Ett återstartsstöd blir avgörande
Jag har tappat räkningen på hur många gånger under ett års tid som jag åter samlar tankar, genomför möten och dialoger med olika parter kopplat till pågående pandemi, effekter på idrottsrörelsen och hur vi bäst samlar oss för att klara nuvarande kris och orkar se framåt. Det jag vet är att mitt och idrottsrörelsens arbete är outröttligt – för att vi måste vara det.
Idrott handlar om att samlas för att tillsammans träna och tävla eller titta på idrott. De förbud, råd och restriktioner som har utfärdats har slagit hårt mot idrotten under 2020, kommer att påverka idrotten kraftfullt under 2021 och även 2022.
Självklart gäller det ekonomiskt, men i ännu större utsträckning verksamhetsmässigt. Preliminära LOK-stöds siffror för 2020 visar att nästan 11 procent av verksamheten inte har kunnat genomföras. Flera inomhusidrotter, som gymnastisk, innebandy och basket har tappat upp mot 50 procent. Tävlingar, seriespel, uppvisningar och evenemang har ställts in, tävlingslicenser har inte lösts och medlemmar har lämnat.
Riksidrottsförbundet har en kontinuerlig dialog med samtliga specialidrottsförbund och den har intensifierats under pandemin. Vi har lyssnat, tagit till oss och även berättat och fört diskussioner om nuläge och framtid. Sakta försöker jag, Riksidrottsförbundet, specialidrottsförbund och föreningar lyfta blicken och våga tro på lättnader och nya möjliga vägar framåt.
Känner oro över ungdomarna
Min största oro är tappet av barn och ungdomar. Det är en oro som rör hälsa och mående för varje individ nu och framåt eftersom vi vet hur viktig idrotten är för hur vi mår både fysiskt och psykiskt.
Jag har stor förståelse för vikten av det arbete vi gör för att återigen kunna samla fler på läktare och i publik, och även att få komma igång med tävlingar och lopp när smittläget tillåter. Men barn och unga är och måste vara allas vår främsta prioritering.
För att ge idrottsrörelsen den återstart som behövs för att behålla och åter locka barn, ungdomar och vuxna till idrotten behövs ett så kallat återstartsstöd, med avstamp i den scenarioplanering som gjorts med fokus på att rekrytera och behålla medlemmar.
Rekrytera och behålla
Här behöver vi gå från kompensation till framåtriktad utveckling. När regeringen efter långa diskussioner med idrottsrörelsen beslutade att idrotten ges 1,3 miljarder i ytterligare stöd för perioden fram till och med juni 2021 var det också med en tydlig förväntan på att idrottsrörelsen med klok samverkan successivt också ska stötta återstart med fokus på just barn och ungdomar.
Ett återstartsstöd bör ha fokus på att rekrytera och behålla medlemmar. Stödet behöver ha som utgångspunkt att specialidrottsförbund i samråd med Riksidrottsförbundet ges frihet att forma sitt arbete utifrån en analys och scenarioplanering för just deras idrott/idrotter. Det är varje förbund som bäst känner till sina medlemsföreningars utmaningar och behov nu och framåt.
Ibland hamnar jag i diskussioner om idrottsrörelsen verkligen ska lägga fokus på folkhälsa och samhällsnytta och om det inte är mer än tillräckligt att idrotten fokuserar på idrotten. Här menar jag att vi ibland blandar ihop det vi gör, utveckling av idrott för alla oavsett kön, ålder och ambitionsnivå, med vad idrotten tillför. Idrottsrörelsen tillför både sammanhang, gemenskap, fysisk aktivitet – men blir del av en gemenskap, mår bättre och får verktyg för att ta oss framåt i livet. Genom att fokusera på det vi vill göra, träna och tävla, får vi folkhälsa på köpet.
Idrottsrörelsen har tidigare tillsammans beslutat om ett gemensamt målarbete, strategi 2025. Visionen ger oss en gemensam bild av det vi vill uppnå. Coronapandemin har påverkat hela vårt samhälle och idrottsrörelsen har, trots att idrotten som alla samhällssektorer satts på prov, bidragit till att upprätthålla energin i vardagen och visat på stor styrka i en utmanande tid. För att behålla denna styrka behöver vi fortsätta resan, hålla i och hålla ut, mot målen i Strategi 2025.
Kommunerna behöver stöd
Att få samla många människor tätt på samma plats kommer att dröja - tyvärr. Utvecklingen av nya sätt att träna och tävla måste fortsätta. Inte minst för att fortsatt ha hög andel idrottande i alla åldrar och även nå dem som idag står långt ifrån idrotten. Det är särskilt angeläget ur såväl ett idrottsperspektiv, folkrörelseperspektiv som ett folkhälsoperspektiv.
