Inte aktuellt att konfiskera idrotten längre

Hotet om konfiskering av idrottens intäkter lever. Men bara mycket lite.

Myndigheten för press, radio och tv, lämnade i februari 2016 slutrapporten om en så kallad evenemangslista. Dvs att ”evenemang som är av särskild vikt för det svenska samhället, ska allmänheten ha möjlighet att se i fri tv”. 90 procent av Sveriges befolkning skulle få tillgång till de största evenemangen, hette det. 

Den lista som jag betraktar som rena konfiskeringen av idrottens intäkter lever knappt. I dag är det lika bra att riksdagen beslutar om nedläggning av en evenemangslista. För gott

Från 1989 och ishockey-VM förändrades villkoren för idrott i TV. Då tog TV3 över just VM-turneringen.

Aktuella för en lista var ursprungligen följande evenemang: 

a. De olympiska sommar- och vinterspelen 

b. De paralympiska sommar- och vinterspelen 

c. VM i fotboll för herrar och damer: matcher och kvalifikationsmatcher med svenskt deltagande samt semifinaler och finaler 

d. EM i fotboll för herrar och damer: matcher och kvalifikationsmatcher med svenskt deltagande samt semifinaler och finaler 

e. VM i ishockey för herrar: matcher med svenskt deltagande samt semifinaler och finaler 

f. VM i längdskidåkning 

g. VM i alpin skidsport 

h. VM i friidrott 

i. Vasaloppet 

j. Nobelfesten 

Listan finns i andra länder

Flera medlemsstater i EU har listor över evenemang av särskild vikt för samhället (Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Polen, Storbritannien, Tyskland och Österrike). Bland Efta-länderna har Norge en evenemangslista.

TV3 chockade hockeyälskare ochalla på Sveriges Television när bolaget köpte ishockey-VM mitt framför ögonen på SVT:s Sportredaktion. Hockey-VM 1989 blev TV3:s genombrott i Sverige.

1990 startade TV4 och Nordic Channel bytte namn till Femman 1996. Nu blev aktörerna också fler på stora mästerskap. Fotbolls-VM 1994 sändes för första gången i tre kanaler – Stenbecks TV3 var med och grävde guld i USA och när Frankrike stod värd för mästerskapet 1998 var 4:an SVT:s VM-kavaljer. 

Då krävdes parabol

Att ”vanligt” folk var tvungna att skaffa en parabol för att kunna se ishockey-VM på TV3 var inte klokt tyckte man. Vi betalade ju TV-licens. ”Man” var ofta politiker som ville räkna hem popularitetspoäng. De som inte förstod att förbundens intäkter i slutänden sipprade ned till breddidrotten.

1997 var jag själv initiativtagare till att visa Sveriges VM-kval mot Skottland genom att erbjuda matchen live via pay-per-view (PPV). Antalet möjliga tittare var endast ca 500 000.

På Fotbollförbundet uppstod förtvivlan och många blev jättearga så vi kom överens om att SVT skulle få visa matchen i efterhand.

Det var en tid då TV-landskapet började omvandlas. Digitala TV-sändningar i nätet inleddes 1999. Nyare TV bolag byggde sina programtablåer på nyheter, film och sport. Nya aktörer på TV-marknaden började konkurrera om sporträttigheter. 

Idrotten stod med mössan i hand

Kabel-TV bolag började också intressera sig för sporträttigheter. Telia Infomedia, med visionären Fred Rosenthal i spetsen, köpte med benägen hjälp av oss på Egon Håkanson AB, rättigheterna till Tre Kronors matcher exklusive VM. Han förutsåg att vissa matcher som TV-bolag ratade skulle kunna visas på kabel-TV. Matcherna i Sweden Hockey Games hade en miljon tittare i genomsnitt under 90-talet. Men Rosenthal var minst tio år för tidigt ute. Samtidigt som SVT och TV4 bildade kartell och upphävde konkurrensen om rättigheterna till Tre Kronor.

Hade Rosenthal lyckats i sitt uppsåt för 25 år sedan hade bl a idrottens mindre förbund fått sina idrotter mer exponerade med rörliga bilder

SVT som dittills varit ”herre på täppan” dit idrotten gått med ”mössan i hand” och vördsamt bett SVT visa bilder började känna sig hotade. Åtminstone vad gällde de stora och viktigaste rättigheterna till OS, Fotboll och Ishockey. Fram till 1994 köpte SVT rätten till landskamper och Allsvenskan för ca 5 miljoner per år. Då förhandlade vi på Egon Håkanson AB fram ett avtal med TV4 gällande Allsvenskan för 20 miljoner per år i tre år. Då var resultatet jättebra. Nu 25 år senare talar vi om några 100 miljoner per år. 

Tyvärr befinner sig fotboll idag fortfarande längst ned i värdekedjan. Man låter andra exploatera sina rättigheter och är endast leverantör av råmaterialet.

I sista sekunden

På våren 1999 förelåg det ett förslag till Riksdagen om en evenemangslista.  SVT skulle räddas. Genom lagstiftning skulle de stora internationella sporträttigheterna endast kunna visas på TV bolag som nådde ca 90 procent av befolkningen. I klartext: endast SVT och TV4. I det svenska förslaget ingick också nationella sportevenemang som SM-slutspel i Ishockey, Allsvenskan, Cupfinaler m m.

