" />

Det kändes som en månlandning

Finns det någonting mänskligt, greppbart vi kan jämföra med?

En svensk (ja, i alla fall en halv) tonårsgrabb hoppar 605 i stav och de kallar honom Mondo. Världen.

Ja, snart äger han hela världen, Armand Duplantis, han som kom till oss häromåret som en skänk från ovan därför att pappa Greg och mamma Helena (född Hedlund) borta i USA hade en talang till son som ville göra sin mamma glad och representera Sverige.


En salig Armand Duplantis efter att han har fått guldmedaljen och det yttersta beviset på att han är Europamästare i stavhopp. Foto: Jessica Gow / TT

 

Och så, den tolfte augusti 2018, tre månader innan han skall fylla 19, gastkramar han hela sitt nya land, som om han vore uppfödd på psykologiska thrillers och är för ung för att förstå hur farligt sånt här är för ett gammalt hjärta.

 

Jag vet inte om det går att jämföra med någonting annat i svensk idrottshistoria. Som enskilt idrottsögonblick är det nog det häftigaste jag upplevt. Det är bortom det fattbara. Det känns som när jag en sommarnatt 1969 stannade min bil i östgötaskogarna, klev ur, tittade upp mot månen och försökte förstå; Neil Armstrong och Buzz Aldrin. De har gått där. Det kan väl inte vara möjligt.

Det som hände i Berlin kommer att bevaras som ett av de största svenska idrottsögonblicken.

Kanske har vi aldrig haft en större talang i svensk friidrott. Han är 18 år och utomhus finns bara en - den överjordiske Sergej Bubka (614) som hoppat högre. Genom tiderna. Där har vi perspektivet på bragden.

Sjöberg på Stadion

Jag var inte på Stockholms stadion den kvällen (1987) när Patrik Sjöberg (då 22 år gammal) satte världsrekord i höjdhopp med 242, jag var dock i Rom senare på året när han blev världsmästare. Hans världsrekordhopp är väl det närmaste vi kommer.

Men Duplantis är som sagt ännu tonåring, han kom till Berlin med personrekordet 593, ett resultat som ett normalt EM räcker till guld. Det är sällan man slår sina personliga rekord i en vansklig hoppgren mitt i mästerskapsdramatiken.

Han vann alltså den bästa mästerskapstävling i stav som avgjorts. Det kunde lika gärna varit en OS- eller VM-final. Han slog sitt personliga rekord med tolv centimeter och då skall man minnas att Bubka på sin tid (visserligen av ekonomiska skäl, men ändå) höjde världsrekordet med en centimeter i taget (bonus på 125 000 kronor) när han passerade sexmetersgränsen och klättrade mot höjderna och blev mångmiljonär under friidrottsgalornas glansperiod när han och Carl Lewis fick närmare en miljon för att starta.

Det är väl dags för Duplantis nu att lämna det där fåniga amerikanska collegesystemet där det är förbjudet att tjäna pengar på sin sport. I USA av alla länder. Han måste från och med söndagen den 12 augusti 2018 vara en av friidrottsvärldens allra mest attraktiva dragplåster.

Har det hänt?

Det är svårt att skriva det där. För det känns inte verkligt. Sitter jag och fantiserar? Vad faen håller jag på med? Det är klart att en svensk-amerikansk 18-åring inte kommer till EM och vinner på helt obegripliga 605? Det högsta hoppet i världen på tjugo år. Hur skall man kunna förstå?

Och som han (tydligen) gjorde det.

Jag har bevakat massor av OS och friidrotts-VM (och EM) på plats men jag har aldrig sett en så perfekt genomförd hopptävling som den Armand Duplantis gjorde. Hopp efter hopp efter hopp. Exakt på samma sätt. Det såg ut som repriser. Och han var inte i närheten av ribban. Han rörde den aldrig. Han svävade med luft emellan lika högt över på 605 som på 550. Det såg ut som 620. Det var en uppvisning i stilrent, effektivt stavhopp som vi aldrig sett.

