För mitt nationella förbund Svemo och för mig personligen var detta givetvis en stor seger och ära. Men vad innebär en styrelseplats i ett internationellt förbund egentligen, och vilka möjligheter skapar det för svensk idrott? 

Låt oss börja med hur man överhuvudtaget kommer på fråga vid val av styrelseledamöter i ett internationellt förbund. Mönstret är generellt ganska likartat oavsett idrott, och följande faktorer brukar enligt mig spela in:

Vissa nationer viktigare

• Vissa nationer är viktigare än andra. Det kan vara sportsliga framgångar, storlek eller utveckling. Att identifiera dessa nationer är inte svårt. Att komma nära dem kräver aktivt arbete samt list och uthållighet.

• Vissa personer inom den internationella världen är nyckelpersoner. Detta är ofta personer från de viktiga nationerna, men kan i vissa fall vara personer med stort regionalt inflytande. Internationellt gäller oftast ett land – en röst. Detta system kan ställa till det i många omröstningar.

• Vissa frågor är viktiga att ta ställning till. Vilka dessa frågor är skiljer sig åt från förbund till förbund, men att identifiera dessa och att ta en position kring dessa frågor är av stor vikt.

• Att skapa uppmärksamhet kring sig själv i viktiga frågor är centralt. Att ta plats och att synas/höras är viktigare än åsikterna i sig.

• Att det egna, svenska förbundet är ledande i vissa frågor kan vara en viktig faktor för andra nationer, och skapa trovärdighet för dig som representant.

Mycket lobbying-arbete

Kartläggningen ovan är visserligen nödvändig, men spelet är mer komplicerat än så. För en framgångsrik kampanj krävs dessutom social skicklighet, flexibilitet i hur man uttrycker sina tankar och en bearbetning av nyckelpersonerna. 

Att bygga broar till tjänstemän parallellt med ”idrottspolitiska” allianser ger både trovärdighet och styrka. Inte minst kan det egna förbundets internationella representanter och förbundschef/generalsekreterare vara viktiga spelare i en bred kampanj. 

Underskatta inte heller värdet av att tillbringa timmar i baren/cafeterian/restaurangen för att skapa personliga samtal och relationer.  

På plats i en styrelse gäller det sedan att hitta rätt kommitté, rätt arbetsgrupp och rätt intresseområde, som ger möjlighet att påverka de frågor man vill driva. Detta kan kräva ytterligare lobby-arbete och en långsiktighet, men utan en bra position är det svårt att göra skillnad. Styrelsearbete är visserligen ett lagarbete, 

Inget hindrar dock att man tar mer plats i vissa frågor än i andra.

Hur gynnas svensk idrott?

Det är väl ingen hemlighet att Sverige behöver mer internationell representation på de högsta nivåerna. 

Vårt rykte inom idrottsvärlden är gott, även om vi ofta uppfattas som lite för formella och försiktiga. 

Men fördelarna med att ha representation på hög nivå internationellt är många. Här är några exempel:

• Stora möjligheter att föra upp viktiga frågor på agendan och i det praktiska arbetet.

• Såväl direkt som indirekt kan man påverka beslut.

• Kontaktskapande med nationella representanter blir bättre och effektivare.

• Vid tilldelning av mästerskap har Sverige en (indirekt) fördel.

• Möjligheter att medverka i övergripande idrottsorganisationer som IOK, GAISF, etc.

• Möjligheter att lotsa in andra svenskar i det internationella förbundet.

Gäller att anpassa sig

Slutligen bör det också nämnas att folkrörelsen svensk idrott i mångt och mycket skiljer sig från idrottens organisation i de flesta andra länder. 

I många länder är idrott exempelvis elitinriktad, mer kommersialiserad, mindre demokratisk och till och med statligt/politiskt kontrollerad. 

Skillnaderna mot svensk idrottsrörelse är oftast ganska stora. Det är därför viktigt att inte vara för ”svensk” i synen på idrott på en internationell position. 

Det skapar för mycket friktion. 

Har man hamnat på en internationell position så är det trots allt så att lojaliteten i det uppdraget ligger hos det internationella förbundet och inte det svenska.