Dan Perssons blogg

Dan Persson är Idrottens Affärers bloggare. Han arbetar med kommersiell utveckling av idrott. Dan har stor erfarenhet och kompetens och kan både se och bedöma såväl möjligheter som faror, något som passar Idrottens Affärer ypperligt. Han läser hellre årsredovisningar eller trendrapporter än tittar på sport och för honom är en arena en fastighet vars försäljning ska öka.

"Idrotten i ett stort vägskäl"

Vid riksidrottsmötet i Luleå måste specialförbundet och RF våga ta beslut. För mycket står på spel och nu kan inte delegaterna huka längre. Foto: Scanpix

 

Idrott måste ta beslut. Som demokratiproblemen, att bara medelklassens barn har råd att vara med och politikernas skeva syn. Samhället behöver idrotten, men hur ska den formas. Nu är svaret oundvikligt. 

Det är självfallet så att det finns gradskillnader i begreppet fakta i den här frågan. Min bästa tolkning av fakta är som följer.

Fråga ett är om vem som bör besluta om hur en förening skall organisera sin verksamhet?

Självklara svar

Svaret på den frågan är att det bör en majoritet av föreningens medlemmar göra. För vissa grundläggande frågor är det naturligt och normalt att ha krav på en kvalificerad majoritet.

Om en förening vill vara med i ett förbund (vilket är frivilligt) så måste föreningen självfallet acceptera de skyldigheter och rättigheter som en majoritet av förbundet beslutar.

Vill förbundet vara med i en riksorganisation, exempelvis för att få del av statsbidrag eller mer positivt för att vara och skapa bättre förutsättningar för att stärka idrotten på nationell nivå måste man följa riksorganisationens regler med de rättigheter och skyldigheter som det medför.

RF eller specialförbunden?

Det är naturligt att golfförbundet själva avgör hur man spelar golf. Det vore ingen bra fråga att skicka till RF då man kan anta att golfförbundet besitter en bättre kompetens och större vilja att hantera de frågorna. Golfförbundet har dessutom att följa R&A och USGA, dvs RF är inte högsta instans. Så är det för de flesta.

Det beslutet på det kommande riksidrottsmötet i Luleå handlar om är enbart allena om vem som skall ta beslut om hur en idrott skall organiseras.

RF eller specialförbunden. En demokratisk princip är att beslut skall tas så nära de berörda som möjligt. Beslut om en ny cykelbana i Nacka fattas bäst i Nacka. Bryssel är inte bästa stället för sådant beslut. En annan är att de som är med och tar ett demokratiskt beslut skall vara berörda. Boende i Nacka får inte rösta i Stockholms stad, svenskar får inte rösta i Finland, ja ni förstår principen.

Här vill då ett antal förbund att finländarna skall få rösta om en cykelbana i Nacka och att den omröstningen skall göras i Bryssel.

Övergripande problem

Utifrån de övergripande problem vi har med den demokratiska legitimiteten inom idrotten och folkrörelser ser jag inte det som bästa vägen framåt.

Sedan har vi den andra frågan om den valda organisationsformen för att bedriva idrott.

Att bedriva elitverksamhet, fastighetsförvaltning, gym, hälsokostbutiker, restauranger, butiker, övningsanläggningar, stallar och mycket annat i bolag har skett i minst 30 år, förmodligen längre inom svensk idrott.

Ett antal domar

Frågan handlar alltså inte om ideellt eller kommersiellt. Det finns det dessutom ett antal domar på som tydligt påvisar att det inte finns något s.k. idrottsbolag. Ett bolag är ett bolag och det är samma regler för ett bolag som ägs av en idrottsförening som för bolag som Volvo.

Nu kan vi alltså tydligt konstatera att det går att driva idrottsverksamhet i bolag och att vi gör det i stor skala. Vi kan också efter 30 år drift av idrott i bolag såväl som i förening konstatera att det inte finns skillnader som beror på organisationsformen.

Vi kan också se att det finns områden som mår mycket bättre i ideell förening än i bolag. Ungdomsverksamhet, verksamhet med ringa omfattning och all verksamhet som saknar möjlighet att vara vinstgivande som då inte ens får drivas i bolag (staten har bestämt att bolag bara får finnas för att gå med vinst för då ökar statens intäkter).

Elitidrott och underhållningsindustri

Vi kan också konstatera att för elitidrott som är att se som underhållningsindustri med stor omsättning har lagarna över tid ändrats så att bolag är en bättre form.

Idag finns då en begränsning som innebär att för att få delta i seriespel (och lite annat) får verksamhet som bedrivs i bolagsform bara medverka om bolaget till minst 51 procent ägs av en ideell förening ansluten till ett förbund.

Hur ser då det moderna samhället ut (den frågan är då bara intressant för den minoritet som tror att det är bättre att idrott bedrivs i det samhälle vi har medan majoriteten vill utveckla idrotten till det samhälle vi hade)?

Då går det bra med bolag

Vi kan konstatera att för individuella idrotter så kan idrotten bedriva sin verksamhet i ett bolag till 100 procent ägt av idrottaren själv eller andra. Där är 51-procentsregeln nedlagd sedan många år.

Nisses golfpro AB som Nisse äger själv eller med andra finns i ett tusental ungefär och de får vara med och tävla på tävlingar arrangerade av förbundet. Skidåkare, friidrottare, skidskyttar, ryttare med flera får tävla trots att de bedriver verksamheten i privatägt bolag. Detta för att de får både vara medlem i en förening och ta intäkterna i bolag.

