Hans längtan efter en stor final

Störst av alla? Jag vet att en del retar sig, att han får för mycket publicitet, att han blir okritiskt skildrad i svenska medier, att han är övervärderad, men...
En gäspande Zlatan Ibrahimovic. Ibland kan han som alla andra bli trött både på sig själv och det han gör. Fast det är inte ofta... Men nu har han varit utlandsproffs i 13 år och det är få som orkar att också vara på den nivån. Foto: TT

 

Zlatan Ibrahimovic. Det är naturligtvis honom det gäller. Igen. Alltid denne Zlatan.

Större än Björn Borg, Ingemar Stenmark, Ingo, Waldner, Anja Pärson, Carolina Klüft? Jag vet, det går inte att jämföra, men likväl är det vad vi gör varje år när bragder vägs mot varann för en slutlig belöning till någon.

Vad han än gör...

Men; om vi väger in fotbollens totala dominans som den överlägset största sporten, spelad över hela jordklotet, om vi ser till alla år han varit ute i den absoluta världseliten, titlarna han vunnit, målen han gjort (på så många olika vis; klackar, straffar, nickar, påpassligt, burdust inpangat från 30 meter, alla de vis), rekorden han slår, genomslaget med sin person och sin utstrålning i kretsar långt utanför idrotten, reklamkontrakten han skriver, förmögenheten han samlat på sig (649 miljoner uppges det), och intresset han skapat hos allt från unga gossar till gamla tanter, ja, då säger jag; Zlatan är Sveriges största idrottspersonlighet genom alla tider.

Han har tagit titlar i alla länder han spelat (utom Sverige), han slog nyligen målrekordet för svenska proffsspelare, passerade den fantastiske Gunnar Nordahl, han slår säkert målrekordet i landslaget också om den kapten han varit så lojal mot kan få ihop ett svenskt landslag som någorlunda duger till att backa upp en världsstjärna. 

Han har sin app, gör han en reklamfilm så blir det också en nyhet av det slag, att den som köper hans tjänster (Volvo i det aktuella fallet) också får metervis med gratisreklam, klickar som ett ösregn på ett plåttak i sociala medier. Han blir frimärke. Han blir Årets svensk. Han tar lagt också en svårflirtad stad som Paris för sina fötter. 

Nu får de möjlighet att...

Han slår rekord på rekord och han har fått detta Paris - som egentligen inte blev riktigt fotbollsmedveten förrän Frankrike spelade hem ett VM-guld där 1998 - att döpa honom till det andra Eiffeltornet och Parc des Princes att lägga gamla "världsarv" bland underhållningsscener, som Lido och Moulin Rouge i skuggan.

Nu blir han frimärke och även de som inte tidigare varit överdrivet inställsamma får nu chansen att slicka honom i röven.

I Holland, Italien, Spanien och Frankrike har han spelat i de allra bästa klubbarna, krävt förstafiolen och också fått spela den. Ja, utom möjligen i Spanien då, Barcelonaäventyret är alltjämt ett litet mysterium för mig. Bäst bland de bästa i den största av alla sporter.

13 år som proffs, det imponerar

I landslaget har han  stundtals varit diamanten i sophögen men trots det, utan att tillnärmelsevis få den uppbackning som även en superstjärna behöver, så har han, i princip ensam, räddat "livet" på den enfaldige Eric Hamrén, vars försvar släpper in exakt lika onödiga mål nu som under hela hans karriär. Utan Zlatan hade Hamrén inte ens varit en parentes i den svenska landslagshistorien. Bara ett frågetecken.

I sommar har Zlatan varit ute i det europeiska fotbollslivet, spelat på toppnivå, i en utsatt position i tretton år. Det är en mycket lång karriär för ett fotbollsproffs, en av de längsta svenska.

Det är "den där jävla Champions" som han så gärna vill vinna.

Tänk att få se honom i en final

Det gör han antagligen inte. Paris Saint Germain är visserligen ett lag med en hög högstanivå, som gör sina bästa matcher ute i den internationella konkurrensen, men ända till final i årets upplaga av Champions League räcker det förmodligen inte.

Men om jag fick drömma, efter att ha följt den internationella storfotbollen i femtio år, så skulle det vara att få se Zlatan i en Europafinal, när allting dras till sin yttersta spets och de allra bästa blir som allra bäst. Som han skulle gilla det.

Men drömmar blir, som ni vet, oftast bara drömmar och för det mesta är man ju glad för det.

---

I väntan på Undret får man fortsätta förvånas (eller kanske inte?) över att "de" aldrig lär sig.

AIK 8 miljoner back, Djurgården 12, Tyresö som tagit sig vatten över huvudet och kan sjunka när som helst, Helsingborgs IF som hade 20 miljoner back innan någon begrep att två dåliga affärer är dubbelt så illa som bara en. Som HIF:s ordförande Claes Ohlsson uttryckte det: "Varje kontrakt gick att försvara men helheten blev för dyr." Man häpnar. Att det kommer som en överraskning att två och två även i lågkonjunkturer blir fyra. Nu säljer man ut spelarrättigheter för att klara sig och det är väl som att belåna ett hus långt över skorstenen ungefär. Och skjuta alla problem på framtiden.

Fotbollsallsvenskan är, sammantaget, en förlustaffär på över 50 miljoner. SEF:s vd Lars-Christer Ohlsson tycks inte oroas. Nej, det är väl klubbarna som får bära också oron och de har sig själva att skylla. 

