Bra med samhällsnytta, men…

Missförstå mig rätt. Att svenska elitfotbollsklubbar i ökad utsträckning visar på samhällsengagemang och samhällsnytta är väldigt positivt. Många parametrar går i rätt riktning. Det finns många lovvärda satsningar inom elitfotbollsklubbarna. 

Foto: Gerd Altmann
Inlägget är en replik på Dan Perssons krönika "Elitfotbollen – en aktör som ger mycket till samhället"

Jag har förmånen att arbeta i Malmö där de allsvenska klubbarna på både dam- och herrsidan har en rad lovvärda satsningar. MFF i samhället (se http://www.mff.se/i-samhallet) och FC Rosengårds olika samhällsprojekt (t ex Football for Life, Kick off, Boost, Next, se: https://www.fcrosengard.se/) är imponerande. 

Glöm inte de små

Men vi får inte glömma att små föreningar, och andra aktörer, gör stora insatser i förhållande till sin storlek, bland annat med nattfotboll). Samhällsengagemang finns på alla nivåer, Det är min reflektion efter att ha förstår läst EY:s rapport Hur mår svensk elitfotboll?

Likt Dan Persson (krönika den 4/4) gläder det mig att Elitfotbollen börjat mäta värdet av samhällsnyttan. Dock är den svår att mäta. Därtill får mätningarna inte vara selektiva för då blir de inte helt trovärdiga. Överlag tycker jag att avsnittet om samhällsnyttan känns ytligt, påklistrat och andas ”cherry picking”, men jag ska kanske se det som ett första steg. 

En hel del av det som lyfts här är inte heller unikt för elitfotbollen utan gäller också andra delar av idrotten, på olika nivåer. Rapporten blandar därmed elitfotbollsspecifika uträkningar med mer allmänidrottsliga avsnitt.

Hoppade över de mindre gynnsamma…

Dan Persson pekar i sin krönika på några poster som, om de inkluderats, hade visat på ett än bättre resultat främst genom den sysselsättning och de skatteintäkter de skapar. 
Det finns också poster som inte är lika gynnsamma att nämna och som därför inte får utrymme i rapporten. Fotboll alstrar fysisk aktivitet precis som det anges, fast denna kan lika gärna bedrivas i vilken fotbollsklubb som helst med eller utan elitlag i de högre divisionerna. 

Fotboll alstrar också skador som tar mer än de ger till samhällsnyttan. Dessa lyfts inte fram. 
Å andra sidan, med den logik som tillämpas bidrar skador till samhällsnytta genom att de skapar arbetstillfällen och skatteintäkter. Fast de bidrar knappast till förbättrad hälsa och välbefinnande. 

Elitfotboll, det är ju trots allt elitfotbollsklubbar det handlar om även om fokus i avsnittet om samhällsnyttan förskjuts mot ungdomsverksamheten, skapar inte bara hälsa och välbefinnande. Det är inte det elitidrott främst handlar om, varken hos elitidrottarna eller publiken på elitmatcherna. 

Det handlar om prestation och upplevelser. Allt som försiggår på läktarna och runt arenorna är inte bara hälsosamt och trevligt. Bråk och stök (olika känsloyttringar som elitfotboll kan framkalla) kan vara obehagligt för besökarna och kostsamt för samhället. Fast polisbevakningen skapar ju sysselsättning. 

”Bara skrapat på ytan”

Sammanfattningen i rapporten avslutas på följande sätt: ”Vi har dock bara skrapat på̊ ytan av elitfotbollens betydelse för samhället genom att enbart analysera tre parametrar ”. Javisst, fast parametrarna och det globala mål för hållbar utveckling (Mål 3: Hälsa och välbefinnande) som används i rapporten har så klart valts för att uppvisa gynnsamma siffror. 
Det hade till exempel varit svårare att arbeta utifrån Mål 5: Jämställdhet. Liksom Mål 11: Hållbara städer och samhällen och Mål 13: Bekämpa klimatförändringen hade varit utmanande. Utifrån dessa hade t ex alla bil- och i viss mån flygtransporter som fotbollen alstrar inte hamnat på pluskontot, för att återkoppla till Perssons krönika. 

Antagligen är det mina kritiska forskarögon som gör att jag är lite gnällig.

Snett redan från början

Men jag reagerar när Svensk Elitfotboll på sin hemsida har följande rubrik när det i februari presenterades ett tema för årets rapport: ”EY gör en rapport för att visa elitfotbollens samhällsnytta”. Rubriken är korrekt, men jag hade önskat att EY vridit och vänt lite mer på olika parametrar, systematiserat, kritiskt granskat, problematiserat och analyserat istället för att kortfattat ”visa”.

Det är ju trist om jag, och kanske också andra, blir kritiska istället för imponerade när det finns så mycket positivt att glädjas åt. Med tanke på att det finns en del problematiska poster inom elitfotbollen är det väldigt positivt att intresset för samhällsfrågor i elitfotbollen ökat och därmed samhällsnyttan.

Inlägget är en replik på Dan Perssons krönika "Elitfotbollen – en aktör som ger mycket till samhället"

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

De var affärskompanjoner och betraktades som ett radarpar i Göteborg. Ola Serneke och Nils Wiberg, två förmögna och framgångsrika företagare, därtill mycket idrottsintresserade personer som stod bakom förverkligandet av landets förnämsta multiarena i Kviberg.I dag räddar de två mångmiljonärerna, på var sitt sätt, IFK Göteborg från undergång.

Flera Premier League-klubbar fejkar sina publiksiffror avslöjar BBC, som har granskat samtliga PL-klubbar genom att jämföra klubbarnas officiella publiksiffra med den som polis och myndigheter har rapporterat.

 Som mest har en publiksiffra ”ökat” med upp till 12 000 åskådare den gångna säsongen. 

Det finns ett folkligt stöd för OS och Paralympics i Sverige 2026. Det visar den senaste statistiskt säkerställda undersökningen som gjorts.

- Nästan dubbelt så många är positiva till OS i Sverige jämfört med de som är negativa, säger Mats Årjes, ordförande i Sveriges Olympiska Kommitté.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Under tiden Fifa funderar på ersättning till spelarnas klubbar till VM i Frankrike handlar ett privat företag. Bostadsutvecklaren OBOS har skrivit ett femårigt avtal med Svenska fotbaollförbundet värt 40 miljoner kronor.

 ATG har slutit ett partneravtal med TVG som är USA:s största tv-nätverk för trav- och galoppsport.. Det innebär att 45 miljoner amerikanska tv-hushåll fårmöjligheten att spela på ATG:s produkter. 

Anna Brolin, 38, känner att hon är nära gränsen för vad kroppen orkar. Under det senaste har hon synts i program efter program. TV4-ledningen har belastatat henne hårt, men nu säger hon från. Eller rättare sagt, läkaren gör det.

– Jag hoppas verkligen att jag har dragit bromsen i tid, säger Anna Brolin.

Ena dagen talas det om skulder och hot, nästa dag har klubben planer på att värva hem en av de främsta svenska proffsspelarna utomlands under senare år. Helsingborgs IF vill bygga vidare och tanken är att det ska ske med 34-åriga Alexander Farnerud.