Men skadeglädjen vill vi slippa
Om hon är en så skicklig skådespelerska; varför sliter hon då livet ur sig i skidspåren när hon kunde stå på vilken scen hon vill och spela upp Ibsens hela repertoar.
Jag tror henne. Hon har inte medveten slickat i sig något prestationshöjande. Det är dags att också ta itu med läkarskrået som länge kommit alltför billigt undan både när det gäller råd för de som vill dopa sig och de som till varje pris inte vill halka snett i en djungel av mediciner och kosttillskott.
Läkarna ska straffas
Det är så mycket medicinska experiment inom idrotten som kräver en läkares specialkompetens men också en yrkesheder går att köpa. Dopinghistorien har många fall ax häxdoktorer och skrupelfria s k medicinska rådgivare, inte minst under tiden det gamla östblocket fanns och, t ex, DDR kommenderade landets förnämsta medicinare att koka ihop de bästa dekokterna för att göra landets idrottselit till användbara soldater i ett politisk ”krig”.
Den norske landslagsläkaren avgick per omgående. Och tog med sig hela skulden.
Och vad kan en elitidrottare göra mera än att flera gånger fråga sin medicinska expert och få klartecken. Visst har vi alla ansvar för vad vi stoppar i oss. Men mediciner tar vi ju, på läkares ordinationer, och vad annat skall vi förlita oss på.
När det sker misstag som detta - och ett misstag (eller läkarslarv eller inkompetens om ni så vill; det är ju inte heller första gången) tror jag visst att det är - så är det läkaren som skall ta sitt straff.
Mycket smygs in i hälsokost
Det är ju trots allt en stor skillnad (också moraliskt) på en läppsalva och medveten knapring av anabola steroider eller bloddoping.
Det är så många medel som smygs in i även hälsokost nuförtiden och som samtidigt finns upptagna på dopinglistan.
Läkare måste ansvara för att den som behöver astmamedicin också finns registrerad som legal patient för att kunna ta sin medicin och samtidigt tävla.
Samtidigt måste läkare vara stenhårda när det gäller att stå emot önskemål från dem som vill medicinera bara för att undvika förkylningar eller för att vidga sin luftvägar för bättre syresättning.
Jag litar på Therese Johaug men…
…både hennes fall och Martin Johnsrud Sundbys måste fungera som en väckarklocka för ett Norge som agerat i dopingens gråzon.
Det är ingenting nytt.
”Norge tycks ha hittat något”, sa den svenska längdstjärnan Torgny Mogren redan i samband med OS i Albertville 1992 där Norge (inte bara skidåkarna) fick ett sensationellt utfall ( 20 medaljer, 9 av guld) i förskott på den genomgripande och allsidiga satsning som gjorts med början 1988 inför landets eget spel i Lillehammer 1994.
En underton från Mogren
I min OS-bok, ”Ringar av is” (Bonniers 2010) skrev jag i kapitlet som avhandlade vinterfesten i Lillehammer (26 medaljer, 10 av guld):
”I undertonen (till det Mogren sagt) kunde man ana en förklädd misstanke om något icke helt tillåtet eller i varje fall bortom den etiska gränsen. Norrmännen hade onekligen hittat något. Det talades om en specialdryck med prestationshöjande effekt, en typ av astmamedicin som underlättade andningen. Dispenser för ”astmapatienter”, en omdiskuterad balansgång nära gränsen till det i varje fall moraliskt förkastliga. Norrmännens hållning till doping kan sammanfattas i ordet ”avsky”, byggd på gammeldags moral. Ett höghöjdshus byggdes i Trysil men vistelser där förbjöds. Ett utvecklingsteam hade specialdesignat en undergörande skidvalla, en ny typ av höghöjdsträning gav bättre syretillförsel.”
Men det var något under rubriken ”medicinsk rådgivning” som skavde.
Jag gjorde i samband med en reportageserie, ”Idrott så in i Norden”, och inför spelen i Lillehammer flera studiebesök i Oslo, jag kom aldrig in i det norska idrottsmaskineriet men jag tassade i dess utkanter och kunde avläsa misstankar också från skidsporten närstående och insatta. Vi visste att nya träningsrön, samarbetet mellan forskare, dietister, kostrådgivare, mentala coacher, tekniska innovatörer, fysiologer, psykologer, avancerade tester och erfarenhetsutbyten mellan idrotterna i den s k Olympiatoppen hade skapat en vinnarkultur av sällan skådat slag.
Men en av mina källor uttryckte det också så här: ”Jag tror att vi i Norge har utnyttjat de tillåtna medicinska möjligheterna till yttersta gränsen, den som man aldrig får halka över.”
Nu måste norrmännen göra hemläxan
Astmamedicin till icke astmasjuka kan väl sägas vara ett överskridande av den gränsen precis som en gång hjärtmedicin till icke hjärtsjuka användes på moderna femkampare för att skapa lugn inför skjutmomentet.
Norge har fått en läxa att läsa.
Kravet på läkares hundraprocentiga integritet och etik måste skärpas.
Man kan inte kräva att idrottare också skall ha medicinsk examen, de måste kunna lita på sin experter.
Sverige har ju också råkat illa ut på grund slarvig (eller ingen) medicinsk rådgivning.
Och; den skadeglädje som kan höras i vissa svenska uttalanden vill man gärna slippa.
Mest lästa just nu
Allmänna arvsfonden är mycket viktig, för att inte säga avgörande partl för fler och bättre idrottsanläggningar.i Sverige. Bara under 2023 kom 235 miljoner den vägen till idrotten..
Därför blir reaktionen kraftig inom idrotts-Sverige när Riksrevisionen något obetänksamt publicerar en granskningsrapport av Allmänna arvsfonden och föreslår att fonden bör avvecklas.
Den svenska OS-truppen till Paris växer – och ambitioner och förhoppningar gör det samma. Utgifterna också för den delen.
I förra veckan gav SOK klartecken till ett handbollslag, ett bordtennislag, två lagkapper i simning och åtta individuella idrottare.
Det är en idrottslig mobilisering för 100 miljoner.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.
I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar.
Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.
ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.
Skriv kommentar