I Affärsvärlden skriver Thomas Pettersson om just denna företeelse:
”Det är sällan som vd:ar stiger ner från helikopterplattformarna på huvudkontorens tak och ägnar sig åt konkret pyssel i koncernerna som de är satta att sköta. Med ett undantag – när det handlar om sponsringsprojekt”.
Han beskriver hur starka vd:ar och klåfingriga styrelser i lugn och ro kan spendera sin egen tid och företagets resurser.
Ett exempel är hur Carl-Henric Svanberg, som den segelentusiast han är, först kan Assa Abloy att satsa dryga 100 miljoner kronor och nu på Ericsson gör han om samma sak..
”Ledarskapsdynamiken förstärks av att projektet av en gudomlig slump sammanfaller med vd:s privata intresse”, skriver Pettersson.
Han drar sig också till minnes hur Procordia sponsrade Vasaloppet när skidåkaren Sören Gyll var vd och när han sedan gick över till Volvo, ja, vad skedde då? Jo, Vasaloppet fick en ny partner.
VD:n älskar sin sport – och sponsring!
Om värdet av sponsringen och hur respektive företaget valde just den sporten eller individen – det må diskuteras i all evighet. Men ämnet berör och förför. Direktörer gillar skarpt att synas med idrottskändisar och det kan vara avgörande för ett beslut.
1 min läsning