Idrottsrörelsen, allmänheten, vi som idrottsförbund, våra föreningar och du och jag måste alla ta ansvar för våra handlingar och bidra till att trycka ner smittspridningen. Samtidigt behöver vi höja blicken för ett liv efter toppen på kurvan när smittspridningen är lägre

Att vi mår bra fysiskt och psykiskt är en våra största utmaningar genom pandemin. Både för att klara av en eventuell smitta och för att må bra över huvud taget. 

Att corona har påverkat oss råder det ingen tvekan om. Nu är smittläget allvarligt och vi gör allt vi kan för att ta stort ansvar i att hjälpa till med att minska smittspridningen men också bidra till att hålla igång träningar för våra barn för att minska ohälsan. 

Tonåringarna måste få träna!

På en punkt skiljer vi oss från Folkhälsomyndigheten. Vi vill få råd nu så att äldre tonåringar kan tillåtas träna – i smittsäkra former utomhus. De som är 16 år och äldre. 

Jag är djupt oroad för dessa ungdomar där idrotten är en plats för gemenskap, vänner och en chans att ha roligt att röra på sig – och för vissa som lägger all sin tid på satsningar mot eliten. Många i denna grupp studerar hemifrån, precis som i våras, stillasittandes eller liggandes med datorn på sängkanten. 

. Idrottsrörelsen riskerar att tappa många i den åldern ju längre tid utan gemensam träning som fortgår. Samhället riskerar att få en grupp där ohälsan ökar och blir svår att bryta.  Idrottsrörelsen har föreslagit former till Folkhälsomyndigheten för att kunna låta dessa ungdomar träna på ett smittsäkert sätt. Jag hoppas, för ungdomarnas skull att besked kommer snabbt.

Folkhälsomyndigheten har fått regeringens uppdrag att se över allmänna råd och rekommendationer för att möjliggöra lopp och tävlingar på väg och i vatten och skog. De idrotterna är precis som många kulturorganisationer i stort behov av att kunna planera. Flera idrotter befinner sig i skogen, på vatten, snö eller väg och äger rum utomhus på stora ytor och till skillnad från andra former av offentliga sammankomster är mobila på så sätt att mängder av människor inte samlas stationärt på samma plats.

Det innebär att till exempel alla motionslopp tveklöst kan följa Folkhälsomyndighetens generella riktlinjer om fysisk distansering. Självklart genom att lyda de allmänna och stärkta lokala råd som gäller vid varje specifikt tillfälle. Deras verksamheter bidrar till hälsa och behöver ha besked så att de kan planera och anpassa motionslopp för att ännu bättre vara den hälsoresurs för samhället som de är. Så det behöver gå fortare för att få till mer flexibla lösningar redan nu men också så att man kan planera på längre sikt. Mitt i krisen får vi inte glömma det långsiktiga perspektivet och hur vi vill att idrottsrörelsen ska vara och verka framöver. Vi vet att föreningsidrotten gör befolkningen mer aktiv, minskar stillasittandet och bidrar till att minska hälsoklyftorna.

20 miljarder i värde

Vi vet att föreningsidrotten skapar nätverk och bygger broar över gränser, att gemenskapen och tillhörigheten skapar ett skydd mot psykisk ohälsa. Forskaren Ola Segnestam Larsson har försökt mäta idrottsrörelsens ideella insatser i pengar. Det motsvarar mer än 20 miljarder kronor. Till det ska läggas minskade kostnader för ohälsa, brottslighet och så vidare. Men också det som kanske är allra svårast att mäta– idrotten som ett samhällskitt. Just nu befinner vi oss mitt i en pandemi men vi måste lyfta blicken och spana och planera framåt. Annars riskerar vi att hälsoklyftorna växer ännu mer än vad de redan gjorde innan pandemin.

Riksidrottsförbundet anser att det behövs en nationell samling för bättre folkhälsa där idrotten finns med som en del. Idrottsrörelsen kan inte lösa ohälsofrågan i samhället helt själv. Det är bra att regeringen nu tillsatt en kommitté för främjandet av ökad fysisk aktivitet. Här vill idrottsrörelsen spela en viktig roll. Vi vill bidra till att sluta ohälsoklyftorna i Sverige. Mellan stad och land, mellan rik och fattig, mellan inrikes och utrikes födda, mellan personer med och utan funktionsnedsättning. Det finns stora och oacceptabla skillnader i livslängd, förekomsten av välfärdssjukdomar och psykisk ohälsa mellan grupper. Något som pandemin riskerar att göra värre om vi inte nu fattar kloka beslut på lång sikt.

Vi vill utveckla idrottens absoluta kärnverksamhet. Nio av tio barn är med i en idrottsförening under sin uppväxt, men alltför många slutar allt för tidigt. Vi vill att fler rör sig mer. 78 procent av tjejerna och 56 procent  av killarna i 10-15 års ålder når inte de rekommenderade nivåerna av daglig fysisk aktivitet. 

Vi ska öka tillgängligheten

Vi vill att personer med funktionsnedsättning ska vara en minst lika väl representerad grupp inom idrottsrörelsen som befolkningen som en helhet. Idag är ungefär 5-10 procent bland personer med funktionsnedsättning medlemmar i en idrottsförening jämfört med över 50 procent av befolkningen som helhet. Vi vill öka tillgängligheten till idrott och tillgängligheten på idrottsanläggningar. 

Idrottsliga framgångar internationellt är inspirerande för unga och en tillgång och stolthet för samhället i stort. Det förstärker också bilden av Sverige som land. I tillägg stärker det, rätt använt, landets varumärke som en innovativ, hållbar och socialt framåtsyftande exportnation. Det handlar också om att våra elitidrottare som möjligheten att bli bästa och mäta sig globalt. Sett i ett internationellt perspektiv är de ekonomiska resurserna som anslås till svensk elitidrott små. Om Sverige ska hävda sig internationellt i framtiden krävs ytterligare satsningar på elitidrott.

Vi ser nu hur särskilda satsningar ger genomslag i idrotten. Att börja med ett projekt för att sedan inkorporera det i ordinarie verksamhet. Vi ser det genom det extra stödet vi fick för att arbeta med etablering och i utsatta områden, vi ser det i rörelsesatsningen i skolan och vi ser det genom stödet till idrott för äldre. Hur vi genom extra resurser lyckas nå nya målgrupper, nya områden och att det utvecklar vår verksamhet. Det är bra för både oss och för dem som nu kommer till idrottsrörelsen. Så länge satsningarna leder oss mot målen i strategi 2025 så kan de fungera som katalysator för att sedan efter en tid bli en del av det ordinarie stödet och verksamheten. Vi ser hur politiken också får en tydligare bild av vad idrotten bidrar med. Det som vi som redan är engagerade vet och som vi allt mer ser att beslutsfattarna också ser. 

Nu krävs snabba beslut idag och långsiktiga beslut för framtiden. Livslångt idrottande för alla gör Sverige starkare.