Idrottens urkraft kan inte beställas

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

Regeringen har beslutat om det regleringsbrev som anger till vad Riksidrottsförbundet ska använda de knappt 2 miljarder som staten stödjer den svenska idrottsrörelsen med. Det är mycket pengar och som skattebetalare är jag alltid angelägen att de ska användas på bästa sätt.

650 000 ledare jobbar i 20 000 ideella idrottsföreningar Foto: Jon Olav Nesvold / NTB

 

 Det bästa är inte alltid det populära utan det kräver modiga politiker som ser längre än till nästa opinionsundersökning. Ett stabilt och långsiktigt basstöd till idrottsrörelsen gör att vi kan behålla den omfattande föreningsverksamhet som bedrivs i alla landets kommuner där vi möter 145 000 barn och ungdomar varje dag, året om. 

650 000 ledare i 20 000 ideella föreningar

Den vardagliga verksamheten som ger våra barn, ungdomar och vuxna både glädje och gemenskap formar varje idrottsförening bäst själv. Därför är det viktigt at¬t statens, kommunernas och landstingens/regionernas stöd öronmärks och kravställs i så liten utsträckning som möjligt. 

Stödet till idrotten år 2018 utökas med 19 miljoner kronor samtidigt som 30 miljoner kronor av idrottslyftsmedel öronmärks till en skolsatsning. Det innebär att man tar av medlen från föreningsidrotten för genomförande av skolsatsningen. 

Sverige har världens mest ideellt engagerade folk tillsammans med norrmännen, holländarna och amerikanarna. Varannan vuxen lägger ner i snitt 15 timmar på ideellt arbete. Idrottsrörelsen är den folkrörelse som engagerar flest och mest. 650 000 ledare i 20 000 ideella idrottsföreningar talar sitt tydliga språk.

Exceptionellt starkt civilsamhälle

Tack vare kloka politiker på alla nivåer har individers intresse och engagemang möjliggjorts i över hundra år genom regler och lagar, finansiell stöttning, tillgång till mötesplatser kombinerat med respekt för självständigheten. 

Det har gjort att vi har ett exceptionellt starkt civilsamhälle som kompletterar och balanserar de två andra stora sektorerna i vårt samhälle – det offentliga och det privata.

Vi har olika uppdrag och agerar därför på olika sätt, vilket vi ska vårda. Företagen drivs av vinst, det offentliga har ett ansvar för rättssäkerhet, välfärd och lika möjligheter att utvecklas för alla och vårt uppdrag är att samla människor som delar en gemensam idé och samlas för att med eget driv och engagemang fullfölja den idén. 

En tjänst som inte går att beställa

Det kan handla om att göra något tillsammans, som att idrotta eller sjunga i kör, eller att visa på och förändra orättvisor i samhället.

I ideella rörelser kommer engagemanget underifrån och bygger på frivillighet. Idén att genom idrott möta och integrera nyanlända i Malå eller viljan att ha rehabiliterande boxningsträning för personer med Parkinson i Gävle kan inte beställas från Rosenbad eller Idrottens hus i Stockholm. Det kan uppmuntras och stödjas, men inte beordras. 

Vi i idrottsrörelsen gör mycket, men kan inte lösa samhällsutmaningar överallt. Emellanåt tycks det som att både journalister och politiker glömmer bort det. Våra föreningar är inte lika starka överallt och på några få ställen finns det inte ens en idrottsförening. 

Till dessa föreningar och områden som inte har kraften att söka exempelvis projektmedel ger vi annat stöd för att starta en idrottsförening eller bygga upp en stabil struktur i föreningen. 

En självständig rörelse

Riksidrottsförbundet får nästan 2 miljarder kronor av staten för att ge möjligheter för flickor och pojkar, kvinnor och män att motionera och idrotta för att främja en god folkhälsa, att stödja en fri och självständig idrottsrörelse samt att ge flickor och pojkar, kvinnor och män positiva upplevelser av idrott som underhållning. Stöd till barn och ungdomar ska lämnas till verksamhet som bedrivs ur ett barnrättsperspektiv. 

Stöd kan även lämnas till sådan verksamhet som stärker idrottsutövares internationella konkurrenskraft. Nästan 1,9 miljarder kronor av dessa fördelar Riksidrottsförbundet vidare till förbund och föreningar.

Lite förenklat kan man säga att det finns tre olika former för hur stödet fördelas vidare. 

1. Organisationsstöd för att stödja grundläggande delar för att föreningen ska fungera, som medlemshantering, årsmöten och andra organisatoriska delar.

2. Verksamhetsstöd för att stödja verksamhet som är i enlighet med både statens och idrottens egna riktlinjer. Dessa medel går nästan uteslutande till barn- och ungdomsidrott där LOK-stödet är den stora posten.

