Blottat politikernas okunskap och vanebeteende
Om idrotten bröt sig loss från statligt ägande
Efter mer än ett halvår i Corona-pandemins skugga, kan det vara på sin plats att göra en avstämning av krisen kopplat till idrotten. Tyvärr blir det inte en positiv bild som jag tvingas måla upp. Främst kopplat till politikernas brist på förståelse och kunskap om idrotten som bransch och som folkrörelse.
Är det något som Corona med stor tydlighet visat, är att vi vare sig uppskattas för våra insatser, vår vilja och förmåga att följa regelverk eller att vi kan luta oss mot staten i kristider. Men låt oss börja med RF och idrottens hantering av pandemin.
RF tog, när pandemin tog fart i Sverige, snabbt initiativ till en dialog med idrottsministern om behovet av kompensation. Det ledde till ett snabbt beslut. När det sedan visade sig att pandemin inte skulle ge med sig under sommaren, så försökte RF agera lika snabbt. Nu visade sig dock politikerna svårare att nå och få dialog med. Sent omsider kom dock besked om en tilldelning avsedd att kompensera för resten av året.
