Det har inte varit en självklarhet men möjliggjorts av engagerade idrottsföreningar, tränare, ideellt arbete och en stödstruktur så fungerat någorlunda bra.

Värna om de allmännyttiga

Kanske är det så att lyckan blir kortlivad för även om en stor del av föreningslivets framgång och återstart bygger på ideellt engagemang så är intäkter från spel och allmännyttiga lotterier en viktig del av svenskt föreningsliv. Men just nu är denna finansiering hotad.

I juni i år kom en promemoria från regeringen som syftar till att ändra den nuvarande spellagstiftningen och införa krav på särskild måttfullhet vid marknadsföring av spel, alla typer av spel, även de med låg riskprofil som allmännyttiga lotterier som ju är en viktig intäktskälla för många idrottsorganisationer.

Det är bra att regeringen tar krafttag mot detta men som förslaget är formulerat nu så skulle det innebära att marknadsföringen likställs med marknadsföringen för alkohol. En direkt konsekvens av detta likställande blir att det finansiella stödet till många civilsamhällesorganisationer, inklusive idrotten, kommer att minska kraftigt.

Detta är ju mycket olyckligt då idrotten och övriga civilsamhället behöver finansiering och särskilt i ljuset av pandemin då ju många efterlyser extra finansiering för att återstarta idrotten.

Vad händer med idrottandet och idrotten på lång sikt? Hur påverkar pandemin och om detta förslag går igenom Sveriges fortsatta framgångar inom idrotten?

För att det ska bli spets behövs bredd och för att båda behövs det pengar. Det vore olyckligt om det nuvarande förslaget som lagts fram går igenom.

Det är försvepande och för ogenomtänkt.

Där risken är som störst

Ja, det behöver begränsningar men det går att söka lösningar som fungerar. Skärpningar av lagstiftningen bör riktas mot de spelformer där risken är som störst och mot olicensierade spelbolags marknadsföring. På det sättet kan spelarskyddet stärkas samtidigt som man värnar om civilsamhällets organisationer och föreningsliv.

Mina tre döttrar klarade sig igenom pandemin med bibehållet intresse för idrottandet. De är alla tre tonårstjejer. Alla som läser denna krönika vet hur statistiken ser ut för unga tjejer som idrottar, eller inte idrottar kanske är bättre uttryckt.

Krävs konsekvensanalys

Är det inte dags för regeringen att göra en korrekt konsekvensanalys och på riktigt förstå hur det nuvarande förslaget om särskilt måttfull marknadsföring skulle falla ut. Som förslaget ligger nu så finns det många förlorare och några få vinnare. Men måste det vara vinnare och förlorare?

Kan det bli så att det blir flera vinnare i ett bättre genomarbetat förslag som också tar hänsyn till helheten?