"Det förstör stämningen"

En kille tände en bengal som långsamt brann ut. Efter en kvart tände samma kille ytterligare en bengal. Ingen ingrep. Polisen törs inte, sa min bänkgranne. Men i år slipper vi väl bengalerna.
"Härlig stämning", tycker en grupp. "Bara förstör matchupplevelsen", säger andra. Foto: TT

 

Det är inte lagligt i Sverige att sätta eld på bengaler. Den förre polischefen Björn Eriksson utredde bengalfrågan men förslagen (i SOU 2013:19) gick inte igenom utan ansågs alltför besvärande för fansen. 

Jag minns hur bänkgrannen från matchen muttrade: ”Polisen vill inte gå in på  arenan och åklagarna gör inget. Inte heller klubbarna. Och UEFA kan bara ställa förbund till svars”.

Mn vad är vitsen/vinsten?

Men, vad är egentligen vitsen/vinsten med bengaler och vem uppskattar rök och eld? Alla hade vi kommit för att se en match. Nu fick vi se dimma.

Och varför fanns det inga bengaler då Malmö spelade i Champions League mot PSG eller Real Madrid? Pyroteknik är lika förbjudet i Champions League och Europe League men där gäller nolltolerans dvs upptäcks en bengal på matcher inom EM och UEFA bötfälls de ansvariga. 

Det är många skilda aktörer som skapar värde på en fotbollsmatch. Som publik, spelare, domare, funktionärer, förbundets representanter, klubbfunktionärer, sponsorer med flera. Via var och en av dem och även tillsammans uppstår ett värde. 

Men skilda grupper har skilda uppfattningar av värde. Den yttersta frågan är om de kan sammanjämkas?

Spelarna vill slippa

Sponsorerna, likaså den stora majoriteten åskådare (mer än 90 procent enligt vissa undersökningar) och klubbledningarna vill inte förknippas med bråk och dålig image. Men precis det är resultatet av pyrotekniken. Och klubben kan eventuellt tvingas böta. 

Tycker spelarna det är bra? Knappast, då de måste stå och vänta och värma upp flera gånger och försöka ladda om. 

Men varför har inte fenomenet bara försvunnit med så många missnöjda? 

Jo, det finns människor som tycker att det är stämningsfullt.

Fem avgörande frågor

Låt oss sortera ut fem frågor kring bengalfrågan:

1. Törs inte Svenska Fotbollsförbundet, SEF och klubbarna se till att lagar efterföljs? Vad är deras jobb? Jo, förbundet ska bevaka och samverka med UEFA. Förbundet är ytterst ansvarigt för all fotboll i Sverige och har centralt ungefär 110 anställda. Vilken kompetens har de? Vilka riktlinjer har förbundet utfärdat till SEF och klubbarna för att identifiera de som bryter mot lagarna och vidta alla åtgärder som syftar till att ställa dem inför rätta? Inte minst, stänga av dem från klubbens egna matcher. Ordföranden Karl-Erik Nilsson (”vi är en stor familj”) har sagt i pressen att han ska tillsätta en kommitté. 

2. Hur kommer bengalerna in på arenan? De är små och lätta att ta med. Inte större än cigarrer. Raketer har hittats i barnvagnar (med barn i), sänts in med posten eller med UPS eller mellan matcherna grävts ned och gömts innanför grindarna.

3. Hur ska klubben hinna ta in och visitera åtskilliga tusen åskådare? Det arbetet har hemmaklubben ansvaret för under stark tidspress. Funktionärer har svårt att visitera en supporter på känsliga ställen vilket gör att de som vill kan lätt gömma ’cigarrerna’ i just underkläderna.  

4. En allsvensk klubb måste alltså visitera, vilket kostar och de måste betala. Det kostar att utbilda personer som ska visitera. En vanlig match kräver cirka 60 publikvärdar och 20 ordningsvakter. Ett derby kräver 500 värdar och ordningsvakter.

5. Ett villkor för att minska bengaleldandet är att visitationen blir mer effektiv. Regelverket har ändrats sen 2015, klubben kan inte krävas på böter om allt rimligt jobb är gjort. Men min fråga är - ingår det i begreppet ”allt som varit rimligt” att identifiera de som bryter mot lagen, hjälpa polisen att lämna bevis till åklagare och stänga av huliganerna från klubbens egna matcher?

Tidigare fick klubbarna betala böterna till Svenska Fotbollsförbundet. Numera bötfälls i princip ingen. Men vad hände med de samlade boten som någon instans kammade hem?  

Fansens perspektiv

Då Hammarby i höstas spelade sin match mot AIK hade Nanne Bergstrand hutat åt fansen då Hammarby-spelaren Erik Israelsson låg livlös i AIK:s mål. Mot Åtvidaberg i en senare omgång hade fansen en banderoll text riktad mot Bergstrand med ”Sköt laget på planen och lägg dig inte i, vi sköter läktaren”. 