Spelare med löner som inga svenska klubbar orkar bära är största skälet till att utvecklingen går åt fel håll. Desperata försök att hålla jämna steg med i varje fall tredje klassens proffsländer har lett utvecklingen åt fel håll. Och, vad värre är, det har inte ett uns ökat den svenska klubbfotbollens internationella slagkraft.

Krönikör

Åke Stolt

Håkan S (inte verifierad)

fre, 2014-03-14 10:50

1. Zlatan igen

Nä, han blir aldrig störst av dem alla! Zlatan ingår i ett lag där han är helt beroende av sina lagkamrater för att lyckas. Utan bra omgivning lyckas ingen i en lagsport. Björn Borg, Ingemar Stenmark, Ingo, J-O Waldner, Anja Pärson, Carolina Klüft är alla individuella idrottsmän, som gör att de alltid kommer före en lagspelare. Sedan tycker ju Zlatan själv att han alltid är större än de lag han spelar i, så där finns ju ett annat problem. Men det tycks som han på gamla dar har börjat förstå att han inte kunnat vara där han är idag, utan sina lagkamrater. Alltid klädsamt med lite ödmjukhet då man lyckats så bra...

Tom Ahlsell (inte verifierad)

fre, 2014-03-14 11:24

2. Lysande krönika Åke !!!

Lysande krönika Åke !!!

Åke Stolt (inte verifierad)

fre, 2014-03-14 15:58

3. Zlatan igen

Hej Håkan. Ja, nu skrev jag inte att Zlatan är Sveriges bäste idrottsman genom tiderna. Jag skrev, efter att ha räknat upp alla de områden där han klivit in och tagit för sig som ingen före honom och menade att han med allt detta sammantaget, innanför och utanför fotbollen, är han Sveriges största idrottspersonlighet genom tiderna. Och visst har han många att tacka. Men hur många halvfigurer har inte honom att tacka för en stund i rampljuset.

Håkan S (inte verifierad)

fre, 2014-03-14 16:26

4. Korrekt - skulle läst bättre.

Korrekt - skulle läst bättre. Tycker bara det är för mycket av den gode Zlatan i ankdammen här. Jag gillar det du skriver, generellt!

Oskar (inte verifierad)

lör, 2014-03-15 18:54

5. Bra Åke!

Som vanligt en utmärkt krönika av dig Åke. Delar din uppfattning att halv figur om ens det får på Zlatans bekostnad sola sig i glansen och då inte minst "kostymnissarna" Hamrén och Allbäck. Dessutom är Zlatan ett föredöme gentemot ungdomar och sponsorer.

Alex (inte verifierad)

sön, 2014-03-16 10:20

6. Att individuella idrottsmän

Att individuella idrottsmän och kvinnor alltid kommer före lagspelare måste vara bland det mest dumma jag läst. Skriker egentligen bara bitterhet kring det argumentet så jag antar att det är något sådant som ligger till grund för det. Man får ha sina åsikter kring Zlatan. Du verkar uppenbarligen svalt den säljande mediebild som råder till 100%, och visst, gör du det. Men du och många andra kan knappast tala emot att den oerhörda dominans Zlatan besitter i världens största sport tillsammans med det oerhörda varumärke han blivit världen över gör honom tveklöst till vår tiders största idrottsutövare. Vi lär inte uppleva något större heller inom en förbannat lång tid.

Inge Johansson (inte verifierad)

sön, 2014-03-16 11:39

7. Spelide

Jag undrar varför svensk fotboll har så förtvivlat svårt att hävda sig på internationell klubbnivå? Jag tror det beror på att jag hos få svenska klubblag kan se någon genomtänkt spelide. Varför inte börja spela som lag på europeisk toppfotbollsnivå presterar? Omöjligt med det spelarmaterielet blir kommentaren. Visst borde det gå att lära svenska juniorer att slå enkla bredsidor till närmaste polare. Och att ha tålamod. Fotboll går inte ut på att så snabbt so möjligt slå in bollen på motståndarens planhalva för att lika fort förlora den. Det blir inte njutbart för publiken och tåligt för spelarna.

Hur lyckas man i fotbollsaffärer? Fråga Benfica.  Sedan 2010 har portugiserna sålt en startelva för 3,25 miljarder kronor. En summa som är en våt dröm för en svensk klubb.

Kalmar FF var i ekonomisk kris. Nu tar kommunen över Guldfågeln Arena. Kommunen betalar 244,5 miljoner kronor för arenan och tar det fulla ekonomiska ansvaret för den.

Tre damer, tre herrar. Så ser det ut i den nya styrelsen I Svenska bandyförbundet. Det är första gången lika många kvinnor som herrar finns i styrelsen.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Trots att Sverige har nästan lika många kvinnliga idrottsutövare som manliga går åtta av tio sponsorkronor till män. Det måste vi ändra på, anser Niklas Birgetz, vd i Sponsrings & Eventföreningen som dock ser ljuset i tunneln.

Idrotten riskerar bli förlorare när reglerna för spelmarknaden förslås göras om. Det konstaterar RF, Riksidrottsförbundet efter att Spellicensutredningen presenterats på fredagen.

Efter månader av spekulationer kom bekräftelsen efter tio på fredagsmorgonen. Djurgårdares drömvärvning är verklighet. Kim Källström är tillbaka.