Det handlar om åtskilliga miljoner kronor när föreningarna ska betala en påtvingad moms – och utan att momsen på inköp kan utnyttjas eftersom det bara gäller företag. Och i lika hög grad belastas föreningarna av en avsevärt större administration. Att rekrytera kassörer torde bli oerhört svårt. Om nu EU:s direkt slår igenom.

EU synar vad Sverige gör

Att förhala frågan och att bara låtsas som att en bearbetning av problemet pågår håller inte längre. Thomas Karlsson, skattejurist vid RF, intygar:

– EU har koll på vad vi gör och hur vi resonerar.

Erik Kristow, sakkunnig vid kulturdepartementet instämde vid RF:s seminarium i Visby, är på samma linje:

– Vi har inget att vinna på att bråka med EU. Från regeringens sida vill vi gå båda EU och idrotten till mötes.

Stöd från regeringen

Finansminister Anders Borgs, kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn-Liljeroths samt integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabunis skrev i mars ett gemensamt brev till EU och där framhöll de svensk idrotts speciella karaktär och uppbyggnad.

– Vi känner ett starkt stöd från regeringen, betonade RF:s ordförande, Karin Mattsson-Weijber.

Anders Borg önskar nu ett tajt samarbete med RF och vill också genomföra en hearing för att utforma en taktik mot EU.

Svensk idrotts särart

En strategi som redan börjar ta form. Svensk idrotts särart ska betonas och bli vapnet i diskussionerna. Inte i något annat land i Europa är idrotten uppbyggd på samma sätt som i Sverige.

– Svensk idrott är speciell, ja, unik faktiskt och därför ska den utgöra ett undantag från EU-direktiven. Det måste vi få dem att förstå. Det gäller att verkligen beskriva vår särart, anslog RF:s generalsekreterare, Erik Strand.

– Det är medlemsperspektivet som ska betonas, fullföljde Karin Mattsson-Weijber och det lät som om hon tänkte på en liknelse med allemansrättigheterna och hur alla svenskar har tillgång till idrott enligt mycket demokratiska regler.

Idrotts-Sveriges omsättning?

Vid seminariet framkom att inte ens RF har koll på det idrottsekonomiska Sverige. Hur mycket omsätter omsätter föreningarna totalt, var en fråga. En annan hur många idrotts-AB som finns. Gissningsvis ett 25-tal, blev svaret. Detta apropå en möjlig sned uppfattning inom EU, dvs att elitföreningar som exempelvis Malmö FF och Färjestad förblindar.

Ändå kanske EU-kraven inte är av ekonomisk art i första hand.

En konkurrensfråga?

Kent Johansson fick nämligen alla åhörare att stanna upp i sina resonemang när han tog till orda. Med sin erfarenhet från uppdraget i Regionkommittén i EU, poängterade han:

– Egentligen är det inte momsfrågan eller intäkterna i sig som berör EU:s regelverk utan det handlar om konkurrentlagen.

Han tog exemplet från lilla Axevalla IF som säljer korv vid matcher och träningar utan att betala moms samtidigt som den lokala korvhandlaren måste betala moms. Varför ska det vara skillnad, undrar EU, enligt Kent Johansson.

Tänk om korvhandlaren också är ordförande i klubben, dessutom…

Svenskar så rättrogna…

En europeisk jämförelse visar att i de flesta länder följer man EU:s direktiv och sedan är tillämpningen flexibel. Vilket fick många vid seminariet att sympatisera med åsikten att det bara är i Sverige vi ska vara så rättrogna…

RF:s egen kartläggning visar att att de nordiska grannländerna, men även exempelvis Bulgarien, Italien och Österrike har momsregler som gynnar ideella organisationer.

Annars förekommer en väldigt fri tolkning av reglerna lite varstans.

– Momsdirektivets regler för ideella organisationer är gamla och tar inte hänsyn till skillnader mellan olika medlemsländer. Den här kartläggningen visar att betydligt fler länder än Sverige har problem, tyckte Karin Mattsson Weijber.

Thomas Ejderhov