Mer transparens krävs vid arenabyggen

Jag har mer eller mindre hållit mig borta från arenadebatten i Sverige i flera år, även om jag har följt den passivt. Nu har jag åter dragits in i debatten, denna gång med fokus på fotbollsarenor. För 8-10 år sedan handlade det mest om multiarenor. 

Jag tycker dock inte att det hänt så mycket sedan dess. Problemen är fortfarande olösta och det finns fler frågor än svar. 

Nationalarenan i Solna. Foto Janerik Henriksson
Annons

Anledningen till att jag åter dragits in i debatten beror på att jag innan påsk fick förtroendet att i P1:s Ekot kommentera kommuners vilja att ta underskott i nybyggda arenor, främst inriktade på herrallsvenskan. Jag menar att denna vilja, eller vad vi ska kalla den, att träda in som finansiär kan förklaras på flera olika sätt, vilka jag diskuterar nedan.

Förbundens höga krav

 Jag berör inte det faktiska behovet av en ny arena, föranlett av krav från internationella förbund, media, kapacitet, säkerhet, bekvämlighet etc. 

Kommunala medel är för det mesta inblandade i arenautvecklingen (och då inte bara själva arenan utan även infrastrukturen runtomkring) och driften av de färdiga arenorna, men inte sällan i svåröverskådliga skepnader och successivt ökande åtaganden som inte fanns med i kalkylen från början. Just dessa oklarheter ser jag som ett av de grundläggande problemen i arenafrågan, och något som föranleder irritation hos allmänheten. 

Idrott, och i synnerhet fotboll, utgör en central del i upplevelseindustrin och många kommuner sätter sin tilltro till upplevelseindustrin som en tillväxtsektor för att stärka kommunens ekonomi. 

Konsultsiffror visar fina siffror

Så motiveras ofta behovet av arenor och kommunens vilja att gå in och täcka kostnader. En arena skapar intäkter långt utanför arenan. 

Så är det, men det finns problem med att beräkna dessa. Konsultrapporter visar fina siffror, men inte sällan på lite oklara grunder. 

Fina siffror eller ej: om vi betraktar en elitfotbollsarena som en arena för upplevelseindustri är det då ett kommunalt åtagande eller något som antingen klubbarna själva eller marknaden bör ta hand om? 

Kanske bedömer kommunen att det av tillväxtskäl finns skäl att investera i arenan, men det är värt att fundera på.

Då blir det ett ramaskri

Det är svårt för en kommun att säga nej eller visa tveksamhet till att gå in och täcka kostnader för arenan eftersom det blir ramaskri om kommunen inte ser värdet i att ha ett framgångsrikt fotbollslag (vilket då är beroende av arenan). Det handlar om stolthet och traditioner. (”Tänk på Östersunds betydelse för den lokala stoltheten!”). 

Ja, även jag blev lite till mig när Allsvenskans tippade vinnare hade seriepremiär (och nu menar jag inte Östersund). Fotbollen har makt i de kommunala korridorerna. Kanske inte som den hade en gång i tiden, men fortfarande finns det ofta kopplingar mellan politik och fotboll (åtminstone i de kommuner där fotbollen är den dominerande idrotten, i andra kommuner kan det vara andra idrotter). 

Så även om långt ifrån alla kommuninvånare egentligen har ett intresse i så verkar det så. Det krävs mod, argument och förslag på alternativa lösningar från kommunens sida för att stå emot och inte framstå som ”dåliga”. 

Som att svära i kyrkan

Att ifrågasätta det lokala fotbollslagets behov är som att svära i kyrkan. Kommunal finansiering eller ej så ska denna inte vila på känslor utan på rationella beslut.

Samma argument

Dessutom kommer kritiken om att kommunen inte värdesätter idrotten och dess betydelse om kommunen tvekar i arenafrågan. Jag får höra exakt samma argument när jag ifrågasätter kommunens ansvar när det gäller nybyggda arenor för elitfotboll eller annan mer eller mindre professionell och/eller kommersiell idrott. 

