Janne Andersson åker inte till Qatar.

Det är hans sätt att protestera mot att VM avgörs i ett land som aldrig borde få arrangera några mästerskap.

Så den moraliska kompassen behöver vi inte tvivla på, men…

Med sitt landslag har han gått vilse fullständigt. 

Hur kunde en stormakt som Sverige i stort sett försvinna från den internationella tenniskartan?

Frågan har stötts och blötts genom åren.

Men jag vågar påstå att den aldrig genomlysts så grundligt som i den tidigare världssexan Kent Carlssons självbiografi.

Välkomna till 2022 års idrottsutredning! Vi känner redan varandra ganska väl. Nu har vi ett spännande uppdrag tillsammans.

Några av er kan möjligen redan letat i idrottshistorien och funnit den klassiska utredningen ”Idrott åt alla”, som fick sina direktiv den 12 november 1965. Den hade tre och ett halvt år på sig, till juni 1969, då den lämnade sitt betänkande. Vi har mindre tid. Regeringens direktiv säger att vi ska vara klara senast den 31 oktober 2023.

Utredningen från 1965 lämnade förslag som blev väldigt avgörande för den svenska idrottens positiva utveckling. 

Översynen av idrotten har inte varit tillräcklig”, ”idrotten har en hemläxa” och ”gamla kulturer och influenser på ledarskap från nationer i öst” som en tänkbar förklaring. Citaten kommer från en intervju med idrottsminister Anders Ygeman publicerad av SVT Sport den 7 juni 2022. Tätt därefter följde ytterligare mediaavslöjande med strålkastarljuset riktat mot landslagsverksamhet inom svensk elitidrott

Efter valet har välkända krönikörer lyft frågan att idrotten inte skulle ha synts i valrörelsen och att politiken inte bryr sig. Jag själv har också kritiserats för att jag i media sagt det motsatta. Men jag håller benhårt fast vid att idrottsrörelsen inför valet nationellt och kommunalt har både uppmärksammats i media, mött politiker och även fått igenom förslag och vallöften som ger oss bättre förutsättningar, såsom nya idrottsplatser och mer stöd i många kommuner, en nationell anläggningsfond, mer stöd till idrottsrörelsen för att i förlängningen motverka segregation och brottslighet.

Att idrotten inte skulle ha synts är fel. De åsikterna kommer från Stockholmsfokuserade krönikörer vars perspektiv är skilt från det arbete som idrottsrörelsen tillsammans genomfört i valrörelsen. 

Krönika: SHL är inledd igen. I rapporten ”Hur mår svensk elithockey?” har vi på E&Y analyserat årsredovisningarna för klubbarna för att finna eventuella samband mellan ekonomiska förutsättningar och idrottsliga framgångar.

Klubbarnas ekonomi räddades av ett statligt coronastöd men hotas nu av ökade elpriser. Vi på Ernst &Young har för sjunde året i rad analyserat den ekonomiska situationen för SHL. Analysen av säsongen 2021/2022 visar att olika stödåtgärder som följd av coronapandemin har haft stor betydelse för SHL-klubbarnas ekonomi. Men inför den nya SHL-säsongen är energikrisen ett orosmoment för klubbarnas ekonomi, skriver Carlos Esterling. 

Mörka moln i form av energikris, en inflation på nio procent och en hotande lågkonjunktur inramar lördagens SHL-premiär i ishockey. Det är också nedsläpp för en närmast osannolik miljardrullning och med en nettoomsättning för de 14 lagen som beräknas uppgå till närmare 2 miljarder kronor.

De visselblåsningar som gjordes mot friidrottstränaren i Ärla – av "struntsaker” (som hade kunnat bli lösta via vanliga samtal) har använts av klubbens huvudstyrelse för att eliminera en rad friidrottsledare. 

I en stor artikel i Eskilstuna-Kuriren erkänner ordföranden i Ärla IF, att någon objektiv utredning aldrig genomförts. Samma fråga om utredning, frågor till vittnen enligt normer för en objektiv granskning har ställts till Eskilstuna kommun – med samma svaga svar, Likaså har Sisu och friidrottsförbundet brustit i arbetet. 

