Då och nu – om sportjournalistik

Nog är det annorlunda. Efter att själv ha varit en del av spelet som tränare och klubbchef kan jag inte låta bli att skriva om sportjournalistiken.
Sportjournalistiken i går och i morgon har vissa skillnader. Det funderar Gunnar Svensson lite över i sin krönika. Foto: TT

 

Under åren har jag upplevt förändringarna. Som tränare, klubbchef och agent har jag ställts inför frågor – från journalister. 

Med allt vad det innebär, från ett bra till ett mindre bra samspel. Till läsarnas fördel - och nackdel

Hur många vill ha papper?

Det har minst sagt blivit annorlunda. Med internet kom ett annat beteende. Numera prioriteras ofta antal klick på en artikel före själva innehållet. Till läsarnas fördel – och nackdel.

Läsarna, ja, se bara på ungdomarna. Hur många av de som flyttar hemifrån idag prenumererar på en papperstidning? Gissar på 3-4 procent. För 20 år sedan var siffran runt 70-80 procent. 

Ny teknik och moderna läsare är villkoren för tidningarnas utmaning.

"Det var inte bättre förr"

För att få ännu mera fakta kring journalistiken har jag haft ett snack med Åke Stolt i Malmö där vi båda bor numera. I dag är han pensionär men skriver fortfarande. Han är krönikör här hos Idrottens Affärer. 

Hans journalistiska CV förpliktigar. Han har under 40-talet år bevakat mängder med OS, fotbolls-VM, friidrotts-VM, skid-VM utöver den vardagliga utbudet. Han fick stora journalistpriset 1991, är författare, föreläsare, krönikör först på Östgöta-Corren och senare Sydsvenskan. Alltså, en av de mest lämpliga att beskriva vad som skett inom sportjournalistiken. 

”För det första vill jag säga att det var inte bättre förr. Idrottsjournalistiken har breddats. Förr var en artikel ifrån en fotbollsmatch ett referat. De senaste 20-25 åren har det blivit mera innehåll i utbudet och inte bara med sport. Nu även blandat med samhällsfrågor, jämställdhet, kultur, integration etc”.

Du fick stora journalistpriset 1991. Varför det?

”Mycket för att mina krönikor innehöll sport blandat med aktuella samhällsfrågor. Jag var ganska ensam om det på den tiden. Min tanke var att kittla moderna läsare. Jag ville få en bredare och ny publik och inte bara locka sportnördar”. 

Legendariska krönikörer

Historiskt har Sverige haft många ”tunga” sportkrönikörer. Som Bertil Jansson, Expressen, Nic Åslund, Aftonbladet, Bobby Byström, DN, Birger Buhre, Kvällsposten, Sune Sylvén, Svenska Dagbladet för att nämna några. 

I början på 90-talet banade Åke Stolt vägen med djupare  innehåll i sina krönikor. 

Sedan hakade Mats Olsson på i Expressen med både musik och goda cocktails på Manhattan. Lasse Anrell (Aftonbladet) kom med sin lite udda stil. Tycka vad man vill om det, men de stod för en förändring. 

Peter Wennman, också på AB, får vi inte glömma. Hans stilistiska penna när han följde Svennis Eriksson och engelska landslaget tillsammans med tabloiderna var ju strålande. Wennman gav läsarna mera än bara matchen och målskyttar. Han ville ge läsarna en titt in bakom kulisserna, inte minst genom humor.

Dagens journalist hårt belastad

”Sedan är naturligtvis inte dagens journalistik fläckfri. En utsänd journalist på en fotbolls- eller hockeymatch ska numera göra allting. När jag ser journalister på pressläktaren i Swedbank Stadion i Malmö är det inte alltid jag avundas dom”.

Åke Stolt fortsätter: 

”Matchen ska bevakas. En chat måste ha sitt flöde hela tiden. Tweeter ska besvaras.  Intervjuer på en Pod ska göras. Risken är att det blir lite hälften av varje. De får inte chansen att fokusera tillräckligt på själva matchen”.

Stolt upprepar:

”Men jag är definitivt ingen pensionerad gnällspik. Tiderna förändras och därmed läsarnas behov”.

Snabbt flöde

I dag råder en helt annan hastighet och flöde i dagens media. Allt går blixtsnabbt i cybervärlden och som Stolt framhåller, tekniken har gjort så mycket möjligt. 

Förr kunde en klubb hemlighålla en övergång en vecka om så behövdes. I dag gäller timmar och minuter enligt devisen ”så fort flera än två vet något så är det ingen hemlighet”. En påskrift kl 19 kan avslöjas på en blogg 20 minuter senare.

Alltid framåt gäller ständigt - nästa nyhet ska ge extra klick på Internet. Därför finns det sällan tid till att samla upp och värdera, tyvärr.

Oberoendet, nja...

