Forskarna ska studera allt från elitidrottares förutsättningar till miljöer inom barn- och ungdomsidrotten och skolans roll. Projekten beviljas bidrag för två år.

Här skriver forskarna själva om det kommande arbete:

Cecilia Åkesdotter, Gymnastik- och idrottshögskolan

Projektets titel: Elitidrottare med adhd . Berättelser om utmaningar och möjligheter

"Hos idrottare har adhd beskrivits som både en styrka, som bidrar med energi och driv, och en utmaning, med svårigheter att fokusera, hantera frustration och bristande organisationsförmåga. I projektet utforskats elitidrottares egna erfarenheter av adhd genom kreativa analytiska metoder (CAPs). Genom intervjuer skapas korta berättelser i form av creative non-fiction, med fokus på de möjligheter och utmaningar som idrottare med adhd möter inom idrotten. Berättelserna används sedan i intervjuer med tränare för att undersöka deras bemötande och strategier. 

Trots att adhd är vanligt inom elitidrotten saknas kunskap om idrottarnas egna perspektiv och tränarnas förhållningssätt. Studien bidrar med viktiga insikter för att främja inkluderande miljöer, stärka tränarkompetens och minska stigma."

Tobias Lundgren, Karolinska Institutet

Projektets titel: Från hinder till handling – inkluderande idrott för barn och unga med NPF

"Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) deltar i betydligt mindre utsträckning i idrott än andra – med negativa konsekvenser för hälsa och social gemenskap. Det saknas kunskap om vad som faktiskt får idrott att fungera för dessa barn, särskilt för tjejer. 

Projektet undersöker framgångsfaktorer genom två perspektiv: föräldrars strategier för att hitta fungerande idrottsverksamheter, och hur tjejer med autism upplever att meningsfull, trygg och rolig idrott ska vara. Genom intervjuer med föräldrar och tjejer identifieras mönster som kan ligga till grund för utveckling av mer inkluderande idrottsmiljöer, riktlinjer och samverkan mellan viktiga aktörer."

Eva Linghede, Gymnastik- och idrottshögskolan

Projektets titel: Att röra sig på spektrat del 2: unga austisters och adhd:ares berättelser om idrott och rörelse

"I projektet utforskas unga autisters och adhd:ares berättelser om idrott och rörelse från ett neurodiversitetsperspektiv. Ett perspektiv som utgår från att människors hjärnor har olika sätt att fungera, och dessa olikheter omfamnas. Kvantitativa studier visar att unga på NPF-spektrat är mindre fysiskt aktiva än neurotypiska unga. Hur unga autister och adhd:are själva upplever idrott och rörelse vet vi betydligt mindre om. I befintlig forskning är bilden också medicinskt präglad, där NPF beskrivs i termer av problem. Ökad kunskap om unga autisters och adhd:ares upplevelser av idrott och rörelse, liksom ett problematiserande av neurotypiska normer, är avgörande för att skapa mer inkluderande idrottsmiljöer. Det kan också vara av värde för autism- och adhd-communityn."

Linn Andersson Konke, Karolinska Institutet

Projektets titel: Inkluderande idrott – samverkan mellan skola och idrottsföreningar för ungdomar med adhd och autism

"Projektet ska utveckla och utvärdera modeller för samarbete mellan skolor och idrottsföreningar för att skapa mer inkluderande idrottsmiljöer för ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Genom intervjuer, fokusgrupper och en skolbaserad interventionsstudie undersöker vi hur fysisk aktivitet kan anpassas för att främja hälsa, delaktighet och trygghet. 

Resultaten kan bidra till ökad kompetens om NPF inom idrottsrörelsen, stärkt samverkan mellan skola och föreningsliv och fler möjligheter till meningsfull fysisk aktivitet för alla barn och unga."

Läs mer om Linn Andersson och hennes forskning

Karin Bertills, Linköpings universitet

Projektets titel: Tillgängliga omställningstider på högstadiet (åk 7–9) "Färre barn med NPF börjar idrotta och fler ungdomar med NPF slutar idrotta tidigare och är mindre fysiskt aktiva än typiskt fungerande kamrater. Riktade åtgärder behövs och skola och fritid behöver samverka för att stötta ungdomar med NPF så att de kan och vill vara fysiskt aktiva i skolan och på fritiden. På högstadiet ställs stora krav på ungdomars förmåga att planera, hantera tid och samspela socialt. Omställningstid, till exempel raster och förflyttning, saknar ofta struktur och kan vara särskilt utmanande för ungdomar med NPF. 

I detta projekt vill vi undersöka omställningstiden före och efter idrottslektioner, samt tid efter skolan och före fysisk fritidsaktivitet, för att ta reda på hur anpassat stöd ska utformas för att ungdomar med NPF ska känna sig förberedda inför fysisk aktivitet.