Dan Perssons blogg

Dan Persson är Idrottens Affärers bloggare. Han arbetar med kommersiell utveckling av idrott. Dan har stor erfarenhet och kompetens och kan både se och bedöma såväl möjligheter som faror, något som passar Idrottens Affärer ypperligt. Han läser hellre årsredovisningar eller trendrapporter än tittar på sport och för honom är en arena en fastighet vars försäljning ska öka.

Ideellt, under utveckling eller avveckling?

Det är precis inte röda mattan som gäller inför framtiden för RF... Foto: Scanpix

 

RF agerar på flera områden för att skapa förutsättningar för att möta de samhällsförändringar som drabbar ideella föreningar hårt. Frågan är om de gör rätt saker, att de kommer göra sakerna rätt känner jag mig trygg i.

RF startar upp ett stort strategiarbete i höst, frågan på deras seminarium i Almedalen var den samma som rubriken ovan. Vi var självfallet på plats och försökte förstå hur man resonerar inom RF. Det var enkelt att förstå resonemanget men lite svårare att förstå de val man gjort.

Givna förutsättningar

Det relativt kritiska läget man har att utgå ifrån ser ut ungefär så här:

• Antalet medlemmar i ideella idrottsföreningar minskar.
• Antalet boende i Sverige som idrottar ökar. Ökningen ligger dock genomgående hos kommersiella aktörer eller o-organiserat idrottande (löpning, promenader etc). Slutsatsen är att den kommersiella idrotten är bättre på attrahera.
• Demokratin har slutat fungera, det är enstaka procent av medlemmarna som röstar på årsmöten. Små förbund med negativ utveckling bromsar förändringar då de har stor makt. De tio minsta förbunden inom RF har färre medlemmar och färre aktiviteter än den största enskilda föreningen.
• Den mest framgångsrika aktören inom RF agerar som en kommersiell aktör. Friskis&Svettis är toppstyrt med ett gemensamt varumärke mer att se som en franchiseorganisation än som traditionell föreningsidrott. De är dock mycket duktiga och de har komparativa fördelar mot sina konkurrenter. Hade inte Friskis vuxit så bra hade siffrorna för RF varit en katastrof.
• RF har tappat mycket position gentemot politiken (alla partier) de senaste åren. Idrott är en politisk ickefråga där inte ens Idrottsministern har för avsikt att göra något.
• Det går att se beslutet om 51-procentregeln som ett tydligt beslut om att exkludera den kommersiella idrotten framåt i tid.

RF har tappat kraft

Så ser läget ut på ett ungefär med gradskillnader åt båda håll.

Vad finns det då för slutsatser att dra av ovanstående.

RF har begränsat sitt mål. Att vara en stark samlande aktör för ideell idrott är inte samma sak som att vara en stark samlande aktör för idrotten i Sverige.

51-procentbeslutet såväl som Almedalspositioneringen ”Den ideella trädgården” visar på detta. 

Men de borde väl ha ett mål

RF har skapat risken att man tappar legitimiteten som den samlande aktören och språkröret för svensk idrott genom att låta organisationsform vara viktigare än uppdraget att utveckla idrotten.

RF har blivit en exkluderande organisation. Vi som idrottar ”fel” är inte välkomna.

Nu verkar det som att RF tänker utföra ett stort strategiarbete utan att ha mål för vart man vill komma, alternativt att man vill förnya verksamheten, men inte förändra mål eller strukturer. Frågan är om det är möjligt.

En onödig uppförsbacke

Grunden för strategiarbetet är de samhällsförändringar som RF förtjänstfullt utrett och definierat. Slutsatsen om starka långsiktiga trender mot ökad individualisering och ökad kommersialisering går inte att ifrågasätta. Här skall RF:s ledning ha all heder för att de inte blundar för verkligheten.

Att man ser bredd som prio ett är också ett steg framåt.

Det jobbiga är självfallet att när samhället utvecklas mot mer individualism och kommersialisering har RF valt kollektiva ideella former som enda vägen framåt.
Här har man skapat en fullständigt onödig uppförsbacke. Det övergripande rörliga målet borde sättas till att fler skall idrotta oftare men att det är av mindre intresse hur det sker.

En självklar prio-lista

Det RF (specialförbunden) skall leverera till samhälle, föräldrar med flera är ungefär följande enligt samhället:

1. Folkhälsa för vuxna, dvs lägre vårdkostnader och kortare tid mellan frisk och död. Sparar tiotals miljarder per år och är en förutsättning för att vi inte skall betala 50 kronor i kommunalskatt om 20 år.
2. Idrottande ungdomar som får bättre betyg, bättre motorik och undviker barnfetma.
3. Idrottande ungdomar som blir anställningsbara.

Vem är stark nog att vara drivande?

Det SF i synnerhet prioriterar är att leverera framgångar för elit. Visst är det kul för Sverige om vi vinner VM och OS guld men i jämförelse med folkhälsa och anställningsbara ungdomar värderas det inte högt av våra förtroendevalda även om de vid stunden är lika glada. Effekterna på vår export är också försumbara om ens mätbara.

