Det var vid lördagens ordförande konferens som licensfrågan stod i fokus. En arbetsgrupp under ledning av förbundets generalsekreterare Christer Plars har under hösten arbetat med en översyn av gällande regler.Under nuvarande säsong, 2024-2025,  bibehålls kravet om 10 procent  i eget kapital i förhållande till nettoomsättningen, men från och med säsongen 2025-2026 är det fem procent som gäller.

Vid kommande förbundsmöte, i juni 2025, kommer styrelsen att återkomma i frågan om dispensmöjlighet. Vid prövningen av boksluten med anledning av vad som föreslås. I klartext – 10 procents kravet kommer inte att vara ”heligt” vid boksluten 2025.

Larm-rapporter

Bakgrunden till de ändringar som föreslås är rapporter om sviktande ekonomi hos flera lag i SHL och Hockeyallsvenskan. Något som Idrottens Affärer tidigare har berättat om, och de varningssignaler som analysföretaget E/Y skickat till svensk ishockey i sin ekonomiska genomgång av SHL-lagen.

Här pekas speciellt fyra lag ut i riskzon. Malmö, Timrå, Örebro och Linköping, som samtliga riskerar att missa 10 procents kravet våren 2025.

I arbetsgruppen har även Jenny Silfverstrand, vd för SHL-organisationen, och för ligans 14 lag är förstås det nya beskedet välkommet och stärker Jennys position på vd.stolen.

Hockeyallsvenskans Gabriel Mondielle har också anledning att känna viss lättnad.  I hans liga, HA, är den ekonomiska oron ännu större, nästan dagligen rapporteras om HA-lag med svåra ekonomiska bekymmer.  Att gå från 10 procent, till fem procent är en tydlig signal om att oron även nått förbundets kansli.

I dagarna vädjar Djurgården till sina medlemmar om att medverka i en nyemission av aktier. Sista teckningsdag är 31/12 och föreningens vd. Matthias Sånemyhr hoppas på en intäktsförstärkning på 15-20 miljoner kronor.

-Det är knappast något hemlighet att vi har en ansträngd ekonomi, och med den här åtgärden hoppas vi kunna skaffa oss en buffert för genomförande av vår strategiska tre års plan. Det är fel att säga att vår ekonomi blöder, men ja, den är ansträngd, kommenterar Matthias Sånemyhr.

Djurgården har fortfarande SHL-kostymen på sig, med personalkostnader, bland annat på 56 389 miljoner kronor. Det kan ställas mot rättighetsersättningar,6 389 miljoner. Att jämföras med säsongen 2021/2022, då Djurgården tvingades lämna SHL, rättighetsbeloppet uppgick då till 44 750 miljoner kronor.

-Det är en stor utmaning att bedriva elitishockey i Stockholm, jämfört med andra städer. Arenafrågan exempelvis. Nu väntar under 2025 en nyöppnad Avicci Aena. Det är ett lyft för oss, men vi måste också komma överens med Live Nation, driftoperatör, på uppdrag av SGA Fastighetsägare., om hyresvillkor.

Djurgårdens publiksnitt den här säsongen är imponerande 6 153 åskådare, nio hemmatcher. Det är siffror av högsta SHL-klass, men räcker inte för att Matthias Sånemyhr ska sova lugnt om natten. Och det avslöjar att DIF-kostymen är alldeles för stor ur ett allsvenskt perspektiv.

Ansträngd ekonomi

För Hockeyettans klubbar är ekonomin än mer ansträngd. Den här säsongen genomförs seriespelet med endast 36 klubbar mot 40 som regelverket anger. Tillfrågade föreningar i underliggande distriktsserier har vägrat att låta sig flyttas upp.

Nu slopas kapitalkravet helt, i stället ska en likviditetsplan kunna redovisas  för 12 månader i stället för nuvarande fyra. Samtliga klubbars ordförande ska också sättas på skolbänken för utbildning i licensprövnings processen.

Vid ordförande konferensen var det internationella förbundets, IIHF:s ordförande, Luc Tardif, inbjuden gäst. Han kunde notera att arbetet inför VM i maj går planenligt och VM-generalen Tony Wiréhn berättade att över 100 000 biljetter redan är sålda och Tre Kronors matcher är i princip utsålda.

Lena Wallin-Kantzy lämnade på mötet förslag om åtgärder för att stärka svensk damishockey med bland annat 12 lag i SDHL från säsongen 2029-30 och att NDHL, andra ligan, ska rymma 16 lag uppdelat på två serier, södra och norra.

Kjell Nilsson