"Allvarliga hot mot idrotten!"

Vi måste bryta fenomenet att rädslan att det ska bli offentligt är större än vinsten med att polisanmäla. Liksom tendensen att skjuta på gränsen för vad som är okej. Idrotten är hotad i dag.
Björn Erikssons presskonferens på torsdagen gav stor uppmärksamhet. Han slår larm och anser att idrotten är hotad av kriminella individer. Foto: Pontus Lundahl, Scanpix

 

Som regeringens nationella samordnare mot idrottsrelaterad brottslighet lade jag i april i fjol fram ett första delbetänkande i frågan benämnt ”Mindre våld för pengarna”.

Inget har resulterat

Utöver ett 30-tal förslag som berör grundbultarna i klubbarnas, polisens och åklagarnas arbete ingick förslag till skärpt lagstiftning vad avser tillträdesförbud till arenorna, maskeringsförbud och upprättande av ett nationellt register för huliganer som dömts till tillträdesförbud.

Inget av dessa förslag har – trots kraftigt stöd från idrottsrörelsen och flera andra remissinstanser – ännu resulterat i lagstiftningsbeslut från regeringen.

Det är alltfort min förhoppning att så blir fallet under 2013.

Ideellt eller AB,ingen skillnad

Bland förslagen ingick vidare att likställa ideella föreningar och så kallade Idrotts-AB när det gäller kostnader för polisbevakning i samband med matcher.

Någon saklig skillnad mellan dem finns knappast. Den ena kategorin ska betala och den andra kategorin slipper. Och vi talar inte om små belopp.

Regeringen har aviserat någon form av alternativ lösning. Nu återkommer jag i annan form till denna fråga vad avser dels möjligheterna att i normalfallen skapa ”polisfria” arenor och minskning av områden där polisen kan ta betalt, dels inrättande av en prövningsnämnd för polisbeslut i vissa av dessa frågor.

Kan inte vara någon skillnad

Jag är också bland annat med hänsyn till EU-rätten tveksam till möjligheterna att framöver betalningsmässigt skilja mellan ideella föreningar och Idrotts-AB

I det slutbetänkande jag framlägger i dag är rubriken ”Mera glädje för pengarna”. Titeln anger att tyngdpunkten denna gång ligger på prevention och idrottsrörelsens ansvar. Ett drygt sextiotal förslag läggs fram inom så vitt skilda områden som ansvarsfrågor, arenasäkerhet, arrangemangsfrågor, bruket av alkohol och andra droger samt naturligtvis hur den goda supporterkulturen kan stödjas via allehanda initiativ.

I dag har Björn Eriksson, nationell samordnare mot brottslighet i samband med idrottsarrangemang, överlämnat slutbetänkandet Mera glädje för pengarna till idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth.  Foto: Pontus Lundahl, Scanpix

 

Likväl vill jag här koncentrera mig på den kartläggning jag och Stiftelsen Tryggare Sverige gjort vad avser förekomsten av våld, hot och trakasserier inom fotboll och hockey. Undersökningen har genomförts dels som en enkätundersökning dels i form av ett 25-tal djupintervjuer.

Bilden är värre

Bilden ser värre ut än vad jag tyckte mig ha anledning tro när jag åtog mig uppdraget. Åtgärder måste till och det illa kvickt.

Utsattheten, räknat på andelen personer i respektive kategori som årsvis utsätts, ligger på topp för vd/klubbdirektörer/sportchefer (över 40 procent) följt av domare (35 procent) och ordningsvakter/publikvärdar (30 procent).

För fotbollsspelare/ishockeyspelare sjunker siffran till 10 procent. Motsvarande siffror vid Försäkringskassan är 16 procent, för kustbevakningstjänstemän och åklagare 10 procent, för tulltjänstemän 9 procent och för poliser 8 procent.

Bara 13 procent polisanmäls

Det är ingen skillnad mellan fotboll och ishockey. Endast en liten del av händelserna, eller 13 procent, polisanmäls.

En vanlig uppfattning i enkätundersökningen är att man inom fotbollen under lång tid varit alltför passiv och att det finns en uppgivenhet när det gäller idrottsrelaterat våld. Nämnas bör att bilden givetvis är splittrad beroende på vilka klubbar vi avser. Endast 40 procent av händelserna, främst trakasserier, rapporteras till närmsta chef.

På ett allmänt plan kan konstateras att hotet mot folkrörelsemodellen alltför ofta underskattas. Många förtroendevalda undviker att ta en klar ställning. I vissa fall handlar det om risken att inte bli omvald på årsmöten. Andra orsaker kan vara att det blir lugnare om man går vissa element till mötes.

Måste polisanmälas!

Gentemot risksupportrar kan det kortsiktigt ibland te sig lockande att göra uppgörelser av typen att om ni avstår från störningar, till exempel användande av bengaler, är föreningens representanter villiga att tillmötesgå villkor man annars inte skulle acceptera. Gränsen till så kallad otillbörlig påverkan kan stundtals te sig hårfin.

Jag menar att dessa frågor naturligtvis är ett ansvar för respektive specialidrottsförbund (SF) men det är också en fråga som rör den samlade idrottsrörelsen. De ledande företrädarna måste ta ett tydligare ansvar. En trappa måste städas uppifrån.

