Bakgrunden till de så kallade polisnotorna är ett domslutet där det fastslogs att bolagiserade idrottsklubbar i allsvenskan arrangerar matcher med vinstsyfte och därmed blev dessa klubbar tvungna att betala för kostnader i samband med fotbollsmatcher, eftersom de inte ansågs vara ideella. Foto: Scanpix
Av den anledningen har jag i min examensuppsats i juridik på Stockholms universitet, studerat de bestämmelser som reglerar grunderna för polisens möjlighet att ta betalt för ordningshållning i samband med fotbollsmatcher.
De har ändå samma värdegrund
Den bestämmelse som reglerar betalningsansvaret vid dessa fotbollsmatcher innebär att en arrangör som arrangerar en fotbollsmatch med vinstsyfte ska betala för polisens kostnader för ordningshållning.
Däremot behöver inte klubbar som är ideella betala för dessa kostnader.
Polisen började ta betalt för bevakningen av dessa fotbollsmatcher efter ett domslut från kammarrätten. Domslutet fastslog att bolagiserade idrottsklubbar i allsvenskan arrangerar matcher med vinstsyfte och därmed blev dessa klubbar tvungna att betala för kostnader i samband med fotbollsmatcher, eftersom de inte ansågs vara ideella.
Min studie har visat att det i praktiken är få skillnader mellan IdrottsAB och ideella fotbollsföreningar i fotbollsallsvenskan, därför bör lag som spelar i samma serie delta på samma villkor.
Även om IdrottsAB per definition är ett aktiebolag måste de fortsatt uppfylla samma värdegrund som de ideella föreningarna gör, annars får t.ex. AIK inte delta i Allsvenskan.
Alla har ett vinstsyfte
Både ideella föreningar och IdrottsAB arrangerar sina matcher med vinstsyfte och båda omfattas av EU-rättens definition av vad som utgör företag, dvs. ekonomisk verksamhet. Att även ideella föreningar kan utgöra företag har fastslagits av marknadsdomstolen i bilsportsmålet och omfattande praxis från EU-domstolen.
Eftersom det i praktiken är få skillnader mellan AIK som bolag och Malmö FF som en ideell förening, ska EU-s konkurrensregler tillämpas. Av dessa regler är det t.ex. inte tillåtet att ge ett statligt stöd till ideella fotbollsföreningar i Allsvenskan.
För att det ska vara ett stöd måste stödet komma från staten, innebära gynnande av företag, snedvrida konkurrensen och påverka handeln mellan medlemsstater.
Min avhandling har konstaterat att det föreligger en stor risk att alla kriterier är uppfyllda.
AIK utmanar reglerna
Anledningen är att även subventioner kan bedömas som stöd, vilket ett undantag från att betala en kostnad innebär. Subventionen ges även från staten och innebär en snedvridning av konkurrensen eftersom de ideella föreningarna får en ekonomisk fördel.
Det kravet som på förhand är mest svårbedömt är om det kan anses påverka handel mellan medlemsstater. I denna bedömning har EU- domstolen en generös tillämpning där det är tillräckligt att visa att stödet hypotetiskt kan påverkan handel mellan medlemsstater.
Nu har AIK fotboll anmält polisens avgift till kommission som ska ta ställning till om avgiften är förenligt med EU:s konkurrensbestämmelser. Det ska bli intressant att ta del av kommissionens bedömning. Inte minst kan ett fällande beslut medföra omfattande konsekvenserna för idrotts- Sverige.