traditionen
Ytterligheternas sport
Skidstafetter är idrottens verkliga dramer. Himmelskt eller helvetiskt. Skidstafetter, med eller utan bössa, skapar hjältar och pekar ut syndabockar i en salig blandning och spänningen är olidlig och naglarna blir allt kortare och nästan ingenting är så vackert som att se den gemensamma glädjen.
Som efter det historiska skidskytteguldet i Peking denna februarionsdag.
Jag minns när vi skrattade åt skidskyttet.
Jag kommer mycket väl ihåg att jag skrev i en krönika - tror det var efter Innsbruck-OS 1976 - att det inte alls passade tidens fredssträvande att upprätthålla någon sorts symbios mellan militären och idrotten, så som det en gång varit, och att det kändes otidsenligt att folk åkte omkring i skogen som fältjägare med bössor på ryggen och tävlade om olympiska medaljer.
Kanske skrev jag också ”lägg ner skiten”, jag minns inte, men det var så det kunde låta när man var ung och kaxig(are).