Begreppet ”oberoende journalistik” har förbleknat i takt med en annan modern företeelse har vuxit – bloggarna. Detta har medfört att även en del ”riktiga” journalister (speciellt lokalpressen) har fått en enögdhet som ibland passerar gränsen av anständighet. 

De har blivit ”smittade” av många bloggare som företräder sin favoritklubb och de är långt ifrån neutrala. Åter igen – många klick gäller...

Måhända att jag låter kritisk till bloggare, twittrare etc. Icke. Denna mångfald utifrån den traditionella journalistiken tror jag är utvecklande inom media. Konkurrensen är numera stenhård. Alla måste vara på helspänn dygnet runt. Annars blir vederbörande passerad och ibland utan jobb i en hårt utsatta ekonomi i tidningsbranschen.

På tal om bloggare. Aftonbladets Per Bjurman! Hans rapporter från korresoffan på Manhattan är strålande. Han är ett exempel på ”ny” journalistik som därmed inte enbart läses av ”sportfamiljen”.

Buhre, också en stjärna...

Slutliga anekdoter, jag kan bara inte låta bli.  Det finns många anekdoter om dynamiske sportkrönikören Birger Buhre. Här kommer två. 

Den första – Birger Buhres första anställningsintervju var på 40-talet. Han blev inkallad till Sydsvenskans sportchef Sven Hansson.

- Buhre, du får börja här om du lägger tre saker på minnet. Ett, det är bara båtar som går av stapeln, fotbollsmatcher spelas eller äger rum.

- Två, om du vill göra ”bra ifrån dig” går du på toaletten. Man gör inte ”ifrån sig” på en fotbollsplan.

- Tre, ph uttalas som f i alla ord. Förutom i aphona, sophög och PH Ling.

Birger fick jobbet.

Vidare, Birger Buhre ringer hem från OS i Söul/Sydkorea 1988 till Kvällspostens nattredaktion. Det är stor tidsskillnad mellan kontinenterna. Redigeraren som svarade hörde Birgers röst på en sprakande telefonledning. Utan att presentera sig frågade Birger:

- Vad är klockan?

Redigeraren svarade ”öh, elva” och fick omedelbart en irriterad replik.

- Hos ER, ja. Men HÄR.

Gunnar Svensson

En representant för den utländska sponsor som ska rädda ÖFK:s existens med en gåva om 15 miljoner kronor förnekar i lördagens Expressen all kännedom om en sådan transaktion. Senare på lördagen presenterades ett uttalande på klubbens hemsida under rubriken ”ÖFK ochPuls8 gör ett gemensamt uttalande".

66-årige Lasse Diding, välkänd i Varberg som mångmiljonär, kommunist , fastighetsägare och tidigare hotelldirektör får rubriker eftersom han vill köpa namnet på stans bästa fotbollsarena, gamla traditionella Folkbergsvallen  och  döpa om den till Leninstadion

Diding  har redan en Leninstaty som han vill ställa vid fotbollsarenan i Varberg – lagom till den allsvenska arenan.

Det var som en saga. Lilla Åby-Tjureda gjorde på tre år en blixtresa till elitserien i bandy. Byggde rekordsnabbt och rekordbilligt en hall för 43 miljoner kronor som stod klar till premiären. Allt var glädje, hurrarop och applåder. Men alla sagor slutar inte lyckligt. Laget kom toksist i elitserien.

Så frågan är vad som händer? Blir det en snabbresa nedåt nu?

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Elias Pettersson genombrott i NHL är välkänt. Att hans stjärnglans stärks stadigt kommer det nu ytterligare bevis på. Han har skrivit ett personligt kontrakt med Vitamin Well där han ska bli en av varumärkets ambassadörer. Han  blir företagets första ambassadör inom ishockey.

Han lever ensam i dag och på existensminimum med en skuld hos Kronofogden på 20 miljoner kronor. Hustru och barn har flyttat och han tvingades lämna hus och jobb, men har nu varit spelfri i 20 månader och ser, trots all bedrövelse, en fortsättning på livet.

På ett år omsatte han 200 miljoner hos spelbolagen, han som knappt hade köpt en trisslott tidigare… Nu berättar han allt i boken Lukas Betting. Inte minst hur lätt det är att bli spelmissbrukare.

EBU, Europeiska radio- och TV-unionen, har säkrat både en förlängning och ett nytt avtal med  Internationella skidskytteförbundet. Ett kontrakt som gäller fram till 2026, med en möjlighet för IBU och EBU att förlänga ytterligare fyra år. Det innebär att det blir fortsatt mycket skidskytte i SVT.

Juventus betalar Atalanta runt 365 miljoner kronor för Dejan Kulusevski, men hans moderklubb får varken utbildningsersättning eller solidaritetsersättning. 

Och det är helt i sin ordning. Så märkliga är fotbollens regler.