Därför är det djupt problematiskt att tillgången till domstolsdata och andra rättsliga uppgifter nu ifrågasätts eller riskerar att begränsas.

Bakgrundskontroller handlar inte om misstänksamhet eller att döma människor på förhand. Det handlar om att kunna fatta trygga beslut på objektiv grund – beslut som annars riskerar att styras av fördomar eller magkänsla. 

I avsaknad av transparent information tenderar vi nämligen att välja människor som liknar oss själva. Det gynnar inte inkludering, mångfald eller social rörlighet.

Offentlighetsprincipen är grunden

Sverige har länge varit en förebild när det gäller offentlighetsprincipen – en grundlagsskyddad rättighet som ger alla medborgare tillgång till offentliga handlingar, inklusive domar från våra domstolar. 

Här krävs transparens

Denna princip gör det möjligt för enskilda att ta reda på fakta, utan att behöva gå genom dyra mellanhänder, journalister eller advokater.

Det är därför oroväckande när tillgången till rättsdatabaser som Verifiera, Lexbase, Acta Publica och andra aktörer hotas av juridiska prövningar. 

Om vanliga medborgare inte längre kan söka information i dessa öppna källor riskerar vi att skapa ett A- och ett B-lag – där bara de med resurser har möjlighet att skydda sig själva och sina barn.

Idrottsrörelsen är en av de viktigaste miljöerna för barns och ungas utveckling, och här måste tryggheten sättas i första rummet. Föreningar har ett stort ansvar att säkerställa att ledare och tränare inte har en bakgrund som gör dem olämpliga att arbeta med unga. 

Många organisationer gör idag bakgrundskontroller för att säkerställa detta – ett arbete som blir avsevärt svårare om tillgången till domstolsdata begränsas.

Att neka föreningar och föräldrar möjligheten att på egen hand kontrollera exempelvis förekomster i brottmålsdomar är att ta ifrån dem ett verktyg som kan förhindra framtida övergrepp eller skandaler. Det handlar inte om att misstänkliggöra, utan om att förebygga.

Transparens främjar inkludering

Ironiskt nog är det just öppenheten som gör det möjligt att övervinna våra fördomar. När vi inte har tillgång till fakta lutar vi oss ofta på stereotyper. Vi väljer hellre någon som liknar oss, någon vars bakgrund vi tror oss förstå. 

Men om vi vet – genom objektiva data – att en person är ostraffad, kan vi våga ge chansen till den där mannen som talar knackig svenska, den unga killen från förorten eller den äldre kvinnan vi annars inte hade övervägt.

Genom att möjliggöra enkla och säkra bakgrundskontroller skapar vi inte bara trygghet – vi öppnar också dörrar. Vi gör det lättare att se individen, snarare än att styras av fördomar.

Balans mellan integritet och öppenhet

Självklart måste den personliga integriteten värnas. Därför är det viktigt att rättsdatabaser hanteras med ansvar och att missbruk kan beivras. Men att helt begränsa tillgången till offentliga handlingar vore att kasta ut barnet med badvattnet.

Transparens är en grundförutsättning för demokrati och tillit. När information blir otillgänglig växer misstänksamheten – mot systemet, mot myndigheter och mot varandra. Därför måste vi värna rätten att ta reda på fakta – inte bara för vår egen skull, utan för samhällets bästa.