”Hockeyförbundet måste agera”, menar Hans Ödén vid Ackordscentralen. Foto: Scanpix
Jag har förståelse för att starka känslor för ett lag kan medföra att man kan läsa bibeln som fan och kanske inte se vad jag egentligen menar.
Om det finns förutsättningar för en företagsrekonstruktion ska givetvis även en hockeyklubb kunna genomföra en sådan oavsett om verksamheten bedrivs i ett aktiebolag, som Leksands fall, eller en förening. Samma regler gäller för alla näringsidkare.
Hur kunde regeln försvinna?
Min kritik riktar sig i stället mot att en företagsrekonstruktion, enligt vilken tingsrätten fastställer ett offentligt ackord, borde få sportsliga konsekvenser i form av nedflyttning i seriesystemet.
Innan kravet på elitlicens infördes fanns det en bestämmelse som fick denna konsekvens.
För mig är det en gåta varför den föll bort.
Förbundet medskyldigt
Om man får tro vad som har stått i tidningarna motiverar hockeyförbundet det med att det var osäkert om en idrottsförening kunde genomgå en företagsrekonstruktion. Man kan verkligen fråga sig varför en sådan osäkerhet föranledde att bestämmelserna ändrades på ett sätt som gynnar offentliga ackord utan att medföra nedflyttning i seriesystemet.
Uppenbarligen har ju hockeyförbundet en gång ansett att så bör ske och det framstår som mycket egendomligt att det ändrar bestämmelserna så att det nu är möjligt att utan negativa konsekvenser få till stånd ett offentligt ackord.
Hockeyförbundet är åtminstone delvis ansvarigt för att många klubbar skuldsätter sig över öronen.
Fått en avhållande effekt
Hade tidigare bestämmelser fortsatt att gälla tror jag att det haft en avhållande effekt på skuldsättningen.
Jag läste häromdagen i Dalarnas tidning att elitlicensnämnden menar att om man utesluter möjligheterna att genomföra en företagsrekonstruktion för klubbarna kommer det medföra fler konkurser. Varför ska man utesluta dessa möjligheter?
Självklart är det bättre för klubben att genomgå en förtagsrekonstruktion än en konkurs. Poängen är att företagsrekonstruktionen måste medföra negativa konsekvenser i form av nedflyttning i seriesystemet.
Det är den bestämmelsen som måste återinföras.
Nu kan de göra lite som de vill
I dag sker prövningen av elitlicensen under sommaren, innan serien har startat. Efter att ha fått elitlicens värvar många klubbar nya spelare med höga löner.
Även om det är kontrakterade, innan licensen prövas, behöver det ju inte synas i resultaträkningen, eftersom utbetalning av lönerna kanske inte har påbörjats.
Spelarna får också i allmänhet sin lön, eftersom klubben är beroende av duktiga spelare för att hävda sig i serien och möjligen avancera till elitserien. Om det blir för många sådana värvningar tvingas klubbar med likviditetsproblem att prioritera löneutbetalningarna framför leverantörerna.
På så sätt bygger klubben upp ett berg av skulder, vilka man såsom i Leksands fall vill få ned genom ett offentligt ackord utan att det kommer att medför några negativa konsekvenser. Detta måste få ett stopp.
Vansinnigt fel!
Det är helt uppåt väggarna att licensnämnden uppenbarligen anser sig inte kunna vidta några åtgärder under pågående säsong. Enligt bestämmelserna kan jag dock inte se att det finns någon skrivning som förhindrar nämnden att göra det.
Om klubben är på obestånd när elitlicensen prövas får den inte en sådan. Om en sådan situation uppstår under säsongen får klubben däremot behålla sin licens.
Detta är helt galet och främjar också en vidlyftig hantering av klubbarnas ekonomi. Slutligen får jag understryka att min åsikt gäller oavsett om det är Leksand, Malmö eller någon annan förening som genomgår en företagsrekonstruktion. Hockeyförbundet måste ändra bestämmelserna så att klubbarna konkurrerar på lika villkor.