Fyra skäl till att elitklubbarna undkom
Affärer |
Publicerad: 2021-04-11 16:28
Allsvensk premiärhelg – med tomma läktare och inga intäkter. Men klubbarna klarar sig rätt bra ändå.
Trots pandemi och utebliven publik visar EY:s årliga rapport, ”Hur mår svensk elitfotboll?”, att 2020 var ett uppsving ekonomiskt för de allsvenska klubbarna. Inte minst tack vare ett idogt arbete med att anpassa kostnaderna.
I samband med helgens premiär i Herrallsvenskan presenterade rådgivnings- och revisionsföretaget EY den årliga rapporten ”Hur mår svensk elitfotboll?”. Årets rapport av Carlos Esterling och Mikael Bergsten visar att de allsvenska klubbarna tog pandemins effekter på allvar, och därigenom kunnat uppvisa positiva resultat under årsredovisningarna.
De hade kontroll på ekonomin
– Inför 2020 var Allsvenskan kanske hetare än någonsin och många klubbar hade matchat sin kostnadskostym efter det. Sen precis innan säsongen skulle dra igång vändes i stort sett allt upp och ned över en natt. Vi flaggade för utmaningarna och konsekvenserna i våras, och det är glädjande att se att alla verkligen gjorde sitt yttersta för att minimera kostnaderna under en extra påfrestande säsong, säger Carlos Esterling, ansvarig partner Sports Business Services, EY Sverige.
Enligt rapporten finns det fyra betydande faktorer bakom de positiva siffrorna för 2020; statligt stöd, supporterstöd i olika former, klubbarnas arbete med att minska kostnadskostymen och inte minst de nya centrala avtalen med Unibet och Discovery+.
– Samtidigt som intäkterna minskade så sjönk också kostnaderna under pandemin. Totalt sett har de minskat med 284 miljoner kronor, och 12 av 16 klubbar uppvisar ett positivt resultat. Det egna kapitalet för klubbarna uppgår nästan till 1 miljard kronor.
Det innebär en snittökning på 2,9 miljoner per klubb. Men, utan de fyra faktorerna ovan hade det sett betydligt mörkare ut, säger Mikael Bergsten, ansvarig partner Sports Business Services, EY Sverige.
”Nettoomsättningen ner 21 procent”
2020 uppgick den totala nettoomsättningen i Allsvenskan till 1 399 miljoner kronor. Denna omsättning inkluderar 16 lag, medan jämförelsesiffrorna från 2019 avser 15 lag. 2019 uppgick den totala nettoomsättningen till 1 767 miljoner kronor. Den genomsnittliga nettoomsättningen per klubb uppgick till 87,4 miljoner kronor under 2020. Det är en minskning med 30,4 miljoner kronor, eller 26 procent, jämfört med 2019.
– Tack vare idogt arbete med kostnadsmassan och stöd i olika former så har den totala minskningen med 21 procent faktiskt inte påverkat klubbarna i så hög grad som befarat. Och det, till stor del, tack vare stöttande supportrar och de nya centrala avtalen, säger Carlos Esterling.
Spelarförsäljningarna ökade
Intäkterna från spelarförsäljningar ökade med 24,7 miljoner kronor, eller 10 procent, jämfört med 2019, och uppgår till 280,4 miljoner kronor. Och precis som tidigare år visar årets rapport att klubbarna generellt sett är beroende av intäkter från spelarförsäljningar.
– Spelarförsäljningar är en del av klubbarnas affärsmodell, och givetvis viktigt att ha med i den långsiktiga strategin. Samtidigt visar föregående år vikten av att kontinuerligt utvärdera riskerna och förmåga att kunna hantera extraordinära situationer, vilket 2020-års allsvenska klubbar gjorde på ett alldeles föredömligt sätt, avslutar Mikael Bergsten.
- Dela
- Tipsa
Mest lästa just nu
Efter exakt 13 månader var Brynäs tillbaka i SHL.
Den 23 mars 2023 badade Gävle i tårar sedan Malmö skickat gästrikarna till Hockeyallsvenskan efter seger i den femte kvalmatchen.
Den 23 april 2024 förvandlades Johanneshov till ett lyckohav. Brynäs hade ”svept” Djurgården med 4-0 i matchserien och stor matchhjälte på ”Hovet” var 21-årige Oliver Tärnström, ironiskt nog uppväxt i Stockholm och fostrad i AIK:s ungdomsled.
På lördag, 30 mars, inleds 100 års jubilerande allsvenskan i fotboll, i en tid när våld och allvarliga incidenter på läktaren har ökat kraftigt. Ansvariga inom polisen talar till och med om att supporters till lag från Stockholm, Göteborg och Malmö har ”radikaliserats” och inte är främmande för omstörtande verksamhet.Enligt en kartläggning av SVT har 224 personer tillträdesförbud till den allsvenska premiären.
SOK:s orsförande, hans von Uthman har bestämda åsikter om Framtidens eliidrott i Sverige.
Idrottsrörelsen söker ökat stöd från både politiker och näringsliv, samt ökad förståelse för elitidrottens fördelar och utmaningar.
Bakgrunden är en rapport från Centrum för Idrottsforskning (CIF), presenterad i Idrottens Affärer. CIF:s utredare Johan R Norberg slår fast att internationell toppidrott präglas av global kapprustning.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
”Gör golfen vildare”. Med den slogan lanserar Världsnaturfonden WWF och Svenska Golfförbundet (SGF) ett nytt samarbete En rad insatser ska gynna naturen – allt från blomsterängar för pollinerande insekter till att bygga bihotell.
Kampanjen Gör golfen vildare riktas brett till både allmänheten, företag och organisationer.
Sedan starten 1991 har den ideella organisationen Folkspel, via främst BingoLotto och Sverigelotten, betalat ut uppemot 18 miljarder till svenskt föreningsliv. Men det är inte nog.nu startar Folkspel Joyna, ett nytt digital tlotteri.
Lagom som många sportentusiaster hade fått ordning på valet av kanal och visste hur man tekniskt går tillväga – då lanseras en ny streamingtjänst och vänder upp och ned på allt som människor har lärt sig och vant sig vid.
Köp – och säljfesten rasar med oförminskad intensitet i hockeyns högsta divisioner. Vad som tidigare dementerats med eftertryck blir den här årstiden till sanningar. Kontrakt rivs, och nya skrivs.
Att SHL-lag har spelare i karantän, och vägrar tillträde till omklädningsrum, har mindre betydelse – bara kontraktssumma och längd är tilltalande.
Skriv kommentar