Nu ringer väckarklockan
Fotbollen är extremt utsatt eftersom den sedan långliga tider utgör spelobjekt.
Och kanske inte förrän nu - när matchfixningshoten också nått Allsvenskan - har det blivit tydligt hur allvarligt problemet är.
Det blev alldeles uppenbart när IFK Göteborg höll sin presskonferens och ordförande Frank Andersson tillstod att han, trots medvetenheten, organisationen som finns för att förebygga, informationen och samarbetet man har mellan klubbarna, förbundet och polisen, att han (och kanske ingen annan) trott att detta skulle hända.
Matchfixningsförsök - både genomförda och stoppade - har förekommit och är ingen okänd sak för de inblandade. Men de flesta har nog trott (hoppats) att problemet skulle stanna i lägre divisioner eftersom spelarna där inte tjänar mera än att en kraftig ekonomisk morot kan verka lockande.
Många har nog trott att Allsvenskan skulle skonas. Det kan ju förefalla naivt i dessa tider när kriminalitetens uppfinningsrikedom verkar gränslös men nu är det skarpt läge.
Svarta spelsyndikat
Fotbollen lever i symbios med spelvärlden genom samarbetet med Svenska Spel. Och många tycker säkert att det hade räckt att stoppa betting på matchen - men låtit matchen spelas.
Uppenbarligen är hoten så starka, mutförsöken mot AIK:s spelare (en eller flera, vi vet inte) på en så hög nivå och så hotfulla att ingen vågade släppa ut spelarna till match innan mera klargjorts.
Men spelvärlden är större än så. Det vimlar av både kända utländska spelbolag och gangsters som representerar svarta spelsyndikat någonstans i världen, att marknaden är fullkomligt omöjlig att överblicka.
Vi har sett det första (?) riktigt allvarliga försöket att påverka spelare i Allsvenskan, att försöka styra resultaten (måste vara mycket svårt, trots allt, med den kameraövervakning som varje spelare är utsatt för i den moderna fotbollen) - sannolikt inte det sista.
Ingen vet hur många spelare som tidigare fått erbjudande och hot men inte vågat träda fram. Heder åt den eller de spelare i AIK som omedelbart slog larm. Presskonferensen visade en enad och tydlig front från både förbund, klubbar och polis. Det var bra.
Hoten är allvarliga. Tufft för de spelare som utsätts, oroande för alla närstående. När den organiserade gangstervärlden gör sina operationer skyr den vanligtvis inga medel.
Det enda positiva med detta försök att köpa spelare - när det nu misslyckades - är att det sätter väckarklockan på ringning på högsta volym.
För en sak är att samarbetet mellan förbund, klubbar och polis redan var etablerat, att det på central nivå funnits en beredskap; det behövs tuffare tag och tydligare regler mot och för spelare. Större riskmedvetenhet ute i spelarleden.
Hårdare tag
Jag tror att många klubbar nu måste ta i med hårdhandskarna. Personliga samtal med samtliga, tydligt skrivna kontrakt som klargör var som gäller - inte minst förbud mot eget agerande på spelmarknaden.
Det finns alltför många exempel i Sverige idag där institutioner och organisationer, politiska och andra, tycker att de gör tillräckligt genom att lägga fast regler och principer men att uppföljningen längst ut i yttersta, mänskliga led falererar betänkligt.
Nu vet hela fotbolls-Sverige att den grymma verkligheten hunnit i kapp, att onda krafter försöker infiltrera. Det är bara spelarna och deras närmaste ledare tillsammans som kan stoppa det. Och säkerheten runt spelarna måste skärpas.
Hederlighet, god moral är också till salu för rätt pengar - det blir vi alltför ofta påminda om.
Det finns tecken på att gangsters också försöker blanda sig i spelarövergångar, kontrakt och agentverksamhet; nu har hotbilden vuxit och det är ledsamt, sorgligt för alla som idag sluter upp kring en Allsvenska som väl aldrig varit så intressant och engagerande som nu.
Bara genom att utbilda modiga, starka, helt oantastbara spelare kan klubbarna lyckas.
Men att hålla rädsla och osäkerhet borta är lättare sagt än gjort.
Trots bengaler och huliganer och krigiska supportrar; detta kan vara det mest svårtacklade problemet svensk fotboll haft att hantera. Och det för idrottens hela identitet och heder mest angelägna.
Mest lästa just nu
Allmänna arvsfonden är mycket viktig, för att inte säga avgörande partl för fler och bättre idrottsanläggningar.i Sverige. Bara under 2023 kom 235 miljoner den vägen till idrotten..
Därför blir reaktionen kraftig inom idrotts-Sverige när Riksrevisionen något obetänksamt publicerar en granskningsrapport av Allmänna arvsfonden och föreslår att fonden bör avvecklas.
Den svenska OS-truppen till Paris växer – och ambitioner och förhoppningar gör det samma. Utgifterna också för den delen.
I förra veckan gav SOK klartecken till ett handbollslag, ett bordtennislag, två lagkapper i simning och åtta individuella idrottare.
Det är en idrottslig mobilisering för 100 miljoner.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.
I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar.
Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.
ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.
Skriv kommentar