Det hoppet glömmer aldrig Thobias

 

Det är 2018.

Man förbereder mänsklighetens förflyttning till Mars, min mobil pratar ogenerat med min dator och ryssar kan påverka ett val i USA med den till synes obegränsade tekniken.

Men hur man rättvist mäter ett längdhopp tillhör alltjämt  de olösta gåtorna.

Vad är det de håller på med - i Berlin av alla städer?

Det här håller inte i längden.

Thobias Nilsson Montler fick uppleva en tävling han aldrig kommer att glömma.Foto: Jessica Gow, TT

Vi är alla teknikens fångar. Tekniken förför. Den skall användas bara för att den finns - även när den inte tillför mänskligheten något gott.

Längdhopp 2018 mäts uppenbarligen fortfarande säkras med ett gammalt hederligt måttband.

Reagerade spontant

Tobias Nilsson-Montler, 22-årig sprintersnabb längdhoppare från Malmö, reagerade spontant när hans hopp först uppgavs mäta 778. Det såg ju alla med blotta ögat att det var fel, att han landade vid åttastrecket, han vände sig själv till funktionärerna och fick kastet ommätt till 802. Filmande funktionärer på läktaren såg att hoppet var ännu längre och Sverige lämnade in en protest. Sent omsider uppgavs hoppet mäta 810.

Tre längder på samma hopp. Varför 810? För att det skulle gå den protesterande till mötes utan att påverka medaljfördelningen. Kanske var hoppet 820? Och hur många av de andra hoppen i tävlingen var exakta eller ”tekniska påhitt”?

Det låter minst sagt rättsosäkert och gör att man betvivlar att teknik i alla sammanhang är detsamma som utveckling. Det känsliga videomätningssystemet kan uppenbarligen reagera på om en hästsvans eller ett par fladdriga shorts flyttar på några sandkorn innan fötterna trycks ner i gropen.

Jag vet inte hur många gånger jag suttit och följt stora mästerskapstävlingar, försökt orientera mig med blicken, ta fasta på markeringarna och när hopparen landat några centimeter från åttametersstrecket fått noteringen - 782? Och inte fattat nåt.

Teknisk överkänslighet

Ni minns VAR. Video Assistent System som VM-debuterade i Ryssland tidigare i sommar. Omdiskuterat. Ifrågasatt. Men det blev inte så tidsödande och störande som många trodde men blev till stor hjälp för domaren som på en tiondels sekund skall fatta ett avgörande beslut.

Teknik skall användas när den hjälper mänskligheten framåt. När orättvisor kan elimineras.

Kaoset i längdhoppsgropen i Berlin visar att fel (och onödigt) använd teknik kan få precis motsatt effekt.

I EM-längdhoppet skapades en känsla av att tekniken bara ökar på osäkerheten och minskar tilltron, att medaljer faktiskt kan hamna i fel händer på grund av teknikens överkänslighet.

Det får inte vara så.

Bara idrott?

Nej, det är mästerskapsresultaten som bygger utövarnas CV. Ett långt och riktgt mätt hopp kan vara vägen in i lukrativa kontrakt och bättre ekonomiska villkor. Fotboll är i viss mån en bedömningssport - friidrott är per definition - och skall vara - en exakt vetenskap.

Säkert i diskus

Har förresten tänkt på rättvisa och exakthet varje gång jag ser en diskustävling. Det står funktionärer och halvsover tjugo meter ifrån där en diskus dimper ner, platt som en tallrik och utan att sätta nämnvärda spår. De springer fram och kör ner sin pinne varifrån kastet skall mätas. Tvärsäkert. Hur exakt är det? En centimeter fel och guldet går någon annan stans.

Är det verkligen inte möjligt 2018 - när man i en dator kan dirigera en drönare på andra sidan jordklotet - att få fram instrument som mäter ett diskuskast exakt?

Nä nä. Men då följer jag inte med till Mars heller.

