De främsta måste få ett ordentligt stöd

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

På måndag är det Idrottsgalan och för andra året i följd i ett mindre format, allt enligt gällande restriktioner. Svenska elitidrottare oavsett idrott förtjänar att uppmärksammas och hyllas. Svenska elitidrottare oavsett idrott ska kunna tävla med de allra bästa i världen och nå bästa tänkbara resultat och om vi även under år framåt ska kunna glädjas åt internationella medaljer och framgångar måste möjligheterna bli bättre överlag och även mer jämlika.  

Det är också med det i sikte som Riksidrottsförbundet, Sverige Olympiska Kommitté och Parasport Sverige inlett arbetet med ett nytt idrottsövergripande elitidrottsprogram, #elitidrott2030. Frågans vikt visas av att alla tre ordföranden deltar i arbetet under det frejdiga namnet G3.  

Det är ingen nyhet att idrottsrörelsen är underbart mångfacetterad.  3,3 miljoner medlemmar i olika ålder och med olika ambitionsnivå samlas i 19 000 föreningar där närmare 880 000 personer med ledaruppdrag, de allra flesta ideella, ser till att träningar i minst 210 olika idrotter kan genomföras. 

Krävs nya resurser

Just nu kämpar dessa idrottsledare över hela landet med att klara av att genomföra smittsäkra träningar, matcher och tävlingar för att inte tappa aktiva. Av alla aktiva är det också några som alltid velat, eller kommer på längs vägen att de vill satsa på att bli bäst i världen. 

För de som vill det, precis som för de som vill idrotta för att kompisen gör det, eller tycker det räcker med två träningar i veckan, måste det finnas möjligheter. 

För att utvecklas mot världselit är det i många idrotter ett alltmer internationellt program av både tävling och träning som krävs. Att kvala in till mästerskap sker ofta genom en omfattande internationell tävlingskalender. 

För många svenska landslag räcker resurserna till detta helt enkelt inte till. Nya resurser till förbund och landslag för att genomföra och/eller utveckla önskad internationell verksamhet och specifikt stötta aktiva från junior till senior, skapa ett utökat internationellt tävlande, fler gemensamma läger samt deltagande på flera världscuptävlingar är ett måste om svenska idrottsframgångar ska vara ett faktum även i framtiden.

Vår gemensamma satsning på elitidrott innehåller mål för ökat stöd, samverkan med akademin för att stärka satsningen på idrott och utbildning, det som vi kallar dubbla karriärer, samt elitidrottsnära forskning tillsammans med tränar- och utbildningsinsatser. 

Dessutom behövs stärkt, långsiktig och strategisk ledningsfunktion som arbetar med utvecklingsfrågor i specialidrottsförbunden för att säkra rätt kompetens för det operativa ledningsarbetet i landslagen. 

Behövs lösningar

Det är stora utmaningar vi har framför oss. Samverkan och att sätta målen främst kommer att vara avgörande för att vi som olika idrottsorganisationer ska kunna landa i en gemensam modell och plan. 

Idag har många idrottare, som kan finnas i den absoluta världstoppen i sin idrott, otillräckliga möjligheter att leva på sin idrott. 

Då inkomsten är låg står de utanför de sociala skyddsnät som de flesta av oss andra har tillgång till och man tvingas finna olika mer eller mindre tillfälliga lösningar för att klara sin socioekonomiska situation. 

Många länder löser detta med olika typer av stipendiesystem, något som behöver utvecklas ytterligare i vårt land. Här kan vi bättre.

Även om Sveriges Olympiska Kommitté inför kommande OS signalerat att det finns möjligheter till många svenska medaljer så vet vi samtidigt att Sverige sackar efter vad gäller ekonomiska förutsättningar och satsningar på elitidrottare i jämförelse med många länder runt om i världen. 

Nya medaljer

Vi ser också att det finns många medaljmöjligheter där Sverige inte ens är med och tävlar. 

Idrottsrörelsen samlas och satsar gemensamt i elitidrottssatsningen #elitidrott2030. För att lyckas är det avgörande att gemensamt finna former för en väsentlig resursförstärkning till elitidrotten såväl med privata som offentliga pengar. 

Det vill vi förklara direkt till politiken och vi tre organisationerna har också får tillfälle att göra det då vi den 3 mars tillsammans uppvaktar kulturutskottet. Med gemensam kraft är #elitidrott2030 vad vi nu tillsammans ska skapa och detta känns viktigt och spännande för att ta svensk idrott på elitnivå in i framtiden. 

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Vårdbolaget Doktor.se har köpt upp en digital medicinsk tjänst som ger företaget en tung position i idrottsvärlden. 

 Det är paret Matilda Lundblad, läkare i allsvenska Elfsborg och medlem i Fotbollförbundets medicinska kommitté samt Frida Lundblad, tidigare elitspelare i fotboll och futsal i Göteborg som säljer en digital medicinsk tjänst för att fastställa diagnoser.

Täby GK planerar en rejäl renovering. Ambitionen är att bygga om bana, träningsområde  och klubbhus Det är en investering på cirka 35 miljoner kronor där aktieägarna, tillika medlemmar, tillsammans behöver bidra med tio miljoner.  I november ska de få säga sitt om satsningen ska bli verklighet, eller inte. 

Tävlingskalendern för STCC nästa säsong växer när banracing i Sverige tar största steget framåt, alternativt gasar mer än någon gång sedan starten 1996 och blir först i världen som elektrifierat nationellt mästerskap.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Då blev det reaktion i  Qatar. Arrangören av fotbolls-VM i Qatar menar att det danska fotbollsförbundet måste agera sedan dess tröjsponsor Hummel skapat VM-tröjor med ett Qatar-kritiskt budskap.

Krönika: Sportjournalisten Thomas Malmquists avslöjande artiklar om matchfixning i svensk idrott var banbrytande. TV-serien, ”Spelskandalen”, första delen den 12 september, tar avstamp i det tidiga 1990-talets Sverige då idrottsrörelsen stod utan svar och åtgärder inför Malmquists artiklar.

 I dag, 32 år senare, är matchfixning ett allvarligt samhällsproblem. I sin årssammanfattning för 2021redovisar NOA, Nationella Operativa Avdelningen inom polisen, följande:

Aldrig tidigare har det visats så mycket ishockey i mobiler, surfplattor, datorer, streamingtjänster  och smart TV-apparater som den här säsongen. En kommersiell satsning som totalt uppgår till flera miljarder kronor visar  Idrottens Affärers unika granskning..

Nuvarande TV-avtal,  som tecknats mellan SHL-organisationen och C More, moderbolag är Teila, garanterar de 14 ligalagen årligen cirka 45 miljoner kronor per lag. Parterna har redan enats om nytt sexårigt avtal, 2024-2030. SHL-lagens intäktsdel kommer över tid att öka från 45 miljoner till 65 miljoner.

2013 noterade satte Crystal Palace ett rekord som många trodde skulle gälla i många år. 17 spelare värvades. Men nu ärt det överträffat. Nottingham Forest har köpt in 21 spelare för 1,7 miljarder kronor! Samtidigt lämnade 17 spelare klubben.

Nykomlingen i Premier Legue har för avsikt att prestera i Premier League, det är helt uppenbart.