra.

Ett symbolvärde

Att förslaget därmed var dömt till undergång stod klart på förhand och när Lars-Åke Lagrell och Lars Liljegren, ordförande i Fotbollförbundet respektive Fäktförbundet, dagarna innan kom överens om ett förslag om en utredning till nästa RIM, om två år, så sjönk ärendet till fryspunkten.

Följaktligen försvann motionen redan i omröstningen och det behövdes ingen votering.

– Frågan har ett stort symbolvärde för idrottsrörelsen. Under diskussionen pekade många på idrottens ställning i förhållande till renodlad kommersiell verksamhet, säger Riksidrottsförbundets ordförande Karin Mattsson Weijber.

Medlemskontrollerade!

– En sänkning av 51-procentsgränsen uppfattades som ett principiellt avsteg från vår utgångspunkt – medlemskontrollerade ideella föreningar.

Dagens regel, som står inskriven i Riksidrottsförbundets stadgar, innebär att en förenings medlemmar måste inneha 51 procent av rösterna i ett idrottsaktiebolag och därmed rösträttsmajoritet. Ingen enskild ägare, vare sig en privatperson eller ett företag, får köpa upp idrottsaktiebolaget helt och hållet.

Nu gäller Lagrells och Liljegrens linje:

”att RF-stämman uppdrar till Riksidrottsstyrelsen att tillsätta en kompetent utredningsgrupp som inför RF-stämman 2013 ska framlägga en ny svensk idrottsmodell som har möjlighet att konkurrera på både landslags- och klubbsidan och i både små och stora idrotter. Arbetet bör ske i bred dialog med politiska företrädare bl.a. för att säkerställa, att statens, landstingens och kommunernas stöd inte kommer de nya bolagen, utan föreningsmajoritet, till del”.