Kommunfinansiering
Mer transparens krävs vid arenabyggen
Jag har mer eller mindre hållit mig borta från arenadebatten i Sverige i flera år, även om jag har följt den passivt. Nu har jag åter dragits in i debatten, denna gång med fokus på fotbollsarenor. För 8-10 år sedan handlade det mest om multiarenor.
Jag tycker dock inte att det hänt så mycket sedan dess. Problemen är fortfarande olösta och det finns fler frågor än svar.
Anledningen till att jag åter dragits in i debatten beror på att jag innan påsk fick förtroendet att i P1:s Ekot kommentera kommuners vilja att ta underskott i nybyggda arenor, främst inriktade på herrallsvenskan. Jag menar att denna vilja, eller vad vi ska kalla den, att träda in som finansiär kan förklaras på flera olika sätt, vilka jag diskuterar nedan.
Förbundens höga krav
Jag berör inte det faktiska behovet av en ny arena, föranlett av krav från internationella förbund, media, kapacitet, säkerhet, bekvämlighet etc.
Arenan som skapar diskussioner
Kalmar pågår en animerad diskussion om kommunens förvärv av fotbollsarenan. Animerad då en notorisk kommunalanställd som överklagar allt har skapat en situation som saknar annan vettig lösning än att kommunen förvärvar arenan. Hans överklagan inför bygget är orsaken till dagens situation.
Okunniga journalister i P1 kan ena dagen hylla ett förslag om att ge 225 miljoner till i löner till konstnärer vars tavlor ingen vill köpa för att dagen därpå har flera inslag om dyra kommunala arenor utan att ha med intäktssidan och fördelarna med elitklubbar. Idrottens opinionsbildning är dålig. Det är bara förnamnet.