Inte nog med det – Ärla IF:s huvudstyrelses ordförande och friidrottsförbundet erkänner officiellt att sådan granskning inte existerar. 

”Winter is coming” och Sverige lider redan av de höga elpriserna. Vissa vill stänga leveranserna till övriga Europa. Det är ungefär lika lojalt som om Norrlänningarna förde en debatt om att strypa elleveranserna till södra Sverige.  

Att vi ställer upp för Tyskland, Polen och Baltikum är lika självklart som att vi förväntar oss att de ställer upp för Ukraina. Som nationalekonomerna påpekar är subventioner då direkt illojalt mot Europa och Ukraina, eftersom de sänker priset på el och därmed ökar vår konsumtion av den.

Politik är sport. Politik är odds och sannolikhet. Ta bara USA-valet 2020 som var det största spelobjektet någonsin. Ett äkta tungviktsmöte likt en boxningsmatch mellan Tyson och Holyfield. Biden vann på poäng, Trump skyllde på domaren, hälften av publiken buade och resten kastade kepsarna i luften och firade som ett VM-guld precis säkrats. 

Sedan 2002 har det hos Unibet gått att spela på olika utfall på valen och intresset bara vuxit för varje val som gått. I år förväntar vi på Unibet oss att omsätta lika mycket på valet som på en EM eller VM final i fotboll. 

Men ska val verkligen präglas av spel och betting?

Att idrott, idrottsevent och kulturevent har betydelse för hur städer upplevs, värderas och utvecklas är känt sedan länge. Städer och regioner har strategier för hur man ska bli mer attraktiva och hur man med hjälp av idrottsevent ska kunna tydliggöra sin identitet och de värden man står eller vill så för. Nu har en ny satsning invigts i Göteborg för att se till att svensk evenemangsnäring och destinationsutveckling blir än mer attraktiv och internationellt konkurrenskraftig.

Först blir jag osäker. Jag måste ha missuppfattat texten.

Läser igen och förstår att jag inte har gjort det, men vill inte riktigt inse vad det står.

Det kan inte vara sant, tänker jag ändå i en snabb reflektion. Men det är fakta, tyvärr

Vi lever i ett fint land. En nation att vara stolt över. Ett land som står sig bra i flera internationella jämförelser, men även har utmaningar. Kring frågor som hälsoklyftor, psykisk ohälsa, integration, gängkriminalitet, demokratisk delaktighet och efterverkningar av pandemin. I alla dessa frågor har idrotten en viktig roll att spela genom att den verkligen kan göra skillnad. Inte som ett beställningsorgan från politiker och tjänstemän, utan via den konkreta vardagliga verksamheten vilken ger positiva direkta och indirekta effekter.

Om du inte tycker att idrott och analys hör ihop vill du nog sluta läsa här. Eller kanske börja med att validera min tidigare krönika om "Varför avancerad analys och AI inom idrott?". Om du känner att du passerat "Varför?"-frågan så kanske du i stället tycker att rubriken ovan inte kräver en egen artikel, att Nikes slogan "Just do it" räcker.

Jag kan faktiskt förstå det, jag brukade tro att det skulle räcka att ta fram information som tidigare var okänd för att trigga engagemang och agerande. 

Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson har vid upprepade tillfällen de senaste månaderna understrukit att det behövs fler och modernare idrottsanläggningar och kallat situationen för alarmerande. I en debattartikel i GP (9 aug) skriver Eriksson:

”Ju fler anläggningar och ytor i bostadsområdet desto mer fysisk rörelse hos invånarna. Människor med ’god’ tillgång till idrottsanläggningar är mer benägna att motionera regelbundet jämfört med människor med ’dålig’ tillgång till anläggningar. Ska idrotten kunna fortsätta utvecklas måste politiken ge oss förutsättningar.” 

Jovisst, tillgång på anläggningar och ytor är en förutsättning, men ingen garanti.