Om idrotten bröt sig loss från statligt ägande

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

Efter mer än ett halvår i Corona-pandemins skugga, kan det vara på sin plats att göra en avstämning av krisen kopplat till idrotten. Tyvärr blir det inte en positiv bild som jag tvingas måla upp. Främst kopplat till politikernas brist på förståelse och kunskap om idrotten som bransch och som folkrörelse. 

Är det något som Corona med stor tydlighet visat, är att vi vare sig uppskattas för våra insatser, vår vilja och förmåga att följa regelverk eller att vi kan luta oss mot staten i kristider. Men låt oss börja med RF och idrottens hantering av pandemin.

Idrotten engagerar runt 3 miljoner svenskar. Tänk om de engagerade sig i samlad politisk form...

RF tog, när pandemin tog fart i Sverige, snabbt initiativ till en dialog med idrottsministern om behovet av kompensation. Det ledde till ett snabbt beslut. När det sedan visade sig att pandemin inte skulle ge med sig under sommaren, så försökte RF agera lika snabbt. Nu visade sig dock politikerna svårare att nå och få dialog med. Sent omsider kom dock besked om en tilldelning avsedd att kompensera för resten av året. 

Svårt att kommunicera

För att kunna diskutera fördelning samlade RF centralt ett antal ordförande i en referensgrupp, som kunde komma med synpunkter på principerna för fördelning samt fungera som bollplank i diskussionerna. Ett smidigt och bra sätt att förankra tuffa beslut. 

RF har också försökt att kommunicera hur idrotten drabbats ekonomiskt av pandemin – dels centralt och dels via sina distrikt. 

I andra områden kopplat till pandemin har man dock haft det tuffare. Trots möten med såväl myndigheter, tjänstemän, partiföreträdare och ministrar så har exempelvis frågor om publik, inresebegränsningar, deltagartäta evenemang och utomhusaktiviteter på stora arealer blivit obesvarade och åsidosatta.

 Inom idrottsrörelsen finns många med politisk bakgrund, men här har uppenbarligen inte detta kunnat nyttjas på ett effektivt sätt.

Politikerna och idrotten

Det finns mängder av undersökningar kring de positiva effekter som idrotten bidrar med till samhället. 

I tillägg är idrotten en positiv ekonomisk bidragsgivare till statskassan. 

Idrottens roll vid invandringsvågen för några år sedan verkar ha glömts bort. Idrottens roll i integrationen tas för given. 

Idrottsområden byggs bort när städerna växer. Supportrars engagemang i klubbar och idrotter har låg relevans. Sakta men säkert håller politikerna på att ta död på den sista folkrörelsen genom kortsiktiga beslut, och en okunskap om vad idrotten bidrar med i ett samhälle. 

Fundera gärna på hur vårdköer, integration, barnfetma, utanförskap och andra samhällsproblem skulle se ut utan en idrottsrörelse.

Idrotten som helhet har sin bas i ett berömvärt och unikt antal ideella insatser tas dock tydligen av politikerna som ett kvitto på att det fortfarande är en trevlig sysselsättning som inte är seriös och ”på riktigt”. 

Politiska beslut kopplat till pandemin

Bortsett från kompensationsstödet, har de politiska besluten kring idrott bara rört begränsningar och inskränkningar. 

Trots mängder av påstötningar, har idrotten mer eller mindre omyndigförklarats av staten och den politiska makten. Som alla andra har jag sett trängsel på bryggor, restauranger, byggvaruhus och köpcentrum under sommaren och hösten. Men idrotten – som skulle ha de bästa förutsättningar att ta emot publik på ett smittsäkert sätt – måste fortfarande leva med en begränsning av publik som i praktiken är ett förbud mot publik. Extra konstigt hsr detta varit, när andra länder öppnar upp för en mer flexibel syn på publik på idrottsevenemang.

Idrott får tydligen inte bli politik

Med stolthet har vi länge sagt att idrotten är unik med en enighet över partigränserna. Tyvärr tror jag att detta är en del av problemet. 

Vem för en debatt när alla tycker lika? idrott är en politisk icke-fråga och det ökar okunskapen om idrott bland våra folkvalda. Med okunskapen kommer då ointresset kring vad idrotten bidrar med. Till viss del kan jag förstå det. 

Med runt 3 miljoner människor engagerade inom idrottsrörelsen, så är det givetvis en enorm kraft om den skulle bli ett politiskt verktyg. 