I min bok där en stark samlande nationell aktör som kan driva idrottsfrågor och utveckla idrotten är viktig, till och med omistlig för såväl samhällsekonomin som för kvalitet i livet för individerna blir jag rädd för att den valda vägen leder till att vi om tio år helt saknar en aktör som med stark legitimitet driver idrottsfrågorna.

Och allt detta för att man år 2013 ser motsättning istället för symbios mellan det ideella och det kommersiella trots att man vet att de verkar i samma samhälle.

Dan Persson

Evald (inte verifierad)

ons, 2013-07-17 19:33

1. RF – en förlegad

RF – en förlegad organisation Idén om att samla alla organisationer med tävlande och fysiska aktiviteter under en gemensam riksorganisation är förlegad. Det är alltför stora skillnader i förbundens syften och verksamheter. Utgångspunkten för vilken samligsorganisation ett förbund ska tillhöra måste var dess syften med verksamheten. Där finns alltför stora skillnader mellan olika förbund. Den kommersiella underhållningsidrotten ska ha en egen organisation helt utanför föreningslivet. Den styrs ändå inte av någon s.k. demokratisk föreningsordning. Där handlar det om pengar och yrkesutövande, ibland med fantasilöner samt underhållning. Den formen av organisationer (elitserielag) kan läggas under den kommun de tillhör. Kommunerna bidrar ju ändå på många sätt för att stötta elitverksamheten, inte minst med dyra anläggningar. Det vore också bättre om kommunerna också fick ta ansvar för våldet på arenorna. Tävlingsverksamhet, som bedrivs på ett någorlunda föreningsmässigt sätt och för att deltagarna ska ha kul under några eller ett antal år, innan de ändå slutar, samlas under ett Idrotts-RF. Sen kan de enskilda föreningarna/förbunden bedöma om deras verksamhet ska vara rekryteringsbas för kommersiell underhållningsidrott. De föreningar/förbund, som bedriver fysiska aktiviteter eller andra aktiviteter som friskvård (F & S, delar av Gymnastikförbundet, Korpen och SAIF m.fl.) samlas under en paraplyorganisation. Här skulle kanske också körsång och många gym kunna höra hemma. De förändringar, som kommer att accelerera, är att färre och färre vill leda föreningar, att antalet föreningar och medlemmar i framförallt tävlingsföreningar kommer att minska. Man får också hoppas att den hysteriska fixeringen vid tävlande, som idag jagas på av media, avtar och att alltfler ägnar sig åt friskvårdsaktiviteter och spontant och privat utövande av fysiska aktiviteter. Det betyder också att stat och kommun kommer att få värdera och dela ut pengar till olika organisationer med olika syften.
Djurgårdens fotboll redovisar inför kommande årsmöte, onsdagen 13 mars, ett eget kapital på historiskt höga 261,4 miljoner kronor, en  ökning med 51,1 miljoner kronor jämfört med 2022.
Aldrig tidigare har föreningen, bildad 1891, haft en sådan välfylld kassakista.  Av de allsvenska lagen är det endast Malmö FF som presenterar ett högre eget kapital, i storleksordningen 700 miljoner kronor.

Allmänna arvsfonden är mycket viktig, för att inte säga avgörande partl för fler och bättre idrottsanläggningar.i Sverige. Bara under 2023 kom 235 miljoner  den vägen till idrotten..

Därför blir reaktionen kraftig inom idrotts-Sverige när Riksrevisionen något obetänksamt publicerar en granskningsrapport av Allmänna arvsfonden och föreslår att fonden bör avvecklas. 

Den svenska OS-truppen till Paris växer – och ambitioner och förhoppningar gör det samma. Utgifterna också för den delen.

I förra veckan gav SOK klartecken till ett handbollslag, ett bordtennislag, två lagkapper i simning och åtta individuella idrottare.

Det är en idrottslig mobilisering för 100 miljoner.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.

ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.

Den 14 mars släpps podden Radiosporten Hockey och leds av journalisten Magnus Wahlman tillsammans med experten Per Svartvadet. Här ska mixen av intervjuer med stora hockeyprofiler, historierna bortom isen och aktuella händelser ge något den hockeyintresserade publiken inte får någon annanstans.
Radiosporten Hockey med Wahlman och Svartvadet är en podd där lyssnaren i varje avsnitt får höra några av de mest aktuella och tongivande rösterna inom svensk och internationell hockey. Här blandas intervjuer med aktuella och profiler med analyser från programledarna.
Det är nya tider i svensk fotboll, transferintäkter eller intäkter från försäljning av spelare, sätter allt större avtryck i de allsvenska lagens bokslut efter 2023 års säsong.
Nykomlingen BP, som räddade det allsvenska kontraktet via kvalseger mot Utsikten,  redovisar inför årsmötet ett eget kapital på 48,5 miljoner kronor, ett historiskt högt belopp.