Morgon 4: Så kan elitidrotten bli bättre

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

Många av oss har just följt OS, och kunnat konstatera att de svenska framgångarna varit relativt få. Visst fick vi med oss ett antal medaljer, men är verkligen 9 medaljer av de dryga 1000 som delades ut ett bra resultat? Är vi nöjda med plats 23 i medaljligan? Ska vi ställa det på sin spets så kan man undra om Sverige har den elit som vi förtjänar relaterat till den stora mängd som ägnar sig åt idrott och som är intresserade av idrott.

Varför har elitidrotten stagnerat?

Att elitidrotten har förändrats under de senaste decennierna är väl ingen hemlighet. Vi är ett land som traditionellt haft en stor mängd världsstjärnor i de mest skiftande sporter. Idag är dock våra världsstjärnor färre, och i ett mindre antal sporter. Men vad beror detta på? Hur kan det komma sig att vi inte hävdar oss i lika hög grad på den internationella arenan längre? Det finns givetvis en mängd anledningar, men låt mig fokusera på några av dessa:

Folkhälsa och fritid prioriteras, inte eliidrott

Våra statliga som lokala politiker såväl som våra myndigheter har idag åsikten att idrottsrörelsen ska bidra ur två perspektiv – folkhälsa och fritid för barn & ungdom. Elitidrott är helt enkelt inte en politisk prioritet, utan snarast i konflikt med den politiska nyttan med idrottsrörelsen. Detta till trots för det stora intresse som svenska folket har för framgångar och att framgångsrik elitidrott definitivt påverkar den så kallade ”Sverige-bilden”. Med tanke på detta är det nog inte bara jag som får en fadd smak i munnen av politiker som hyllar internationella idrottsframgångar.  

Organisationen av svensk idrott är likadan som för 100 år sedan. Vi har ett Riksidrottsförbund, ett antal specialidrottsförbund och ideella klubbar. Basen i den svenska idrottsrörelsen (oavsett om det gäller bredd- eller elitverksamhet) utgörs av frivilliga och oavlönade ledare. För ett förbund och en klubb är det dessutom mycket mer lönsamt att bedriva breddverksamhet för ett flertal, än en elitverksamhet för ett fåtal. Det finns egentligen inga (ekonomiska) vinster av att jobba med elit.

Sponsring och kommersiella samarbeten är ett tredje område där Sverige halkat efter. Jämfört med andra västeuropeiska länder, är de svenska företagen mycket mindre benägna att sponsra elitidrott. Sponsring av idrott riktas oftare mot breddidrott, mot idrott som ett verktyg för andra samhällsproblem eller som mindre och utspridda lokala insatser. 

Med tanke på detta och andra faktorer, så är det inte konstigt att allt fler unga talanger söker sig utomlands i tidig ålder, där det finns kunskap om elitutveckling, ekonomiska muskler och en helt annan syn från samhälle, företag och politiker om vilken kraft som finns i framgångsrik elitidrott.

Vad kan förändras?

Detta är ju dock en del i en serie som ska handla om framtid – om en tänkbar morgondag. Låt mig därför ge en bild av hur de tre områden som jag nämnt ovan kan förändras för att skapa bättre förutsättningar för en framgångsrik elitidrott.

Jag skulle vilja se politiker som inser vilken kraft som finns i en framgångsrik elit. Som vågar stå för upp för åsikten att elitidrott är viktigt. Att framgångsrik elitidrott samlar oss som nation, att den skapar positiva förebilder och att den skapar stolthet. Inte helt oviktiga faktorer i dagens samhälle. Titta exempelvis på situationen i Norge, Storbritannien, Italien och Spanien.

Förbunden måste våga titta på sin organisation och förändra den. Elitidrott och breddidrott är idag helt skilda verksamheter, och måste hanteras och administreras på olika sätt. Gapet mellan dessa båda verksamheter har växt, och organisationerna har inte hängt med. Tiden för glada och talangfulla amatörer är förbi på den internationella arenan i de flesta sporter. Även här är ovanstående länder förebilder.

Vi har råd och möjligheter

Företagen måste också bidra till en annan syn på elitidrott och tillsammans med politiken ge den bättre ekonomiska förutsättningar – och här ligger ansvaret på såväl modiga marknadschefer som kreativa rättighetsinnehavare. Visst innebär sponsring av elitidrott en större risk för en sponsor, men det är också en klart större vinst när det görs på ett riktigt sätt. 

Min egen åsikt är att vi som land har råd och möjlighet att bedriva en mer professionell elitidrott. Vi har de senaste åren halkat efter i fråga om ekonomi och kunskap, men det är inget som inte går att reparera om det skapas förutsättningar. Förhoppningsvis är det därför inte alltför blåögt att hoppas på en framtida kraftsamling kring en elitidrott som kan bidra till en större nationell stolthet. Talanger råder det definitivt ingen brist på.

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Vårdbolaget Doktor.se har köpt upp en digital medicinsk tjänst som ger företaget en tung position i idrottsvärlden. 

 Det är paret Matilda Lundblad, läkare i allsvenska Elfsborg och medlem i Fotbollförbundets medicinska kommitté samt Frida Lundblad, tidigare elitspelare i fotboll och futsal i Göteborg som säljer en digital medicinsk tjänst för att fastställa diagnoser.

Riksidrottsförbundet kräver besked om elstöd i ett riktat brev till M, KD, SD och L. Samtidigt intensifieras samverkan med RF:s länsdistrikt för att starta dialog med kommunerna runt om i landet.

Svenska Fotbollförbundet tog ett annorlunda initiativ i samband med senaste landskampen.  Med orden ”Ett tack från herrlandslaget” fotades spelarna, inklusive landslagsledningen klädda i sina respektive moderklubbars matchdress.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Då blev det reaktion i  Qatar. Arrangören av fotbolls-VM i Qatar menar att det danska fotbollsförbundet måste agera sedan dess tröjsponsor Hummel skapat VM-tröjor med ett Qatar-kritiskt budskap.

Krönika: Sportjournalisten Thomas Malmquists avslöjande artiklar om matchfixning i svensk idrott var banbrytande. TV-serien, ”Spelskandalen”, första delen den 12 september, tar avstamp i det tidiga 1990-talets Sverige då idrottsrörelsen stod utan svar och åtgärder inför Malmquists artiklar.

 I dag, 32 år senare, är matchfixning ett allvarligt samhällsproblem. I sin årssammanfattning för 2021redovisar NOA, Nationella Operativa Avdelningen inom polisen, följande:

Aldrig tidigare har det visats så mycket ishockey i mobiler, surfplattor, datorer, streamingtjänster  och smart TV-apparater som den här säsongen. En kommersiell satsning som totalt uppgår till flera miljarder kronor visar  Idrottens Affärers unika granskning..

Nuvarande TV-avtal,  som tecknats mellan SHL-organisationen och C More, moderbolag är Teila, garanterar de 14 ligalagen årligen cirka 45 miljoner kronor per lag. Parterna har redan enats om nytt sexårigt avtal, 2024-2030. SHL-lagens intäktsdel kommer över tid att öka från 45 miljoner till 65 miljoner.

2013 noterade satte Crystal Palace ett rekord som många trodde skulle gälla i många år. 17 spelare värvades. Men nu ärt det överträffat. Nottingham Forest har köpt in 21 spelare för 1,7 miljarder kronor! Samtidigt lämnade 17 spelare klubben.

Nykomlingen i Premier Legue har för avsikt att prestera i Premier League, det är helt uppenbart.