Varje klubb borde själv få bestämma

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

Som ett brev på posten dyker diskussionen om 51-procentsregeln upp igen. Men debatten mellan ungdomspolitikerna Johannes Thernström och Nike Örbrink pekar mest på ytterligheter. Att öppna svenska klubbar för kapitalstarka investerare kan bli förgörande om man gör det på fel sätt, men kan också bli ett lyft om klubben säkrar områden som inte kan köpas. 

Ungefär så har det låtit när Johannes Thernström, distriktsordförande i Moderata Ungdomsförbundet Blekinge, och Nike Örbrink, förste vice förbundsordförande för Kristdemokraternas Ungdomsförbund har duellerat på debattsidorna och i radions P1 Morgon:

Thernström: Släpp på 51-procentsregeln, tillåt kapitalstarka investerare och i ett huj kommer svenska fotbollsklubbar få resurser att konkurrera om världsspelare och att gå långt i Champions League.

Örbrink: Stopp och belägg, 51-procentsregeln är en garant för att svenska klubbar inte köps upp av oljeschejker eller Red Bull på ett sätt så att trogna fans inte längre känner igen sig.

Det är RF som styr

Tyvärr har varken utrymmet på debattsidorna eller tiden i P1 Morgon varit tillräckligt för att få nödvändig nyans i detta snåriga ämne.

Först det mest grundläggande: Denna 51-procentsregel är inskriven i Riksidrottsförbundets (RF) stadgar och dessa måste alla specialförbund och dess klubbar förhålla sig till. Som jag tidigare påpekat i en annan krönika i IA är inte dessa stadgar förenliga med det som främst elitklubbar i fotboll och ishockey bedriver, dvs professionell idrott. På 38 sidor av RF-stadgar finns inte ordet ”professionell” eller begreppet ”yrkesmässigt utövande” nämnt. RF är inte ett förbund som tillvaratar de professionella klubbarnas intressen. 

Varpa, modern femkamp, badminton eller boule ska inte ha en röst med i laget huruvida Malmö FF eller Färjestads BK funderar på att upplåta aktieposter åt villiga investerare. Det ska vara upp till varje klubb, eller i alla fall upp till sammanslutningen av professionella klubbar inom varje arenaidrott att bestämma över detta. Inte ens specialförbunden – där majoriteten av medlemsklubbarna bedriver ungdoms- och amatöridrott – ska besluta om en sådan sak. Det är inte deras värld. 

Slopa 51% är ingen garanti för succé

Så som svensk fotboll och ishockey fungerar idag (och det är väl de enda sporterna som är relevanta i denna diskussion) är det till en början inte troligt att landets största klubbar skulle över natt locka kapitalstarka investerare bara för att 51-procentregeln slopades. Därtill är omsättningarna och eventuella vinster för låga för att oljeschejker eller kapitalstarka nordamerikaner skulle tycka att det var intressanta objekt. 

Så att en uppluckring av regelverket skulle innebära att klubbarna plötsligt skulle få närmast obegränsade resurser och att tre-fyra allsvenska klubbar varje säsong skulle frekventera gruppspelet i Champions League är att drömma i alla Pride-flaggans färger.

Argumentet att kapitalstarka investerare skulle vara intresserade av att gå in i svenska klubbar enbart om 51-procentregeln togs bort håller inte heller. Med ett väl underbyggt erbjudande från klubben skulle en person, en grupp eller ett företag mycket väl kunna tänka sig att investera i 10, 25 eller 49 procent av aktierna i ett idrotts-AB. Redan 25 procent skulle ge investeraren ett stort inflytande i klubben, för att inte tala om 49.

Klubben måste få bestämma

Däremot borde det vara upp till varje klubb och dess medlemmar att besluta hur man vill göra med den klubben man håller kär, hur stor del av klubbens AB man vill sälja till en investerare. Ett bra sätt för klubben att gardera sig mot övertaganden som tar klubben i en riktning som medlemmarna och supportrarna inte önskar sig, är att upprätta ett vattentätt avtal där man framför allt säkrar grundläggande värden. 

Ett sådant avtal kan innehålla paragrafer som förbjuder ägarna – hur stor andel de än äger av AB:et – att ändra klubbens namn, klubbmärke, klubbdräkten, byta hemvist eller att flytta A-laget till ett annat lands liga. Besluten över alla sådana fundamentala saker måste ligga kvar hos föreningen, och detta kan bara beslutas om även majoriteten av medlemmarna och styrelsen är inne på samma linje.

