Barnens sätt att reagera
Ovärderligt att prata med barnen
Jag upplevde Cubakrisen som tolvåring, och blev livrädd inför tanken på ett tredje världskrig. Den dödsskräck som satte sig i mig har aldrig släppt sedan dess. Ingen förstod varför jag sprang tre trappor upp för att lyssna på varje nyhetssändning – inte mina lagkompisar i Halmstads Bollklubbs tredje pojklag, inte klasskamraterna eller mina andra kompisar.
Om mina föräldrar och andra vuxna förstod, sade de ingenting. På den tiden var det mycket de vuxna inte pratade med sina barn om. Men rädslan var befogad. USA:s dåvarande försvarsminister Robert McNamara har i efterhand sagt att det huvudsakligen var tur som förhindrade att Kubakrisen slutade med ett kärnvapenkrig.