Är det möjligt att fansen äger läktaren? Har det gått så långt? 

Många tycker att man tar alltför stor hänsyn till fansen. Våldsbenägenheten har kommit de senaste decennierna och många hävdar att bengalerna hänger samman med huliganismen.

Bengalerna skapar olycksrisker. I oktober träffades en 2-åring av en brinnande bengal. Det är ytterligare ett bevis på att bengalerna måste bort.

”Låt han dö” som fansen skränade när livlöse Erik Israelsson låg där. Det fick också passera. Reaktionerna och protesterna är få. Mycket får passera och fortsätta.

Atmosfär översätts olika

Klubbarnas marknadsföring går ut på att precisera målgrupper och gynna dem eftersom det påverkar de ekonomiska förutsättningarna. Det inkluderar sponsorer, media samt övriga aktörer som skapar det sammanhängande värdet.

Fansen är också en målgrupp.

Att etablera ett uthålligt flöde av pengar som bygger på marknadsaktiviteter på arenan men även utanför arenan är nyckeln till en förbättrad ekonomi. Marknadschefens skilda aktiviteter ska skapa en god atmosfär som leder till vitalitet och som i toppfotboll innebär en god ”match day- intäkt”.

Vi vet att fotboll föder lojalitet och känslor som varierar från en mild underhållning till aktioner av värsta våld. En fotbollsmatch kan ses som en artificiell teater av emotioner. En god atmosfär har blivit viktigare med tiden. 

Många besökare förknippar en god stämning med klacken, dvs de lojala supportrarna med billigare biljetter, sång, tifon m m. Bekymret är att andra besökare förknippar bengaler med dålig atmosfär och bekymmer. 

Ska klacken få dominera?

Sortering av problemen igen:

Problem 1: ska klackens agerande, som är olagligt, få dominera övriga besökarnas upplevelser?

Problem 2: Är det dåligt med innovationsförmågan? Bengaler är ju förbjudet men det kanske finns en annan slags bengal.  

Problem 3: Hur kan klubbar kolla vilka som kommit in på arenan?

Men polisen verkar inte vilja ingripa med risk för kaos som följd. De vill ha mindre ansvar då arbetet på arenan drar resurser och kostar pengar för samhället. Och polisen tycker givetvis att det är bättre att ha huliganerna bråkande inne på arenan än ute på stan. 

Kanske vi får en typisk svensk lösning med medbestämmande och att alla enas om ett gemensamt värde. Polisen, fans, klubbar, brandkåren, ja alla...

Sten Söderman

De var affärskompanjoner och betraktades som ett radarpar i Göteborg. Ola Serneke och Nils Wiberg, två förmögna och framgångsrika företagare, därtill mycket idrottsintresserade personer som stod bakom förverkligandet av landets förnämsta multiarena i Kviberg.I dag räddar de två mångmiljonärerna, på var sitt sätt, IFK Göteborg från undergång.

Flera Premier League-klubbar fejkar sina publiksiffror avslöjar BBC, som har granskat samtliga PL-klubbar genom att jämföra klubbarnas officiella publiksiffra med den som polis och myndigheter har rapporterat.

 Som mest har en publiksiffra ”ökat” med upp till 12 000 åskådare den gångna säsongen. 

Det finns ett folkligt stöd för OS och Paralympics i Sverige 2026. Det visar den senaste statistiskt säkerställda undersökningen som gjorts.

- Nästan dubbelt så många är positiva till OS i Sverige jämfört med de som är negativa, säger Mats Årjes, ordförande i Sveriges Olympiska Kommitté.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Under tiden Fifa funderar på ersättning till spelarnas klubbar till VM i Frankrike handlar ett privat företag. Bostadsutvecklaren OBOS har skrivit ett femårigt avtal med Svenska fotbaollförbundet värt 40 miljoner kronor.

 ATG har slutit ett partneravtal med TVG som är USA:s största tv-nätverk för trav- och galoppsport.. Det innebär att 45 miljoner amerikanska tv-hushåll fårmöjligheten att spela på ATG:s produkter. 

Anna Brolin, 38, känner att hon är nära gränsen för vad kroppen orkar. Under det senaste har hon synts i program efter program. TV4-ledningen har belastatat henne hårt, men nu säger hon från. Eller rättare sagt, läkaren gör det.

– Jag hoppas verkligen att jag har dragit bromsen i tid, säger Anna Brolin.

Ena dagen talas det om skulder och hot, nästa dag har klubben planer på att värva hem en av de främsta svenska proffsspelarna utomlands under senare år. Helsingborgs IF vill bygga vidare och tanken är att det ska ske med 34-åriga Alexander Farnerud.