Med sådana avtal undviker man genomgripande åtgärder som när fotbollsklubben Wimbledon flyttades till Milton Keynes eller när den finska hockeyklubben Jokerit från Helsingfors övertogs av ryska intressen och flyttades från finska ligan till den ryska eller, i framtiden, att Djurgården köps upp av världens största producent av hund- och kattmat och döps om till Animal Farm.  

Men det allra viktigaste inför en eventuell försäljning av en betydande aktiepost är att klubben gör sin ”due-dilligence”, alltså en total besiktning och genomlysning av den potentielle investeraren (dennes ekonomi, bakgrund i branschen, dennes tidigare eventuella ägande i idrottsklubbar, karaktär m.m.) och avkräver dels svar på varför denne vill investera i klubben och dels vad dennes framtidsvision är för klubben.

Investera med pengar – och hjärta 

Redan på detta stadium skulle man kunna sålla bort oseriöst folk och investerare vars avsikter inte är förenliga med medlemmarnas och supportrarnas intressen och värderingar.

Låt mig avsluta med ett exempel på hur bra en privat investering kan bli för en professionell klubb. Anrika skotska fotbollsklubben Glasgow Celtic var rejält på dekis i början av 90-talet. Klubben var praktiskt taget bankrutt, dessutom med en hopplöst nedgången arena som inte genererade extra intäkter. Fergus McCann, som var en Celtic-fan sedan barnsben, hade emigrerat till Nordamerika där han gjorde sig en förmögenhet på affärer och på avstånd beskådade han förfallet hos klubben han älskade. 

Med hjälp av de mest högljudda fansen tvingade McCann bort den sittande styrelsen och ägarna, tog över 51 procent av aktierna, flyttade tillbaka till Glasgow och lovade att återuppbygga klubben, inklusive arenan - och när han var klar med uppdraget skulle han sälja sin aktiepost. McCann helrenoverade klubben, byggde ett modernt stadion, gjorde sig av med klubbens alla skulder, tog in 14 miljoner pund i nyinvesteringar och bidrog till att klubben fick 53 000 nya medlemmar.

Fem år senare, 1999, när klubben var frisk, höll han sitt löfte, sålde sin post och flyttade tillbaka till Nordamerika. Vem kan vara emot en sådan ägare?

Görs allt rätt från klubbens sida, kan en liknande investering mycket väl funka även i Sverige.

Szymon Szemberg

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Djurgårdens fotboll redovisar inför kommande årsmöte, onsdagen 13 mars, ett eget kapital på historiskt höga 261,4 miljoner kronor, en  ökning med 51,1 miljoner kronor jämfört med 2022.
Aldrig tidigare har föreningen, bildad 1891, haft en sådan välfylld kassakista.  Av de allsvenska lagen är det endast Malmö FF som presenterar ett högre eget kapital, i storleksordningen 700 miljoner kronor.

Allmänna arvsfonden är mycket viktig, för att inte säga avgörande partl för fler och bättre idrottsanläggningar.i Sverige. Bara under 2023 kom 235 miljoner  den vägen till idrotten..

Därför blir reaktionen kraftig inom idrotts-Sverige när Riksrevisionen något obetänksamt publicerar en granskningsrapport av Allmänna arvsfonden och föreslår att fonden bör avvecklas. 

Den svenska OS-truppen till Paris växer – och ambitioner och förhoppningar gör det samma. Utgifterna också för den delen.

I förra veckan gav SOK klartecken till ett handbollslag, ett bordtennislag, två lagkapper i simning och åtta individuella idrottare.

Det är en idrottslig mobilisering för 100 miljoner.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.

ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.

Den 14 mars släpps podden Radiosporten Hockey och leds av journalisten Magnus Wahlman tillsammans med experten Per Svartvadet. Här ska mixen av intervjuer med stora hockeyprofiler, historierna bortom isen och aktuella händelser ge något den hockeyintresserade publiken inte får någon annanstans.
Radiosporten Hockey med Wahlman och Svartvadet är en podd där lyssnaren i varje avsnitt får höra några av de mest aktuella och tongivande rösterna inom svensk och internationell hockey. Här blandas intervjuer med aktuella och profiler med analyser från programledarna.
Det är nya tider i svensk fotboll, transferintäkter eller intäkter från försäljning av spelare, sätter allt större avtryck i de allsvenska lagens bokslut efter 2023 års säsong.
Nykomlingen BP, som räddade det allsvenska kontraktet via kvalseger mot Utsikten,  redovisar inför årsmötet ett eget kapital på 48,5 miljoner kronor, ett historiskt högt belopp.