Det blev idrottspolitiska smällkarameller
Krönika | Publicerad: 2022-12-16 11:54
Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Året lider mot sitt slut och som traditionen börjar det bli dags att summera 2022, ett år som innehållit mycket, både idrottsligt och politiskt. Sveriges medaljmässigt bästa vinter-OS genom tiderna, världsrekord i stavhopp, europamästare i handboll – listan kan göras lång. Men jag väljer nu att fokusera på den politiska dimensionen.
En väsentlig fråga för politikerna är att göra det möjligt att förbättra planer och hallar runt om i Sverige. Många anläggningar är antingen slitna eller gamla. Som här exempelvis
Än finns det tid för politiska smällkarameller men om jag ändå ger mig på en kort tillbakablick så präglades en stor del av det idrottspolitiska året av valrörelsen. En valrörelse där idrottsfrågorna fick ovanligt mycket utrymme både nationellt och på kommunal nivå. Runt om i Sverige lyftes idrottens förutsättningar, plats för idrott och idrottens kraft att med bra idrott skapa gemenskap och motverka segregation.
Minns flera vallöften
Vallöften gjordes av partier av olika färg när valdagen närmade sig, bland annat lovade Moderaterna 250 miljoner till idrotten för att arbeta i utsatta områden och främja integration. Ett löfte som bara delvis införlivades när de 250 miljonerna blev till 100 miljoner efter att regeringsskiftet var klart och budgetpropositionen presenterades.
I regeringens budget aviserades också en satsning på idrott för äldre och på fritidskort för barn och unga. Det är välkommet och viktigt att regeringen ser den kraft som idrottsrörelsen kan vara i den gemensamma ansträngningen att möta olika samhällsutmaningar. Det återstår dock att se hur satsningen på fritidskort kommer att utformas.
Tidöavtalet väckte en hel del huvudbry när det blev offentligt och även om den satsning på att stärka högstaligorna i fotboll och hockey som nämns inte har presenterats närmare är jag glad att regeringsföreträdare som Jakob Forssmed i olika sammanhang har tonat ned skrivningen och öppnat för en bredare ansats till elitidrott. En satsning på elitidrott är efterlängtad men den bör gå i linje med idrottsrörelsens gemensamma satsning elitidrott 2030.
Största utmaningarna
Det är välkommet med satsningar på idrotten, men det återstår också stora utmaningar för idrottsrörelsen. Plats för idrott är en ständigt en aktuell fråga som saknas i de nuvarandesatsningarna. Här finns flera idéer på vägar framåt, exempelvis att införa en statlig anläggningsfond och tillsätta regionala samordnare som kan se till att gå från ord till handling. Här krävs politiska initiativ på nationell nivå.
Pandemins konsekvenser är fortsatt närvarande i vår rörelse, hos vissa idrotter mer än hos andra. Helt klart är att det något som vi kommer att behöva arbeta hårt med och att det arbetet tar tid. Det behöver också politiken förstå, att pandemin kan tyckas avlägsen men revorna den skapade kämpar idrotten fortfarande med. Ett långsiktigt politiskt åtagande att bistå med resurser skulle underlätta det arbete som pågår och kommer att pågå lång tid framöver.
En rykande aktuell fråga dessa dagar är den om el. I början av diskussionerna började kring olika kompensationsmodeller nämndes inte idrottsföreningar. Det är positivt att föreningslivet nu är inkluderat i stödet men efter pandemin är marginalerna i många föreningar små. Att behöva vänta till februari, eller i värsta fall ännu längre, kan vara förödande för en del föreningar. Här är min starka uppmaning till regeringen att skynda på hanteringen så att vi även 2023 har ett livskraftigt föreningsliv.
Om jag inför de stundande helger bara fick önska mig en till idrottspolitisk smällkaramell så skulle jag ändå önska mig tre. På kort sikt – lös frågan om elen. På lång sikt – hörsamma vårt behov av plats för idrott, den är helt avgörande för idrottens framtida utveckling. Och sist men inte minst, skjut till resurser till elitidrotten.
