allmänna stödet
Varför ska jag vara idrottsledare?
Idag frågar jag mig: Varför ska jag vara idrottsledare
Och som en följd: Vill Sverige ha kvar sina idrottsklubbar och det ideella ledarskapet?
Vem har bestämt att jag, idrottsledaren, ska ansvara för andras barn. Med allt vad det innebär, som träning, instruktioner, uppförande, rutiner plus att söka bidrag till projekt, ta ansvar för folkhälsan, och det gäller alla, svenskar som invandrare, med olika vanor och rutiner. Vara en del avlandets största folkrörelse. Ägna större delen av min fritid att till att få klubben och verksamheten att att fungera. Och att ständigt stå till svars. Vem bestämmer egentligen att jag ska ha det på det viset?
Mina egna svar på frågorna: Förmodligen – ingen reaktion!
Det vimlar av tjänstepersoner ”som bara gör sitt jobb”. Om jag/vi vill få stöd uppstår kraven på rapportering, projektbeskrivningar, följa juridiska regelverk, tvingas till möten med ansvariga på dagtid - allt i en oändlighet.
Vi vet att 95 procent av allt föreningsarbete sker helt ideellt på fritiden. Att svensk idrott fungerar bygger på att en armé av frivilliga är beredda att lägga massor av tid och engagemang för sin klubb.