Och detta i den allra svåraste av friidrottens grenar. Så komplicerad att få ihop. Ansatsen, stavisättningen, böjen, armhävningen, kroppsvridningen, ribbpassagen, insamlingen av alla kroppsdelar så att inte något finger fladdrar iväg och petar ner ribban. Duplantis hade fullständig kontroll på allt. Stavhopp är som en mångkamp i sig. Det är snabbhet, koordination, mod, styrka, akrobatik, teknik, tajming, allt i ett. Förlåt, jag hade förträngt rivningen på 580.

Vilken kärlek!

Bilderna kommer att spridas över hela världen på showen runt stavhoppsgropen. Den var känslomässigt oemotståndlig. Det är visserligen känt att mångkampare och stavhoppare har en viss familjär atmosfär vid sina möten. Men det här. Det var närmast rörande hur veteranen (och han som hoppat högst i världen, 616 för fyra år sedan) Renaud Lavillenie tog honom i sin famn, slöt honom i sina armar som för att beskydda honom, inte låta honom vara ensamma med alla de känslor som måste ha pulserat i honom när han klättrade höjd efter höjd mot det rent himmelska.

 Det var som en kärleksfull adoption. Och en efter en av motståndarna, de rutinerade medaljfavoriterna, anslöt och visade honom sin ömsinta respekt. Det var som kärlek. Och det var mitt i tävlingsallvaret så bedövande vackert. Ett närmast sagolikt idrottsögonblick att ta till sitt hjärta.

Ja, det är väl närmast onödigt ett skriva det men här räcker varken olympiska guldmedaljörer i skidor eller galopperande hopphästar vid jämförelse. Vi såg, på klassisk mark i Berlin, en svensk idrottsbragd av alldeles säreget slag. Bragdguld, Jerringpris, Årets prestation, Årets idrottsman, Årets svensk-amerikan, Nobelpriset i fysik.

Mondo, Mondo - ge honom allt!

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Alla 24 nationer som kvalificerar sig till EM 2020 får 100 miljoner kronor från Uefa. Sveriges 2-0 mot Rumänien betyder 100 miljoner till Svenska fotbollförbundet. För VM-platsen i Ryssland fick SvFF 86 miljoner.

Att Ola Serneke är en byggherre på offensiven och står bakom en unik multihall i Göteborg där han också är på väg att uppföra en skyskrapa är känt vid det här laget.  Nu är han också på väg att liera sig med Fotbollförbundet och Järfälla kommun i syfte att göra en extrem fotbollssatsning av internationellt snitt.

En nyckelroll har förre landslagsspelaren Patrik ”Bjärred” Andersson, som numera är affärsutvecklare på Serneke Projektutveckling.

I veckan tillkännagav Svenska Spel hur kampanjen Gräsroten ger svensk idrott 50 miljoner. Men inte nog med det. Sedan 2016 har Svenska Spel bidragit med 10 000 kr per månad under fotbollssäsongen till olika samhällsinsatser i de allsvenska klubbarna via prispengar från Månadens spelare. Under 2019 har också Månadens spelare i Superettan fått skänka sina prispengar till samhällsengagerande projekt. Totalt handlar det om 300 000 kr

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Fotbollsföreningen Gatans Lag fick ta emot Volvo Car Sveriges och Svenska Fotbollförbundets stipendium ”Number 10” på en miljon kronor under Fotbollsgalan – Det känns helt fantastiskt . Gatans Lag finns till för de som vill ta sig ur missbruk, hemlöshet och kriminalitet och med det här stipendiet kan vi hjälpa så många fler, säger Sofie Nehvonen, tillträdande verksamhetsansvarig.

Konkurrensen om tv-rättigheter till sport är skarp. När väl kanalerna har gjort sin erövringar kommer nästa kamp – att hitta medarbetare. Sportvärlden i Sverige är inte helller så stor så konkurrensen om dugligt folk pågår alltid. Senaste nytt:. Alexander Axén lämnar, enligt Fotboll Direkt, tv-jobbet på C More för konkurrenten Discovery. Och där uppges att Jens Fjällström ska vara klar för en come-back.

När Östersunds stjärna Saman Ghoddos kom hem till Östersund från utflykten till Huesca augusti fjol trodde han att han skrivit på ett papper om läkarundersökning för La Liga-nykomlingen. Papperet var istället ett övergångskontrakt. Sen började cirkusen.