Och, vi brukar stå våra pass i föreningskiosken eller tvätta matchtröjor och anmäla oss till Vasaloppet, O-ringen eller Göteborgsvarvet för att få motivation att träna. 

En sådan enorm kraft

Den insats som idrottsrörelsen har gjort och gör för folkhälsan varje dag, året runt, är enorm. 3,3 miljoner medlemmar i 19 000 föreningar i 72 idrottsförbund som tillsammans samlar över 200 olika idrotter och håller i mer än 5,5 miljoner aktiviteter varje år. 

Men sedan i mars i år är inte mycket som det brukar. Idrottsrörelsen har flera gånger ställt om, varit kreativ, kämpat med ekonomin i föreningar både för barn- och ungdomsidrott till högsta elitverksamhet. 

Nu utmanas vi igen. Skärpta allmänna råd genomförs regionalt och precis som tidigare ser jag hur förbund och föreningar snabbt tar kloka beslut, ställer om och även ställer in eller skjuter upp. 

Riksidrottsförbundet tillsammans med våra 19 distrikt agerar som kontaktväg och informationskanal. Det är imponerade hur idrottsrörelsen samlat agerar under denna pandemikris. Det är heroiskt vid tanke på att detta görs samtidigt som ekonomin i många föreningar är oerhört ansträngd och ändå tar människor nya initiativ för att klara av att anpassa verksamheten för att hålla igång så mycket som möjligt – inte minst för barn- och ungdomar som kanske mer än någonsin behöver idrottsgemenskapen.

Visst har jag förståelse

Jag har förståelse för att förbud och restriktioner, som exempelvis förbud med maxgräns på 50 personer vid allmänna sammankomster, inte varit tänkta att användas vid pandemibekämpning och att det är svårt med gränsdragningar. Det blir inte rättvist. Ibland inte ens rimligt med utgångspunkt från minskad smittspridning. 

Ett exempel är att det måste gå snabbare att hitta en lösning för att idrotter som inte har en avgränsad arena utan där man idrottar på väg, vatten, snö och i skog – såsom cykel- och motionslopp, orientering med mera. I dessa idrotter är deltagare utspridda över stora områden helt utan trängsel. Ändå finns ett tak på 50 deltagare, samma som i en liten inomhushall, utifrån gällande förbud i antalet personer vid allmänna sammankomster. 

Visst måste det kunna lösas så dessa idrotter får rimliga förutsättningar att bedriva sin verksamhet utifrån risken för smittspridning  – och regeringen måste hantera det snabbare än man gjort. 

Pratar vi folkhälsa har vi tack vare dessa lopp och idrotter miljontals personer i rörelse under ett år. Många av dem tränar dessutom individuellt och så gott som alla utomhus. 

Det kommer många oroande rapporter om försämrad hälsa. Att vi mår bra fysiskt och psykiskt är en våra största utmaningar genom pandemin. Både för att klara av en eventuell smitta och för att må bra över huvud taget. 

Ska idrottsrörelsen orka hålla i och hålla ut måste orimliga orättvisor som uppdagas kunna åtgärdas så fort som möjligt. Jag har förståelse för att de medel som finns att ta till under en pandemi kan slå konstigt och skapa luckor. Jag har inte förståelse för att dessa luckor inte täpps igen så fort de uppdagas. 

Vi behöver hjälpas åt

Det är inte mycket som är som det brukar men idrottsrörelsen över hela landet och på alla nivåer gör allt som går för att så mycket som möjligt ska fortgå. 

Vi behöver fortsätta hjälpas åt. När vi sätts under långvarig press är det en risk att vi börjar se behov bara från vårt egna perspektiv. Men det är som samlad idrottsrörelse, som en enad kraft, vi tillsammans kan ta oss igenom detta på ett bra sätt och skapa förutsättningar för en fortsatt stark idrottsrörelse även efter pandemin. 

Idrottsrörelsen behöver också hjälp både från kommuner, regioner, Folkhälsomyndigheten och regeringen när det gäller beslut och förutsättningar. Att idrottsrörelsen har fått ekonomiskt stöd från stat, regioner och kommuner har varit avgörande. 

Vi kommer att behöva mer och här behöver politiken tänka långsiktigt och se till att idrottsrörelsen kan fortsätta vara den kraft vi vill vara. Det oroar mig att kommuner diskuterar att höja avgifter för hallhyra och till och med sänka bidrag till idrottsföreningarna. 

Det är kortsiktiga åtgärder som kommer att ha långtgående negativa effekter för de lokala idrottsföreningarna och invånarna i kommunerna. 

Idrottsrörelsen är en viktig medspelare för fysisk och psykisk hälsa. Både i att ge träning och i att ge sammanhang, tillhörighet och gemenskap.