ekonomin

Fotbollförbundet blöder efter domen

Domen i EU-domstolen innebär ännu en ekonomisk käftsmäll för Svenska Fotbollförbundet.  Tidigare har förbundsbasen Fredrik Reinfeldt lagt ett sparpaket på 30 miljoner kronor för 2024 i knät på Andrea Mölleberg, ny generalsekreterare sedan 1 november.

EU-domen, som öppnar för konkurrerande ligor slår fast att UEFA, där Karl Erik Nilsson är vice ordförande,  samt FIFA, har missbrukat sina dominanta positioner.

Den nuvarande europeiska organisation har inneburit att intäkter som skapats via internationella turneringar, som Champions League, också har bidragit till att utveckla den nationella fotbollen.

I höst har SvFF fått 43 miljoner kronor i bidrag, att fördela till svenska klubbar som inte varit representerat i Champions League gruppspel 2022-2023. Totalt har SvFF under 2023 erhållit intäkter/bidrag i storleksordningen 233 miljoner från UEFA och FIFA, en tredjedel av budgeten i sin helhet.

Drabbar talanger

I ett pressmeddelande konstaterar Fredrik Reinfeldt.

Allsvenskan tappade 104 miljoner

Det är en svidande nota – de allsvenska klubbarna visar ett minus på 104,1 miljoner kronor för 2010. Klubbarnas likviditet minskade från 365,1 miljoner kronor till 268,2 och det hjälpte inte att spelarlönerna sjönk.

Svenska Fotbollsförbundets egen granskning av de allsvenska klubbarnas ekonomi är nu färdig. Det är ingen rolig läsning.

Spelarförsäljningarna upphörde

Alla klubbar redovisade förvisso ett positivt eget kapital, men resultatet för året var dystert. Vid en sammanräkning av föreningarnas ekonomiska resultat framkommer ett underskott totalt om 104,1 miljoner jämfört med -6,8 mkr 2009.

Det s k spelaromsättningsnetto, dvs sålda och köpta, gav ett överskott på enbart 16,1 miljoner. Att jämföras med 108,5 miljoner mkr året innan.