Besökare idag: –

Krönikor

3 166 artiklar

Krönikor

Det absolut bästa damlaget någonsin

Sverige har ett OS-guld i fotboll. Det daterar sig till London 1948 och hjältarna hade namn som Nordahl, Gren och Liedholm, trion som året efter startade den stora utvandringen från Sverige till främst Italien.De svenska fotbollsdamerna med landslagsmeriter har redan hittat sina klubbadresser utomlands. Det är det gemensamma och det positiva för damfotbollsspelare att de precis som simmare (Sarah Sjöström) numera kan livnära sig på sin fotbollskonst. Det utarmar allsvenskan men förstärker landslaget.Tror jag nu på ett svenskt OS-guld igen? Nja.

30 juli · Åke Stolt

Krönikor

Lägsta tittarsiffrorna för en OS-öppning

OS har peakat på ett sätt som liknar de stora amerikanska bilföretagens situation för 30 år sen. Då dominerade GM, Ford, Chrysler och AMC, men japanerna gjorde bättre bilar. Nu har AMC gått i konkurs, Chrysler har sålts till Mercedes och sen vidare till Fiat. Obama räddade Ford och GM, men de är spillror av vad de en gång var. Tesla, som inte fanns då, skulle lätt kunna köpa upp spillrorna av USA:s gamla bilindustri utan att det skulle märkas på aktiekursen

28 juli · Mårten Westberg

Krönikor

Landslagens succé och Jennys tvivel

Att medaljen liksom myntet har två sidor blev förtydligat, både på ett smärtsamt och glädjefyllt sätt.Två nästan identiska prestationer uppstod tack vare många tjejer som vid samma tidpunkt och samma plats överträffade nästan sig självar mycket och skapade en minnesvärd tisdag den 27 juli. Dagen då allt hände – från landslagens bedrifter till Jenny Rissveds avbön, ” Nu vill jag vara Jenny,inte guldmedaljören i OS”, sa hon och erkände sitt tvivel till idrott.

27 juli · Thomas Ejderhov

Krönikor

”Vem äger idrottsdemokratin?”

I tre uppmärksammade artiklar har jag försökt konkretisera och beskriva hur idrotten – vår största folkrörelse – misshandlas och ignoreras av i detta fall, Stockholms Fullmäktige, Idrottsnämnd och Idrottsförvaltning. Över hundra personer har stöttat min kritik fullt ut. Inte en enda har påtalat att kritiken är felaktig.Vi idrottsledare har sällan eller aldrig något forum där våra upplevelser, vår idrottsliga vardag uppmärksammas. Jag själv upplever detta som fullkomligt respektlöst.

26 juli · Willy

Krönikor

Varför ska jag vara idrottsledare?

Idag frågar jag mig: Varför ska jag vara idrottsledareOch som en följd: Vill Sverige ha kvar sina idrottsklubbar och det ideella ledarskapet?Vem har bestämt att jag, idrottsledaren, ska ansvara för andras barn. Med allt vad det innebär, som träning, instruktioner, uppförande, rutiner plus att söka bidrag till projekt, ta ansvar för folkhälsan, och det gäller alla, svenskar som invandrare, med olika vanor och rutiner. Vara en del avlandets största folkrörelse. Ägna större delen av min fritid att till att få klubben och verksamheten att att fungera. Och att ständigt stå till svars. Vem bestämmer egentligen att jag ska ha det på det viset?Mina egna svar på frågorna: Förmodligen – ingen reaktion!

18 juli · Willy Berggren

Krönikor

Varför bryr ni er inte om ungdomsidrotten?

Jag har skrivit tre artiklar om idrottens situation i Stockholm. Här finns 25 procent av all idrott i landet. Men,bristen på stöd, total frånvaro på samtal, och ignorerande gör att föreningar och det ideella ledarskap som burit denna rörelse sakta vittrar sönder. De närmast ansvariga för kontakt och samtal, Stockholms Idrottsnämnd och Idrottsförvaltning, ignorerar varje försök till kommunikation, styr efter eget huvud, hänvisar till fattade beslut ”någonstans”. Vi idrottsledare -där tusentals lagt stor del av sitt liv för att bära vår idrott vittnar överallt om att de inte orkar längre

16 juli · Willy Berggren

Krönikor

Vad krävs för att idrotten ska vara trygg?

Inför stundande OS återkommer ofta Pierre de Cumbertains ord ” Det viktiga är inte att vinna utan att delta”. Men agerandet från idrottsrörelsen stämmer ofta inte överens med de bevingade orden. Det må exemplifieras av SOKs tillämpning av uttagningskriterier, systematiskt utbyte av dopingtester i Sochi, eller mörkande av övergrepp inom idrotten såsom det skedde vid det senaste Olympiska sommarspelet 2016.

15 juli · Staffan Movin

Krönikor

Politikerna måste våga mera

Idrotten förväntas vara öppen för alla. Den är fri för den som vill utöva den och det är frivilligt att engagera sig. Här ligger förankringen i relation till människor och staten. Idrott formas bäst och mest av de som utövar den, och kring utövarna finns ett finmaskigt nät av ideellt engagerade. Så har idrotten, folkbildningen och friluftslivet fungerat under decennier. Nu ökar statens styrning och kontroll när politiker i själva verket behöver vara modiga och förstärka tilltron till ideella organisationer

15 juli · Johan Fyrberg

Krönikor

Danskt mod räckte inte hela vägen

I Danmark lever man gärna lite på trots. Liksom för att visa att ingen överhet – inga självgoda svenskar t ex – skall tala om för dem hur de skall leva.Jag minns när jag flyttade till Malmö och gjorde delar av den danska idrottsvärlden också till min; det som var förbjudet i Sverige var helt i sin ordning i Köpenhamn. Rökning i idrottslokaler, sprit i arenan, proffsboxning; allt förbjudet i Sverige. Här var det tillåtet i samma lokal, samtidigt.Jag satt så innerligt och hoppades att Danmark, på trots mot vansinnigheten att ge vissa länder den oerhörda fördelen att få spela i stort sett alla matcher på hemmaplan, hade kunnat visa på självaste Wembley, att så gör man inte med Danmark.

8 juli · Åke Stolt

Krönikor

Sisu i behov av ett större stöd

Idrottsrörelsen når människor bättre på många sätt än vad myndigheter gör.Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin har fått i uppdrag av av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen att tillsammans med Smittskydd Stockholm analysera coronapandemins effekter på befolkningens hälsa och behovet av vård. Föga förvånande visar det sig att många som drabbats av viruset har låg utbildning och bildning vilket inte sällan leder till arbetslöshet, trångboddhet, social utsatthet och därmed sämre folkhälsa. Det är här och nu som idrotten kommer in i bilden.

5 juli · Helene Lis

Krönikor

Då tystnade även koltrasten…

Koltrasten hade sjungit precis hela da´n. Kvittrande och glatt; det var nästa som att höra hur Emil Forsberg spelar fotboll. Lekande lätt, smittande och charmerande. Men plötsligt, när klockan visade på 120 minuter och vi hade börjat fundera på vilka trötta ben som skulle försöka fösa in fem straffar – då tystnade koltrasten. Tvärt. Kanske hörde den vår besvikelses skrik rakt ut sommarskogen. Men, va faen. När Sverige plötsligt hade ett spel, när Emil Forsberg spelade sin unika variant av fotboll, bättre än kanske någonsin tidigare. Till slut var det näsan honom vi tyckte mest synd om när Ukrainas Dovbyk släckte lyset.

30 juni · Åke Stolt