3. Projektmedel för att stödja nya idéer eller verksamheter mot specifika målgrupper.

Jag tror att det måste finnas en balans mellan dessa tre former för att vi ska ha ett självständigt och vitalt föreningsliv. Vi har gemensamma mål uppsatta i det vi kallar Strategi 2025. 

Vi ska presentera principer

Därför håller vi på att se över samtliga stöd och ska till vår stämma, Riksidrottsmötet 2019, presentera principer för hur bidragsfördelningen kan hjälpa oss att nå de målen.

Dessa mål handlar i grunden inte om integration, förbättrade skolresultat, minskad brottlighet eller andra positiva effekter av föreningsidrott. 

Målet är att så många som möjligt ska idrotta så länge som möjligt. Lyckas vi med det följer en enorm samhällsnytta av bara farten. Vi vet att kostnaderna för sjukdomar bland äldre kan minska med 80 miljarder om fler äldre blir fysiskt aktiva. 

Att idrottsrörelsen, om vi når 100 fler unga jämfört med idag, kan förhindra att fem ungdomar drabbas av depression och att 25 ungdomar slipper symtom som magont och huvudvärk. Att fler nyanlända lär sig svenska snabbare. Att fler elever får ökad koncentrationsförmåga och inlärningseffektivitet i skolan. 

Lägg dessutom till att idrottsledarnas insatser motsvarar 42 000 årsarbetare, vilket är en enorm kostnad som samhället annars hade fått bekosta. 

Politiker får inte styra 

Jag ser likheter med avigsidorna av styrmetoden new public management som under ett par decennier sköljde över offentlig sektor. Att politiken vill veta vad pengarna går till är en sak men om politiken vill styra en folkrörelse hyser jag en stark oro. 

Det måste finnas en förening med ledare och idrottare som vill idrotta, vill organisera sig, vill utvecklas. 

Både vi som stödorganisation och det offentliga ska sätta upp tydliga ramar för stödet, men vi måste lita på de 650 000 frivilliga som lägger sin fritid på att leda 3,2 miljoner medlemmar.

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Vårdbolaget Doktor.se har köpt upp en digital medicinsk tjänst som ger företaget en tung position i idrottsvärlden. 

 Det är paret Matilda Lundblad, läkare i allsvenska Elfsborg och medlem i Fotbollförbundets medicinska kommitté samt Frida Lundblad, tidigare elitspelare i fotboll och futsal i Göteborg som säljer en digital medicinsk tjänst för att fastställa diagnoser.

Täby GK planerar en rejäl renovering. Ambitionen är att bygga om bana, träningsområde  och klubbhus Det är en investering på cirka 35 miljoner kronor där aktieägarna, tillika medlemmar, tillsammans behöver bidra med tio miljoner.  I november ska de få säga sitt om satsningen ska bli verklighet, eller inte. 

Tävlingskalendern för STCC nästa säsong växer när banracing i Sverige tar största steget framåt, alternativt gasar mer än någon gång sedan starten 1996 och blir först i världen som elektrifierat nationellt mästerskap.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Då blev det reaktion i  Qatar. Arrangören av fotbolls-VM i Qatar menar att det danska fotbollsförbundet måste agera sedan dess tröjsponsor Hummel skapat VM-tröjor med ett Qatar-kritiskt budskap.

Krönika: Sportjournalisten Thomas Malmquists avslöjande artiklar om matchfixning i svensk idrott var banbrytande. TV-serien, ”Spelskandalen”, första delen den 12 september, tar avstamp i det tidiga 1990-talets Sverige då idrottsrörelsen stod utan svar och åtgärder inför Malmquists artiklar.

 I dag, 32 år senare, är matchfixning ett allvarligt samhällsproblem. I sin årssammanfattning för 2021redovisar NOA, Nationella Operativa Avdelningen inom polisen, följande:

Aldrig tidigare har det visats så mycket ishockey i mobiler, surfplattor, datorer, streamingtjänster  och smart TV-apparater som den här säsongen. En kommersiell satsning som totalt uppgår till flera miljarder kronor visar  Idrottens Affärers unika granskning..

Nuvarande TV-avtal,  som tecknats mellan SHL-organisationen och C More, moderbolag är Teila, garanterar de 14 ligalagen årligen cirka 45 miljoner kronor per lag. Parterna har redan enats om nytt sexårigt avtal, 2024-2030. SHL-lagens intäktsdel kommer över tid att öka från 45 miljoner till 65 miljoner.

2013 noterade satte Crystal Palace ett rekord som många trodde skulle gälla i många år. 17 spelare värvades. Men nu ärt det överträffat. Nottingham Forest har köpt in 21 spelare för 1,7 miljarder kronor! Samtidigt lämnade 17 spelare klubben.

Nykomlingen i Premier Legue har för avsikt att prestera i Premier League, det är helt uppenbart.