Svensk friidrott lever. Tveksamt om vi någonsin mera får uppleva ögonblicken som superkvartetten Carolina Klüft, Kajsa Bergqvist, Stefan Holm och Christian Ohlsson gav oss. Fyra världsettor i denna världssport samtidigt. Nu är det EM - glöm inte det - och världen är så stor så stor…men det finns ändå gryende tendenser att det mitt i twitterflödena dyker upp mänskliga varelser med ambitionen att ta en jobbig väg till berömmelse och inte bara klicka sig dit.

Just längdhopparen Tobias Nilsson Montler är en av dessa som har framtiden för sig - om han nu inte blir knäckt av att rättvisan kanske inte alltid segrar ens i  ”exakthetens” idrott.

Skandalen Bahta

Brons till Meref Bahta på 10 000 meter. Som hon förmodligen förlorar därför att hon misskött sin vistelserapportering. Tre gånger. Det bestraffas - om inte ytterst förmildrande omständigheter kan anföras - lika hårt som om hon varit dopad. Nu tillåter regelverket att hon får tävla medan utredning pågår men jag begriper inte hur Svenska Friidrottsförbundet resonerar som gav henne tillstånd att starta.

Det sätter bara ännu mera ljus på ett klantigt skött ärende och en rättmätig bronsmedaljör kommer att få sin medalj med posten. Den aktives ansvar för att vara tillgänglig och att offentliggöra sin vistelseort för oanmälda dopingtester bär hon. Men vilken omgivning har hon?  Eftersom hon blev svensk medborgare 2013 men ännu inte talar språket begripligt behöver hon hjälp. Varför har klubb, agent - och Friidrottsförbundet så här ett EM-år inte kunnat bistå? 

Ärendet är en skam för svensk friidrott, bronset i mina ögon inte värt ett dugg. Hon borde aldrig fått starta. 

Åke Stolt

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

I dag delar Svenska Spel via Gräsroten ut över 50 miljoner kronor till ungdomsidrotten i Sverige. Totalt har över en halv miljon svenskar fördelat pengarna på 8 556 föreningar inom 71 idrotter. Den idrott som får mest pengar är fotbollen på 29 926 621 kronor, följt av hockeyn på 5 838 537 kronor. 

Att Ola Serneke är en byggherre på offensiven och står bakom en unik multihall i Göteborg där han också är på väg att uppföra en skyskrapa är känt vid det här laget.  Nu är han också på väg att liera sig med Fotbollförbundet och Järfälla kommun i syfte att göra en extrem fotbollssatsning av internationellt snitt.

En nyckelroll har förre landslagsspelaren Patrik ”Bjärred” Andersson, som numera är affärsutvecklare på Serneke Projektutveckling.

På fredagen kom glädjebeskedet som både Bauhaus-galan och Daniel Ståhl längtat efter. Diskus får Diamond League-status!

Internationella friidrottsförbundet – World Athletics – presenterade hur grenarna fördelas på de 15 galorna nästa år och glädjande nog får BAUHAUS-galan arrangera den enda manliga diskustävlingen i Diamond League 2020 - på Stockholms Stadion söndag 24 maj.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Fotbollsföreningen Gatans Lag fick ta emot Volvo Car Sveriges och Svenska Fotbollförbundets stipendium ”Number 10” på en miljon kronor under Fotbollsgalan – Det känns helt fantastiskt . Gatans Lag finns till för de som vill ta sig ur missbruk, hemlöshet och kriminalitet och med det här stipendiet kan vi hjälpa så många fler, säger Sofie Nehvonen, tillträdande verksamhetsansvarig.

Bandyfinalerna fortsatt i SVT

Lördag 21 mars 2020 spelas bandyns SM-finaler på Studenterna i Uppsala. Nu är det klart att det blir direktsändning i SVT, inte bara 2020 utan även ytterligare tre år framåt (2020-2023). "En svensk idrottsklassiker och vi vill satsa här, säger SVT:s sportchef Åsa Edlund Jönsson.

När Östersunds stjärna Saman Ghoddos kom hem till Östersund från utflykten till Huesca augusti fjol trodde han att han skrivit på ett papper om läkarundersökning för La Liga-nykomlingen. Papperet var istället ett övergångskontrakt. Sen började cirkusen.