Men inte för att det blivit daterat utan för att ta oss igenom den kris som pandemin faktiskt varit och fortsatt är för idrottsrörelsen. Strategi 2025 känns snarare än mer relevant nu. Vi är än mer i behov av att fortsatt orka utveckla vår verksamhet, lyssna på våra medlemmar och inte göra som vi alltid gjort. Vi måste göra det vi redan gör bra ännu bättre och de områden där vi inte når våra mål måste vi förändra. Så vart är vi på väg och vad har vi tillsammans beslutat ska vara hållplatsen 2025?

• Föreningen är även i framtiden en viktig plats för idrotten och samhället. Den står för en demokratisk och öppen struktur som vi ska utveckla och vårda. 

• En ny syn på träning och tävling som gör att fler vill idrotta längre.

• Inkluderande och jämställd idrott där alla som vill känner sig välkomna för den hen är

• Ett stärkt ledarskap 

Utveckla kärnverksamheten

Hur kommer vi då fram? Dels genom att diskutera, vrida och vända på åsikter och tyckande precis som det ska vara i en folkrörelse. Men inte genom att göra om det vi redan beslutat. Vi måste tillsammans inom de olika resorna bidra på olika sätt, med olika idéer utifrån var vi själva kliver på tåget och hur miljön ser ut utanför idrottståget. I vilket samhälle ska vår idrottsrörelse utvecklas. Hur ser det samhället ut om 5 och 10 år och vad betyder det för vår idrott? 

Det som vi länge kämpat för, att kunna beskriva vår enorma bredd inom idrottsrörelsen, har vi fått större möjlighet till att göra under pandemin. Att lagar, förordningar och föreskrifter påverkar våra över 200 idrottsgrenar på olika sätt har blivit tydligt för politiken och myndigheterna. Om inte det varit tydligt innan hur stor betydelse som folkrörelsen idrott har så har det synliggjorts på ett påtagligt sätt under pandemin. Politiken har sagt det tydligt. Idrottsrörelsen måste få fortsatt vara stark och viktig runt om i hela landet, både under och efter pandemin.

Vi vill utveckla idrottens absoluta kärnverksamhet. Nio av tio barn är med i en idrottsförening under sin uppväxt, men alltför många slutar allt för tidigt. Det är fakta vi pratat om tidigare. Det gör det inte mindre sant att vi upprepar oss utan ska ses som ett tydligt tecken på att vi ännu inte är framme utan måste orka fortsätta. 

Vi vill att fler rör sig mer. 78 procent av tjejerna och 56  procent av killarna i 10-15 års ålder når inte de rekommenderade nivåerna av daglig fysisk aktivitet. Lyckas vi med att nå fler som vi säger att vi ska, då bidrar vi till fler barn och unga får en barndom och uppväxt med tillhörighet i en idrottsförening och den gemenskapen som finns där och på köpet så bidrar idrotten till att sluta ohälsoklyftorna i Sverige. Det finns stora och oacceptabla skillnader i livslängd, förekomsten av välfärdssjukdomar och psykisk ohälsa mellan grupper. Mellan stad och land, mellan rik och fattig, mellan inrikes och utrikes födda, mellan personer med och utan funktionsnedsättning. Vi vet ju vilken skillnad idrotten kan göra – självklart vill vi ju alla bidra till att också erbjuda vår fina verksamhet till allt fler.  

Ett stabilt långsiktigt stöd

Det statliga idrottsstödet spelar en avgörande roll för idrottsrörelsen, inte bara för de 70 specialidrottsförbunden och Riksidrottsförbundet utan även för landets idrottsföreningar. Ett stabilt och långsiktigt stöd till idrottsrörelsen gör att vi kan behålla och utveckla den omfattande föreningsverksamhet som bedrivs i alla landets kommuner. Det kompensationsstöd som idrottsrörelsen tilldelats under 2020 för att ge lindring av effekterna av corona har spelat stor roll för landets föreningar och förbund för att de ska klara sig genom denna ökenvandring. 

Idrottsrörelsen har genom åren också fått ett starkt ekonomiskt stöd på såväl nationell som lokal nivå. Under 2000-talets första decennium ökade det statliga stödet också markant, främst tack vare vinstdelningen från Svenska Spel. Efter att kopplingen till Svenska Spels vinst togs bort 2009 låg det statliga anslaget stilla fram till vårändringsbudgeten 2015 och ökade därefter 2016-2018 samt 2020. Ökningen har skett både genom generella anslagshöjningar och separata satsningar. Politiker, över blockgränserna, är överens om att idrotten bör ha ett gott ekonomiskt stöd och de brukar också vara överens om att vi som folkrörelse själva ska bestämma vart pengarna ska gå.