Bara ett exempel. Speedway blir omöjligt att genomföra när regnet och blåsten tilltar Foto Pontus Lundahl / TT
I IPCC-rapporten konstateras att vi inom 20 år kommer att ha nått eller passerat 1,5-gradersmålet, vilket bland annat innebär att glaciärer och isar fortsätter smälta i snabb takt, havsvattennivåerna stiger och extremväder blir allt vanligare. Vill vi begränsa klimateffekterna behövs mycket ambitiösa utsläppsminskningar.
Anpassning av arenor
4,6 miljoner människor är med i en idrotts- eller friluftsorganisation och många fler idrottar, är ute i naturen, tittar på idrott eller skjutsar till aktiviteter. Ska detta kunna fortsätta krävs bland annat att våra idrottsarenor anpassas till de klimatförändringar som redan är oundvikliga och att en stor del av våra transporter effektiviseras och blir fossilfria. Vattennivåhöjningar och extremväder, såsom i Gästrikland med lika mycket regn på ett dygn som normalt kommer på en månad och med översvämning i bland annat SHL-laget Brynäs ishockeyarena i Gävle som följd, är något vi får vänja oss vid.
För två av de största idrotterna i Sverige, golf och fotboll, krävs stora investeringar i forskning och innovation för att anpassa arenor och golfbanor till nya klimatförhållanden och minimera negativ klimatpåverkan.
Vi ser många effekter av ett förändrat klimat på våra golfbanor, till exempel långa torrperioder med brist på vatten och bevattningsförbud, översvämningar orsakade av häftiga regna, nya grässjukdomar och skadeinsekter som trivs i ett varmare klimat, ökad konkurrens om lämpliga markområden.
Genom STERF, de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse investerar golfen i forskning och utveckling för att möta oundvikliga klimatutmaningar. Vår forskning handlar till exempel om att minska användning av vatten, minimera gödsling och användning av växtskyddsmedel för att motverka grässjukdomar, skapa teknik och rutiner för fossilfri skötsel av golfbanor där en intressant pilot med laddbara robotgräsklippare pågår. För att kunna konkurrera om tätortsnära mark utvecklar vi metoder för att på golfbanan bidra till ökad biologisk mångfald och rekreationsytor för fler än golfare.
Kork i konstgräs
I dag finns det drygt 1 300 fotbollsplaner av konstgräs i Sverige och generellt ökar ytorna starkt – med ungefär sex procent/år. Detta innebär stora utmaningar. Konstgräs har flera fördelar jämfört med naturgräs, men har också stor miljöpåverkan, till exempel lagras stora materialvolymer med bland annat fossilt ursprung i konstgräsplanen. En annan negativ påverkan är utsläpp av mikroplaster i form av granulat från bil-och maskindäck (näst störst utsläpp efter väg- och däckslitage).
Användning av organiskt fyllnadsmaterial (kork, bark, och kokos) är begränsad i Sverige och bör kunna öka vad gäller konstgräsplaner – och pilotprojekt pågår. Nyckeln till att minska miljöpåverkan av konstgräs är enligt Dr. Judith Waller på Mittuniversitetet att öka användningsfasens längd och maximera återanvändning och återvinning.
Transporter en nyckelfråga
Möjligheterna att röra sig i vardagen och ha närhet till rekreation, avkoppling och motion blir allt viktigare för välmående och för folkhälsan. Men många är, eller känner sig, beroende av privatbil eller flyg för att utöva idrott och friluftsliv. Transporter utgör ungefär en tredjedel av samtliga koldioxidutsläpp.
Den stora frågan är hur vi ska kunna fortsätta vara aktiva, samtidigt som transporterna ska kunna minska och vara mer hållbara. I hur många kommuner kan man till exempel på ett praktiskt genomförbart sätt kombinera golfspel med kollektivtrafik? Eller ta med cykeln på pendeltåget?
Ett konkret exempel på hur idrotten kan jobbar med transportfrågan är Svenska Skidförbundet, som skapat ett koncept tillsammans med sin partner inom transportbranschen (biluthyrning) för att öka samåkningen i landets skidföreningar, längd och alpint.
Redan 2017 uppskattade en statlig utredning att kostnaden för klimatanpassningsåtgärder kan uppgå till i genomsnitt över 2 miljarder kronor per år fram till 2100. För att klara detta krävs ett gemensamt ansvar av samhällets aktörer – även idrotten.
Vi behöver bidra med gemensamma investeringar och kollektiva lösningar för att anpassa våra anläggningar till ett varmare och mer dramatiskt klimat – och öka andelen fossilfria transporter.