En växande hälsoklyfta
Svenskens intresse för träning och hälsa tycks aldrig ha varit så stort som nu. Samtidigt växer problematiken med övervikt, psykisk ohälsa och ökade hälsoklyftor i vårt land.
En sund själ i en sund kropp har länge varit idrottens mantra. Och nog är vi svenskar sunda. Tränings- och tävlingslopp som Göteborgsvarvet, Vansbrosimningen, Vasaloppsveckan och Vätternrundan slår deltagarrekord år efter år, gymkedjorna växer så det knakar och flera internationella sportkedjor har etablerats i Sverige de senaste åren. En ny grupp – elitmotionärerna – har tagit plats i samhället och antalet personliga tränare ökar.
Samtidigt är nästan hälften av svenskarna överviktiga, psykisk ohälsa är den sjukskrivningsorsak som ökar mest i Sverige, hälsoklyftorna har ökat de senaste åren och de socioekonomiska faktorerna har fått ökad betydelse huruvida man har en aktiv livsstil eller inte.
Överhettade hjärnor
- Det är sannolikt så att den organiserade träningen är mer omfattande nu än någonsin, men jag är inte helt övertygad att det innebär att vi rör oss mer än tidigare, det vill säga att den samlade fysiska aktiviteten har ökat i befolkningen. Vi har skapat ett samhälle där behovet av att aktivera kroppen för att klara arbetet och vardagssysslorna inte är speciellt stort, säger Johan Carlson, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten.
Anna Iwarsson, rådgivare inom folkhälsa, leg. fysioterapeut och tidigare generalsekreterare för Friskis & Svettis, håller med:
- Förr blev vi fysiskt trötta av våra arbeten. Idag blir vi mentalt utmattade, sittandes vid våra smarta telefoner. Vi blir en sittande befolkning med överhettade hjärnor. Dessutom är det oroväckande att de socioekonomiska faktorerna avgör om du har en aktiv livsstil eller inte. Det finns ett direkt samband med ohälsa och en sämre socioekonomisk situation.
Stor skillnad förväntad livslängd
Var femte svensk sitter mer än 8,5 timmar per dag jämfört med var tionde i övriga Europa. Nästan en miljon svenskar i åldern 16-84 år rör på sig mindre än två timmar i veckan. Tar man 11:ans spårvagn från Bergsjön till Saltholmen i Göteborg skiljer det nio år mellan det område som har lägst, och det område som har högst, förväntad livslängd för män.
- Befolkningen i fattiga kommuner är mer inaktiva, mer lågutbildade, har sämre folkhälsa, sämre ekonomi, högre arbetslöshet, lägre medellivslängd och är mer överviktiga i jämförelse med befolkningen i rikare kommuner. Det är oroande att hälsoklyftan blir djupare och djupare mellan Sveriges rikaste och fattigaste kommuner, säger Anna Iwarsson.
Sitta stilla som att röka
Det finns ett starkt samband mellan fysisk inaktivitet och alla stora folkhälsoproblem såsom hjärt- och kärlsjukdomar, demens, Alzheimers sjukdom, typ två diabetes, metabola syndrom, vanliga cancerformer och depression.
- Stillasittandet har utvecklats till en pandemi som orsakar var tionde dödsfall. Det är därmed lika farligt som att röka. En mängd forskningsrapporter visar att fysisk aktivitet är den viktigaste ”friskfaktorn” för att begränsa dessa folksjukdomar, säger Anna Iwarsson.
Hur kan vi då få fler människor att aktivera sig och börja träna?
- Det är viktigt att öka förståelsen för sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa. Jag vänder mig lite mot begreppet ”börja träna”. Det viktigaste är att man rör på sig mer i vardagen och att det blir en naturlig del av livet. Här är det inte bara individens vilja som avgör utan också de yttre förutsättningarna, till exempel tillgång till grönområden, möjligheter till kollektiva transportmedel varvat med lämpliga promenadsträckor, ekonomiska möjligheter att gå på gym med mera, säger Johan Carlson.
Anna Iwarsson håller med:
- Ingen kan få någon annan att aktivera sig. Initiativet, lusten och viljan att ha en aktiv livsstil kan bara komma från den egna individen. Däremot kan alla vi som har en aktiv livsstil inspirera och vara goda förebilder genom att göra, inte att prata. Med krav eller hot kommer man ingenstans. Förebildsprincipen är således avgörande.
Träning som tandborstning
Anna Iwarsson menar att det under de senaste åren uppstått en ny grupp aktiva – elitmotionärerna. Frågan är om de kan inspirera Svensson att bli mer aktiv?
- Tidigare kunde man dela in vårt förhållningssätt till att träna i fyra grupper: inaktiva, skulle vilja träna, träning som livsstil och eliten. Den nya femte gruppen är elitmotionärerna. De vill träna, äta och sova som en elitidrottare. Eftersom det finns en kommersiell kraft i denna målgrupp är det också dessa vi ser och kan läsa om i mediala sammanhang. De syns därför mer än andra. Men det är en försvinnande del som tränar så fokuserat och målinriktat i förhållande till alla som tränar några gånger i veckan för att må bra, säger Anna Iwarsson.
Tänja på gränserna
Kan media vara en källa till inspiration och motivation? Programledaren Kalle Zackari Wahlström har gjort sitt bästa under de två säsonger som programmet Svett & etikett sänts i SVT. Han vill få oss att tänka på träning som tandborstning och att ”träning tillhör alla och inte bara de där tråkmånsarna i snabba, glansiga tights”.
- Kalle Zackari Wahlström lyckas med sin charm berätta om samma saker som sagts i alla år. Alltså samma budskap i en ny förpackning. För att det ska bli TV-mässigt behöver han utmana sig och tänja på sina gränser. Det är ju det träning handlar om. Att utifrån sin egen förmåga utforska sin kropp och dess möjligheter, säger Anna Iwarsson.