I Örebros spelartrupp är den högsta lönenivån 275 000-300 000 kronor i månaden.

Svenska Ishockeyförbundet är byxis och sänker de ekonomiska kraven i förbundsserier, SHL, SDHL. Hockeyallsvenskan och Hockeyetten. Beskedet från förbundsbasen Anders Larsson och styrelsen är kraftiga lättnader för att klara elitlicensen.

Skilda världar

För Hockeyettan, som i höstas misslyckades med att samla 40 föreningar gäller ”en kronas principen”, här räcker enbart positivt kapital för att spela vidare. För övriga serier har licenskravet sänkts till fem procent av nettoomsättningen, mot tidigare fastställda 10 procent.

Vid höstens SHL-start konstaterades att Örebros lönekostnader stod för 67 procent av den totala kostnadsmassan, mot 61 procent i snitt för ligans övriga klubbar. Inför den här säsongen ökade lönebilden med 10.7 miljoner kronor.

Ingen listning i svensk idrott

Ännu har ishockeyn en väg att vandra för att nå riskkapitalbolaget EQT Partners som är Sveriges högsta betalande företag – för sjunde året i rad. Här har de anställda en genomsnittlig årslön på 3,6 miljoner kronor i lönekuvertet.

Creditsafe Sverige ingår i Creditsafe Group som levererar kredit och affärsinformation över hela världen.  Någon speciell ”lista” för svenska idrottsbolag sammanställs inte.

För SHL-klubben Leksand är förbundets besked om ekonomiska lättnader en försenad julklapp. Vid ett medlemsmöte har Peter Wiklund, tf vd. målat en mörk lägesbild. I hans prognos lyser röda siffror om tio miljoner i förlust för bolaget och kommande likviditetskris.

I november 2024 berättade föreningen på sin hemsida om stora ekonomiska bekymmer. En stor utgiftspost är de utländska spelarnas sign off-bonusar, enligt uppgifter cirka 30 miljoner kronor som ska betalas ut de närmaste åren. Närmast i tur att ersättas är Mikael Ruohomaa, som nu spelar i Frölunda samt Justin Kloos, kvar i Leksand.

-Ja det är den stora utmaningen för oss. Vi försöker sätta av pengar till det, men det är inte lätt då vi har en urusel likviditet, säger Peter Wiklund till Falu-Kuriren.

Att förbundet sänker kraven och går från 10 procent till fem procent i kravbild välkomnas förstås av Peter Wiklund.

-Det är fler än vi som har problem. Vi har ett starkt eget kapital så det är ingen fara för SHL-licensen nu när de sänker kravet till fem procent för alla klubbar. Vi är inte ensamma, säger Peter Wiklund.

Ishockeyförbundet vill hävda att ett nytt ekonomiskt läge råder, och att kravet på eget kapital har slagit väldigt olika beroende på om klubbarna äger sin egen arena, typ Färjestad, eller inte, typ Luleå.  Nu är det viktiga att det finns pengar på kontot för att betala ut löner och andra kostnader varje månad.

 Något som är det mest självklara för alla oss andra.

En arbetsgrupp tog redan i höstas fram det förslag som nu klubbats att gälla omgående . Det licensregelsystem som nu skrotas är från 2017.

-Men det har hänt mycket sedan dess. Vi har haft en pandemi och vi har ett nytt ekonomiskt läge med stigande kostnader. 10 procent är inte rimligt, sett till hur världen ser ut i dag. Att det är ansträngt hos många råder det inga tvivel om, menar Anders Larsson.

Leksand förbereder en nyemission, det vill säga försäljning av aktier. SHL-jagande Djurgården avslutade en nyemission vid årsskiftet 2024-2025 med målsättning att förstärka kontot med 10 miljoner.

 Föreningen har hittills vägrat att kommunicera resultatet. Sportchefen Niklas Wikegård har personligen dragit i gång en swishkampanj för att få möjlighet att spetsa truppen – transferfönstret stänger 15 februari.

Hockeyettan, den stora plantskolan för SHL-lagen, är förbundets stora problembarn. Kravet om 40 lag kunde inte uppfyllas, 36 lag steg in i ett stort ekonomiskt vågspel.  Nu balanseras merparten av lagen på ruinens brant, Västervik, säsongen 2023-2024 i Hockeyallsvenskan rapporteras ha ett skuldberg på fyra miljoner kronor.

I Malmö har Pantern stoppats av Malmö stad från att ta del av bidrag och boka  in sig på kommunens anläggningar. Skånes Ishockeyförbunds ordförande, Mikael Wiksten talar om en ”knepig” situation för laget. Pantern driver mot konkurs – för andra gången, första gången 2019.

Kjell Nilsson

.