Men varför har inte rättigheter omfamnat den digitala arenan fullt ut tidigare?
För nästan tio år sedan pratade Lesa Ukman, sponsorguru från IEG i Chicago, om att branschen var inne i ett paradigmskifte eftersom de sociala medierna – där vi följer och engagerar oss i våra intressen – passar perfekt för aktiva rättigheter och sponsorer.
Famlar runt det digitala
I branschundersökningar angående rättigheter kommer ofta digital rättighetsutveckling upp som det viktigaste utvecklingsområdet. Insikten om att detta är framtiden finns där, men vi upplever att många famlar kring hur man ska utveckla sina rättigheter och aktivera sina sponsorer digitalt för att lyckas.
Jag tror detta beror på tre saker:
1. Kunskapen från både sponsorer och rättigheter kring hur vi ska använda digitala tillgångar är låg. Fortfarande diskuteras det hur man kan trycka in loggor i Facebook-flödet.
2. Prissättningen är svår. Vi vet vad vi tar betalt för en skylt eftersom vi sålt skyltar i decennier, men hur ska vi prissätta detta område?
3. Vad är effekten? Enligt Rättighetsbyråns och Upplevelseinstitutets undersökningar har endast en av fem sponsorer bra verktyg för att följa upp sin sponsring. Detta får även effekter för de digitala rättigheterna. Vet vi inte hur vi ska följa effekterna av ett samarbete är det svårt att bevisa att det skapar ett värde.
idealiskt komplement
Jag tror inte att en digitalisering av sponsoraktiveringar ska ta över från fysiska aktiveringar eller kundmöten, men det finns stor potential i att komplettera vårt befintliga erbjudande och arbetssätt med det digitala möjligheterna.
Så hur ska det gå till? Min bild är att vi kommer långt om vi låter arbetet genomsyras av dessa tre nycklar:
1. Strategi. Att sätta en strategi för hur vi ska utveckla digitala sponsorerbjudande behöver inte ta lång tid eller vara svårt, men det behöver göras. Innan sommaren delade Real Madrid med sig på ett generöst sätt under ett webbinarium hur deras strategi för digitala medier såg ut nu i Corona-tider. Den vilade på dessa tre pelare som alla aktiviteter sedan skulle utgå ifrån: engagera oss med våra fans, aktivera våra partners och socialt ansvarstagande.
2. Utbildning. Eftersom området är så föränderligt krävs konstant kompetensutveckling. Min bild är att många idrottsorganisationer tyvärr inte prioriterar den frågan fullt ut när det gäller just marknadsfrågor.
3. Benchmark. Vad gör de ledande klubbarna och evenemangen i Sverige och internationellt? Här kan vi lära oss massor. Real Madrid pratade om att Corona-krisen fått dem att ännu tydligare reflektera över vilken roll klubben hade i samhället och vad den betydde för människor (och hur det sen användes i deras digitala kommunikation med målgruppen).
Nu är det pefekta tillfället
Det perspektivet är så viktigt och minst lika relevant för en mindre klubb i Sverige. På den lokala marknaden betyder ett lag oerhört mycket och det blir så tydligt i dessa tider. Att förstå att en klubb är så mycket mer än matcher och resultat tror jag är första steget på en (kommersiell) framgångsresa.
Ekonomiprofessorn Kjell A. Nordström talade i sitt sommarprat om att den kris vi är inne i är en tidsmaskin till 2030. I allt det tragiska som denna kris för med sig är det viktigt att ta denna tidsmaskin och omfamna möjligheterna innan någon annan har sprungit om. Sponsorer, medarbetare och supporters är troligen mer mottagliga nu än någonsin tidigare. Välkommen till 2030!