Traditionellt har idrotten accepterat detta, och de i internationell jämförelse låga bidrag vi får här i Sverige. Vi har knutit näven i fickan och jobbat på.

Ett alltmer realistiskt scenario - tyvärr

Efter avstämning med ett antal andra förbund visar det sig att idrottsaktiviteter utanför den organiserade idrottsrörelsen växer under pandemin. Vi kallar detta för svart verksamhet. 

Dessa arrangörer har inga policys, de jobbar inte med jämställdhet och integration, de har ingen demokrati. De arrangerar tävling och träning för pengar med flexibla regelverk. 

Om idrotten bröt sig loss 

Kanske är det så här den framtida idrotten ser ut? 

Om idrottsrörelsen skulle bryta sig loss från det statliga ”ägandet” och fungera på en fri marknad, så skulle krav och politiska beslut i mindre grad påverka vår verksamhet. Ekonomiskt skulle detta fungera för idrotterna och föreningarna, men det skulle leda till en mycket mindre idrott, där de som har råd kan delta och där de negativa samhällseffekterna skulle bli enorma.

Missförstå mig rätt nu. Jag propagerar absolut inte för detta scenario, men om vi fortsatt misshandlas av den politiska makten genom okunskap och omyndighetsförklaring så hamnar vi snart där. 

Så medan tid är behöver vi sluta knyta handen i fickan och börja föra lite oväsen. Låt oss på lämpligt sätt hamna på den politiska agendan. Kan Jonas Gardell genom en enda debattartikel få hela regeringen att skaka – så kanske det är detta vi ska ta efter. Var är idrottens Jonas Gardell?

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Handbollslandslaget har snittlön på 678 000 kr 

Det är skillnad på folk och folk, inte minst ekonomiskt i idrottens värld.

 Svensk handboll, med sikte VM-final i Tele 2 söndagen den 29 januari, spelar i helt annan division än Janne Anderssons fotbollslandslag eller Sam Hallams Tre Kronor.

SVT direktsänder upp mot 60 timmar från SM-veckan i Skövde som pågår mellan 31 januari och 5 februari. Uppe på Billingen, där också längdskidtävlingarna avgörs, kommer SVT att ha en studio med Maria Wallberg som programledare. Alla de stora svenska stjärnorna, med den nyblivna Tour de Ski-vinnaren Frida Karlsson väntas vara på plats för att tävla.

Ukraina övervinner allt. Medan IOK fjäskar med Ryssland och Belarus om OS-deltagande i Paris 2024 kämpar den blågula idrotten i Ukraina för sin existens.

Nu senast bekräftad av att Ukraina skall delta i Bandy-VM i Växjö mars-april i år.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Leo Vegas grundades 2011 i Sverige och har sedan dess vuxit stadigt. Spelkoncernen har idag fler än 1 000 anställda över flera europeiska kontor med huvudkontori Stockholm medan den operativa staben verksamheten sker på Malta.
På lördagen avslöjades att Leo Vegas  har enats om ett nytt globalt partnerskap med italienska storklubben Inter och skat pryda dam- och herrlagens tränings- och uppvärmningströjor samt arenan San Siro.

Riksdagen har fattat beslut i fråga om propositionen om en förstärkt spelreglering. 

– Sammantaget väldigt positivt för våra allmännyttiga lotterier, säger Hans Sahlin, vd på Folkspel och ordförande i SVALO (Sveriges Allmännyttiga Lotterier).

Vid årsskiftet 2018-2019 förändrades finansieringen av Sveriges Television (SvT), Sverige radio (SR) och Utbildningsradion (UR).  Sedan 1/1 2019 bokförs TV-licensen  eller public service- avgiften på varje svensk medborgares skattsedel. Beloppet är 1 300 kr/person årligen och är reducerat för personer med låga förvärvsinkomster.

Lagändringen är bakgrund till en skarp mediadebatt om OS, och Jan Scherman, tidigare vd på TV 4 har levererat besk kritik av SvT:s inköp av rättigheter för de olympiska spelen 2026-2032.

1 372 298 263 kronor, 121 miljoner euro i klartext,  - för köp av en fotbollsspelare, Det väcker reaktioner inte bara i fotbollvärlden. Och den berörde, argentinaren Enzo Fernández fyllde 22 år  så sent som för en dryg vecka sedan och får nu pressen att leverera i sin nya klubb, Chelsea.