Kommentera
Vad anser du? Låt oss diskutera, antingen med Facebook – eller med kommentarer direkt på sidan.
- Kommentera med Facebook
- Kommentera utan Facebook
Skriv kommentar
Mest lästa just nu
Det är en världsmästare i innebandy, fyra gånger, som bollar med SOK:s miljoner. Under 2024 kunde ekonomichef Mikael Gunnarzon, 54 år, bokföra 125 miljoner i sponsorintäkter, det bästa utfallet någonsin. Under året bestod SOK:s sponsorgrupp av 19 företag, utöver de som är IOK:s internationella partners.
SOK, Sveriges Olympiska Kommitté, är ett företag i olympiska medaljer.
I Paris-OS sommaren 2024, levererades 11 medaljer, fyra guld, fyra silver och tre brons. De medaljmässigt främsta sommarspelen sedan Sydney 2000. Plats 16 i medaljligan var den främsta sedan bojkottspelen i Los Angeles 1984 och Moskva 1980.
Publiksuccén fortsätter. Fler människor följer elitfotbollen än någonsin.Klubbarna räknar glatt publikintäkterna. Över en kvarts miljon åskådare på premiärmatcherna i Allsvenskan och Superettan.
Över 260 000 åskådare såg klubbarnas hemmapremiärer på plats i Allsvenskan och Superettan. Totalt sågs de två första omgångarna av 261 385 åskådare, en stor ökning jämfört med förra årets 240 021 åskådare vid samma tidpunkt.
- Vi har haft två fantastiskt premiärhelger, säger Ola Rydén, ligaansvarig på Svensk Elitfotboll.
Det är dags att skärpa lagstiftningen och höja straffen för att motverka våldsamheter och ordningsstörningar vid idrottsarrangemang. Det skriver regeringens särskilde utredare för tryggare idrottsarrangemang, Anders Hübinette, på DN Debatt.
Regeringens specielle utredare, Anders Hübinette och utredningssekreteraren Anders Lundmark på måndagen skulle presentera åtgärder för att att åtgärda den negativa supporterkulturen valde de de nämligen ovanliga att gå ut vid DN Debatt och då betonades att det gäller att identifiera, lagföra och stänga ute de individer som stör och begår brott vid arrangemangen.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
Carlsberg Group är tillbaka i den europeiska landslagsfotbollens finrum. Här är man väl insatta i konsten att skapa avtal som gynnar varumärket. Via nya partnerskap med dels UEFA och dels Svenska Fotbollförbundet är bolaget nu fotbollsölet till och med år 2030.
Avtalet har en betoning på en jämn fördelning mellan herr- och dammästerskapen.
Folkspel är föreningslivet eget lotteriaktör. Sedan och erbjuder bland annat föreningslivet ett digitalt lotteri som heter JOYNA. I det ingår premiumvinsten win-win. En prenumerant vinner 100 000 kronor. Dessutom går samma summa till den förening eller organisation som sålt lotten.
I senaste dragningen gick vinsten till breddföreningen med fotboll och innebandy i sin verksamhet, Luleå SK.
De delar på grannlåten. Viaplay sänder UEFA fotbolls-EM i sommar tillsammans med SVT(2-27 juli i Schweiz). De är lika glada på båda håll.
- Det känns grymt kul, menar Viaplays sportchef Erik Westberg.
– Fotbollsmästerskap och svensk sommar hör ihop, och damlandslaget är ett av Sveriges mest populäraevenemang , säger SVT:s sportchef Max Bursell.
Hans karriär är en dröm för åtskilliga ungdomar med förhoppningar om ett likadant genombrott. 19-åriga Lucas Bergvall fick chansen och tog den också via 45 framträdanden under första säsongen i Tottenham och ett nytt kontrakt. Avtalet innebär att han blir kvar i London till och med 2031 med förbättrade villkor.
Han har gjort succé , men saknades i Tottenhams Europa League-trupp mot Bodö/Glimt på grund av en skada. Nu bekräftar Tottenhams tränare Ange Postecoglou att Bergvall troligtvis blir borta resten av säsongen.
– Han har sträckt ledbanden i fotleden. Skadan är allvarlig.