Egentligen en ren konfiskation och ekonomisk katastrof för idrotten.

En vecka innan riksdagsdebatten tjatade vårt bolag, som var konsulter åt både Ishockey och Fotboll sedan början av 90-talet, till oss ett telefonmöte i frågan med Ishockeyförbundets ordföranden Richard Fagerlund och Fotbollens Lars-Åke Lagrell. I mötet lyckades vi övertyga dem om att det ”brann i knutarna”. S-märkte Lagrell gjorde en stor bedrift och förmådde sina kamrater i Sa-regeringen att mitt under debatten dra tillbaka sin proposition.

 Men det var i sista sekunden.

Riksdagen diskuterade en evenemangslista också 2012. Då ondgjorde sig en Lars Liljegren över att IOK aldrig betalade något till svensk idrottsrörelse. Därför skulle alla kunna se OS gratis. Sex år senare anser han att IOK är en samling olympiska gudar som bara vill oss väl. OS bidrar enbart till välstånd och lycka. 

Bara SD som driver frågan

Sedan 2014 är det endast SD som driver frågan om en evenemangslista. Riksdagen beslöt i maj 2019 att avslå SD-motionen från år 2018/19 om en evenemangslista. Rent generellt kan sägas att de mindre förbunden som idag inte tjänar pengar på sina immateriella rättigheter vill ha en lista. De som idag tjänar pengar tycker att systemet fungerar bra idag. Kulturutskottet hävdade som sagt i maj 2019 att man skulle vänta på att Regeringskansliet skulle bestämma sig för vad man tycker om innehållet i Rapporten som man tog i emot i februari 2016.

För stora frågetecken

Hur ska priset sättas för TV-rättigheten? Av vem? Självklart skulle priset bli lågt om endast två bolag kan nå 90 procent av befolkningen. Detta öppnar självklart för uppdelning av marknaden.

Precis som TV4 säger i sitt remissvar: ”en evenemangslista skulle missgynna rättighetsinnehavarna eftersom de inte kan sälja till den som de tycker bäst kan förvalta rättigheterna. Intäkterna blir mindre för idrotten och i förlängningen dess föreningar.”

Detta konstaterar TV4 trots att de själva skulle gynnas. Respekt TV4!

Inget behov av ”lista” tack vare Internet

Hur länge ska en lista gälla innan man ändrar denna? På listan finns Paralympics (2-3 procent tittare) och kvalmatcher för damfotboll (3-4 procent tittare). Dessa evenemang är INTE ”av särskild vikt för det svenska samhället” Inte om tittarsiffror är måttet. På listan saknas handbolls VM som har haft mycket högre tittarsiffror. Här talar vi om miljonantal. Även damerna har bättre tittarsiffror. För att inte tala om många nationella mästerskap med höga tittarsiffror.

Så gott som alla svenskar, 98 procent, har tillgång till internet hemma och nio av tio har en smartmobil. Gränsen går inte längre mellan de som använder internet och de som inte gör det alls utan mellan storanvändare och sällananvändare, det visar rapporten ”Svenskarna och internet 2018.

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

AIK Bandyförening och SvartGul Bandy utreder just nu av Skatteverket. Det handlar om från vilket konto spelarnas och ledarnas löner har kommit. ”Jag har hela tiden tyckt att det är fel eftersom det inte är SvartGul Bandy som betalat ut lönerna utan att det är föreningen som har gjort det”, säger Ingemar Andreasson, handläggare på Skatteverket, till SVT Sport.

Åbytravet byter vd.Johan F Lundberg får lämna sin roll och ersättare blir förre vd:n Kenneth Thollström. 

– Efter flera år av tunga investeringar måste vi ta ett steg framåt och lägga ökat fokus på lönsamhet och förbättrade intäkter, säger ordföranden Fredrik Tenfält. 

SKF fortsätter som huvudpartner till Gothia Cup. Det nya avtalet sträcker sig till 2022 och parterna tittar nu på hur de kan utveckla det nära samarbetet som byggts upp under många år. Högt upp på önskelistan: en utbyggnad av SKF Arena på Heden till nästa sommar.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

”  The same procedure as last…”. Det passar sannerligen in på rättighetsföretaget ISP Sport under de här dagarna. Lagom som de nya avtalen för SHE, damhandbollen, hade avslöjats kom nästa presentation. ISP har snickrat ihop en överenskommelse mellan Kopparbergs/Göteborg FC och Prioritet Finans.

Svenska sporträttighetsagenturen Spring Media har inlett ett samarbete med Red Bee för att lansera Wnited /juːˈnaɪtɪd/– världens första globala streamingtjänst tillägnad damfotboll. Presentationen skedde på måndagen under Sportel Monaco. 

IFK Göteborg tog hjälp av agenten Denis Celebic vid 17-åringen Benjamin Nygrens övergång till Genk, en affär på runt 40 miljoner. Denis Celebic fick tre miljoner kronor för besväret. Han har fungerat som förmedlare mellan klubbarna. Det är förbjudet att använda agenter när spelaren är under 18 år.