Jag ser tydligt att den kommunala ekonomin behöver stöttas upp av statliga bidrag och osäkerheten kring de långsiktiga effekterna av coronapandemin är stor. Planerade investeringar i kommunerna riskerar att ställas in och kommunala kostnader som idrott och fritid riskerar att minskas påtagligt när föreningar istället behöver mer kraft och bättre förutsättningar för att klara utmaningar över tid.
För att idrottsföreningar inte ska behöva höja sina avgifter och för att klyftan mellan de som har råd att idrotta och de som inte har råd inte ska öka behöver ett återstartsarbete löpa under hela 2021 och 2022. Detta i en tid där det redan innan corona fanns en växande hälsoklyfta.
De grupper som redan innan befann sig i utsatthet riskerar under och efter pandemin att hamna ännu längre utanför och idrotten riskerar att inte kunna erbjuda möjligheten för alla att vara en del av den rörelse, utveckling och gemenskap som idrotten bidrar med.
Förbund och föreningar riskerar att gå miste om medlemmar, framtida framgångar och potentiella nya ledare. Samhället riskerar att gå miste om idrottsaktiva medborgare som mår bättre och bidrar till en bättre folkhälsa.
Redan idag bidrar idrott i förening till rörelse, fysisk aktivitet, gemenskap och att fler oavsett ålder, kön och ambitionsnivå mår bra. Vi kan göra ännu mer med bättre stöd - men vi kan inte göra allt själva.
Mest lästa just nu
Svensk fotbolls ledarduo, ordföranden Fredrik Reinfeldt och generalsekretaren Andrea Möllerberg har efter framgångsrikt lobbying arbete inom RF öppnat för ett förändrat ”tak” vad gäller RF:s ekonomiska stöd till specialidrottsförbunden, som SvFF, Svenska Fotbollförbundet..
Vid kommande Riksidrottsforum i Norrköping finns på dagordningen bland annat ett nytt förslag gällande det ekonomiska stödsystemet för perioden 2026-2035.
Svenska Skidskytteförbundet gör en historisk satsning på anläggningar – 10 miljoner kronor avsätts till en ny anläggningsfond. Det är det största enskilda projektet i förbundets historia,
Syftet är att ge föreningar runt om i landet möjlighet att nå utveckling med förbundets bygge som mall. Med den här investeringen finns förhoppningen att säkra sportens tillväxt.
Två anhängare till SHL-laget Linköpings HC stängs av i två år efter att ha visat upp bilder på den avlidne HV-målvakten Stefan Liv. De visade bilderna mot HV-klacken som ett hån.
Händelsen skedde den 28 september i Saab Arena i Linköping, hemmalaget 2-1-besegrade HV 71.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
Idrottens sponsorintäkter fortsätter att öka, men endast för de större förbunden. De tio största redovisar intäkter från sponsorer på sammanlagt 594 miljoner, en ökning med 25 miljoner från 2023.
Idrottens Affärer har tagit del av en unik kartläggning som visar att klyftorna mellan de stora förbunden och de mindre har ökat. Anledningen är främst avregleringen av Svenska Spels spelmonopol.
Folkspel är föreningslivet eget lotteribolag. Sedan i våras erbjuder de föreningslivet ett digitalt lotteri som heter JOYNA. I det ingår premiumvinsten win-win. En prenumerant vinner 100 000 kronor. Dessutom går samma summa till den förening eller organisation som sålt lotten.
Senaste dragningen var det Kungälvs HK som hade en vinnare och som dessutom genererade lika mycket till den egna klubbkassan.
Ordförande Björn Norberg:
Tiden är inne… Svenska vinterhjältar på skidor gör entré igen i TV. Den alpina säsongen drar igång på Viaplay Vinter. Premiären sker i Sölden med storslalom för både damer och herrar. Men helgen bjudet ocks på ett antal fotbollsmatcher, eroende på vilken tv-kanal du har.
Du som gillar att se idrottsdramatik på TV får fullt upp i helgen.
IFK Norrköping blir starkt kritiserat, Klubben går nu ut med Information om att det bllir en större ekonomisk förlust än väntat i det kommande bokslutet. Lägre intäkter och färre spelarförsäljningar än förväntat är skälen. Samtidigt är landslagsspelaren, Linus Wahlqvis, mycket kritisk och menar att klubben slarvade bort en övergång när hans förra radarkamrat, Alexander Fransson ville återvända till klubben, men nobbades av IFK.
Skriv kommentar