Däremot är det idag förbjudet för ett privatägt bolag att ställa upp i en serie och spela fotboll även om deras spelare är med i samma ideella förening.

Hockeyn fungerar bättre

Statsbidrag får inte gå till bolag så den frågan kan avfärdas direkt. Statsbidrag utgår till de som bedriver sådan verksamhet ideellt att den ger samhällsnytta. Någon ens teoretisk risk för att statens stöd till idrotten skulle minska av det här skälet finns inte.

Ett privatägt bolag som vill vara med i en serie måste självfallet lyda under det regelverk som arrangören av serien har beslutat. Här driver ishockey elitserien i ett gemensamt ägt bolag medan fotbollen gör det i föreningsform. Man har valt olika men båda fungerar. Att hockeyn fungerar bättre beror förmodligen inte på bolagsformen utan på att gruppen är mindre och mer homogen.

En förening som äger ett varumärke som ett bolag får använda kan ställa mycket hårda krav på vad som krävs för att behålla rätten att använda varumärket. Om nu AIK:s huliganer vid något tillfälle tar över föreningen kan de den här vägen kontrollera bolaget även om det till 100 procent ägs av privata intressenter.

Som den borttappade nyckeln

Manchester U har ökat sina intäkter och antalet fans världen över som börsbolag. Då värdet i bolaget är helt beroende av kärleken från fansen så kan inte bolaget göra bort sig utan att det kostar. Så enkelt är det och det är den ultimata garantin.

Så när ett 30-tal förbund av den mindre framgångsrika modellen (i medlemsutveckling de senaste 30 åren) driver den här frågan så beter de sig som fyllot som letar efter en borttappad nyckel i ljuset av en gatlykta och får frågan av en konstapel om vad han gör, ”jag letar efter en nyckel konstapeln blir svaret. ”Var det här du tappade den frågar konstapeln. Nej, men det är här det är ljust.

Svensk idrott har många stora utmaningar. Demokratiproblemen, att bara medelklassens barn har råd att vara med, politikernas skeva syn på idrotten och så vidare.

Den frågan vågar ingen ta

Samhället behöver friska fungerande skattebetalare och behöver idrotten. Men det som skall debatteras är formen för hur en idrottsorganisation kan vara ägd.

Vore bättre att fokusera på att få fler som idrottar, men den frågan är det ingen som vill ta i.

Mandaten på RIM tillfaller dessutom i stor utsträckning de som visat sig mindre duktiga på att lösa den frågan.

Dan Persson

Olof (inte verifierad)

tors, 2013-04-11 17:28

1. Mycket saklig och nödvändig

Mycket saklig och nödvändig information.

Olle Olsson (inte verifierad)

fre, 2013-04-12 11:01

2. Bra sammanfattat, vi får

Bra sammanfattat, vi får hoppas att självbestämmandet har framgång.

Vita Hästen gör sin bästa säsong på länge i Hockeyallsvenskan. Men de ekonomiska villkoren är hotfulla och förtar delar av glädjen..

 "Det är tuffa siffror", säger klubbchefen Dan Björkman.

Klubben måste ha in 5 miljoner kronor innan sista april för att klara elitlicensen, det är den bistra verkligheten.

66-årige Lasse Diding, välkänd i Varberg som mångmiljonär, kommunist , fastighetsägare och tidigare hotelldirektör får rubriker eftersom han vill köpa namnet på stans bästa fotbollsarena, gamla traditionella Folkbergsvallen  och  döpa om den till Leninstadion

Diding  har redan en Leninstaty som han vill ställa vid fotbollsarenan i Varberg – lagom till den allsvenska arenan.

Det var som en saga. Lilla Åby-Tjureda gjorde på tre år en blixtresa till elitserien i bandy. Byggde rekordsnabbt och rekordbilligt en hall för 43 miljoner kronor som stod klar till premiären. Allt var glädje, hurrarop och applåder. Men alla sagor slutar inte lyckligt. Laget kom toksist i elitserien.

Så frågan är vad som händer? Blir det en snabbresa nedåt nu?

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Elias Pettersson genombrott i NHL är välkänt. Att hans stjärnglans stärks stadigt kommer det nu ytterligare bevis på. Han har skrivit ett personligt kontrakt med Vitamin Well där han ska bli en av varumärkets ambassadörer. Han  blir företagets första ambassadör inom ishockey.

Han lever ensam i dag och på existensminimum med en skuld hos Kronofogden på 20 miljoner kronor. Hustru och barn har flyttat och han tvingades lämna hus och jobb, men har nu varit spelfri i 20 månader och ser, trots all bedrövelse, en fortsättning på livet.

På ett år omsatte han 200 miljoner hos spelbolagen, han som knappt hade köpt en trisslott tidigare… Nu berättar han allt i boken Lukas Betting. Inte minst hur lätt det är att bli spelmissbrukare.

EBU, Europeiska radio- och TV-unionen, har säkrat både en förlängning och ett nytt avtal med  Internationella skidskytteförbundet. Ett kontrakt som gäller fram till 2026, med en möjlighet för IBU och EBU att förlänga ytterligare fyra år. Det innebär att det blir fortsatt mycket skidskytte i SVT.

Juventus betalar Atalanta runt 365 miljoner kronor för Dejan Kulusevski, men hans moderklubb får varken utbildningsersättning eller solidaritetsersättning. 

Och det är helt i sin ordning. Så märkliga är fotbollens regler.