För mig är det självklart att hot polisanmäls. Vi måste bryta fenomenet att rädslan att det ska bli offentligt är större än vinsten med att polisanmäla. Liksom tendensen att skjuta på gränsen för vad som är okej.

Idrotten har ingen gräddfil

Idrotten får aldrig erbjuda någon gräddfil för obskyra figurer som söker få maktpositioner.

Vad gäller journalister har jag också gjort några undersökningar på samma tema. Resultaten är inte heller här uppmuntrande.

Jag vill betona vikten av att redaktionsledningar gör polisanmälan när representanter för medier hotas. Så sker inte alltid.

Nästlar sig in i klubbarna

Toleransnivån ska inte vara högre för medier än för andra grupper. Skriftliga policyförklaringar på detta område saknas inom vissa medieföretag.

En speciell form av brottslighet rör frågan om ljusskygga element lyckats nästla sig in i klubbstrukturerna och utifrån sådana positioner påverkat verksamhetens inriktning och utformning. Alternativt kan frågan gälla om sådana aktörer kan påverka ledande företrädare i klubben att agera efter någon form av dold agenda.

Min bild är att kriminell infiltration är ett reellt problem. Det gäller för närvarande framför allt storstadsklubbar. Till mig inflyter rapporter om påverkan av styrelseledamöter och andra nyckelaktörer.

Sätter tryck på beslutsfattare

Det handlar mindre om att kriminellt belastade personer erövrar valda positioner utan snarare om direkt eller indirekt påverkan av aktörer i beslutande ställning.

Delvis sker detta öppet via bland annat sociala medier, delvis genom mer subtila metoder. När jag tar del av de djupintervjuer Stiftelsen Tryggare Sverige gjort framträder relativt tydligt den bild jag här skisserar.

Jag anser att det är ett allvarligt problem att så många av de jag talat med anser att kriminell infiltration är en realitet. Å andra sidan har åtskilliga aktörer framfört att man vill erbjuda ett bättre motstånd och att problemet tills vidare bara gäller några klubbar.

Ett tydligt uttryckt önskemål är att jag som nationell samordnare i min utredning lyfter upp frågan till allmän beskådan.

Björn Eriksson

Nationell samordnare mot idrottsrelaterad brottslighet

Fotbollstjejerna och ledarna i Piteås damfotboll var både besvikna och arga över det allsvenska spelschemat.

När programmet presenterades blev de inte bönhörda och och det blev omöjligt att pussla ihop bortamatcher och beta av flera lag under en och samma långresa.  

Men mitt i all upprördheten har flera personer hört av sig och velat hjälpa till. Nu är en hotellägare deras hjälte

HL-laget Örebro HK är Sveriges mest publikdragande lag. Det visar Idrottens Affärers genomgång av den så kallade beläggningsgraden på ishockeyns och fotbollens arenor. Med beläggningsgrad avses det antal stolar som är sålda vid varje matchtillfälle.

Apropå publiksiffror och betydelse: I diskussionen om när fotbollen kan återstartas är det centrala för SEF-klubbarna, Allsvenskan och Superettan, att rädda det nya TV-avtalet.  Uppgörelsen med sändande Discovery garanterar klubbarna 700 miljoner kronor årligen under sex år.

39 kommuner kan bli Sveriges bästa idrottsstad 

För tionde gången ska SVT Sport  ranka och utse ”Sveriges bästa idrottsstad”.

För första gången klarar inte den forna stolta idrottsstaden Sundsvall kriterierna för att vara med i omröstningen.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Det är ett av de största sponsorkontrakten som har skrivits i Norden. Norske skidstjärnan Johannes Hösflot Kläbo är garanterad 25 miljoner kronor de närmaste fem åren efter en uppgörelse med bensinbolaget Uno-X

– Ett viktigt och stort avtal för mig, säger Kläbo till tidningen VG.

Och vad annat ska han säga…

Statistik från Skatteverket visar en förflyttning av spelare. Men de har inte till nätkasino, utan många föredrar spel på hästar

Under våren har socialförsäkringsministern fört fram bilden av att spelandet på nätkasino ska ha ökat kraftigt under den pågående pandemin. Några fakta för detta påstående har inte presenterats, menar BOS (branschföreningen för onlinespel i ett uttalande.

Svenska Fotbollförbundet, SvFF, hotar med repressalier mot distriktsförbund vid fortsatt samarbete med streamingtjänsten Solidsport.

Flera stora förbund som Skåne, Västergötland och Småland har efter förbundets påtryckningar tills vidare avbrutit all samarbete – och därmed har distriktets mindre klubbar förlorat chansen till  värdefulla tillskott till klubbkassan. Extra värdefullt nu i corona-tider.

Under måndagen höll Cas, Idrottens skiljedomstol, en hearing med Saman Ghoddos och Östersunds FK. Anledningen känner ni till. Ghoddos underskrift med den spanska klubben Huesca, kovändningen till ett nytt kontrakt med franska Rennes som till slut blev ett kontrakt franska Amiens. Någon dom i ärendet kom inte.