Att inte reservationslöst förespråka att skattemedel läggs på en ny arena, i synnerhet inte när detta inte ingått i den ursprungliga kalkylen, handlar inte om att ifrågasätta idrottens värde. 

Idrotten får ju kraftigt stöd i alla fall

Kommunerna är de enskilt största bidragsgivarna till idrotten och ger årligen mångmiljardbelopp både som direkt och, inte minst, indirekt stöd. 

Inspirationseffekten 

Inte sällan framhålls den så kallade demonstrations- eller inspirationseffekten av såväl arenor som evenemang. Fenomen och förebilder såsom MFF och Zlatan har haft effekt på intresset för att spela fotboll bland unga (främst killar) men har det med en ny arena att göra och är det givet att det är kommunen som ska finansiera arenan?

Idrott som är tillgänglig och inkluderande ger betydligt bättre effekt på deltagande och hälsa. 

Stora arenor och evenemang i sig har sällan en bestående effekt på intresset för att faktiskt utöva en idrott. 

Ett annat argument som framförs är att fotbollens/elitfotbollens samhällsengagemang ger tillbaka till samhället. Sant. Många fotbollsklubbar gör bra saker för samhället och framgångsrika lag skapar omsättning också utanför fotbollen (vilket lyftes i EY:s rapport Hur mår svensk elitfotboll? som kom i dagarna). Men elitfotbollen har också fått mycket av samhället (från stat, kommuner, media...), varit prioriterad och uppmärksammad. Och den har som få andra idrotter möjlighet att dra in privata medel, med eller utan 51-procentsregeln. 

Måste bli mer professionella 

Kritik mot finansiering av dyra arenor, som nästan alltid kostar mycket mer än ”man” kalkylerat med och som landar i kommunernas knä, ska inte förväxlas med kritik mot idrott och fotboll. Det jag efterfrågar allra mest att såväl kommunerna som de mer professionella och kommersiella klubbarna blir mer professionella också i hanteringen (planering och drift) av arenorna. Det kräver transparens och kunskapsöverföring. Här har vi själva grundproblemet, snarare än vem som ska finansiera.

Underskattar kostnaderna

Kopplat till detta är osäkerheten i hela situationen. En del av denna bottnar i den enastående förmågan hos inblandade aktörer att underskatta kostnaderna för en ny arena (och för all del även andra stora investeringar). Detta sticker som sagt i ögonen på medborgarna, eftersom det får stor medial uppmärksamhet. Om kommunen måste täcka de eskalerande kostnaderna genom t ex fritidsbudgeten och därmed måste dra ner på renovering av lekplatser, motionsspår, fritidsgårdar mm, eller om invånarna tror att det är så, så sticker det också i ögonen. 

Låt säga att det visar sig att det i en given kommun finns goda skäl, baserade på en professionell hantering av arenaärendet som då inte vilar på glädjekalkyler, att bidra till byggandet och/eller driften av en fotbollsarena. Detta innebär att ganska mycket skattemedel ska läggas på arenan, vilket i sin tur borde medföra att arenan utformas på ett sätt så att den kan användas till mer än elitfotboll och eventuellt någon konsert då och då. 

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Kontinuitet och långsiktighet  stavas Växjö Lakers, hockeyns mästarlag för tredje gången sedan 2015.

Över hela det småländska bygget svävar Piteåbördige, 57-årig entreprenör, industrialist och förre ordföranden Anders Öhmans ande.

- Jag vill rekrytera personer som är bättre än mig själv, lär han sagt när han blev tillfrågad om koden till lyckade rekryteringar.

Efter en tid med tillåtelse om enbart åtta åskådare på publika evenemang låter 500 som en utopi. Men det är fakta och ska vara trovärdigt, för det kommer från högsta vederbörande.

Idrottsminister Amanda Lind sa det i en TT-intervju med Sveriges Radio på fredagsförmiddagen. Regeringens förslag är formulerat: från 17 maj ska 500 åskådare tillåtas, under förutsättning att smittoläget medger..

Svenska Bordtennisförbundet knyter samarbetsavtal med Karlskrona. Det är en tre-årig överenskommelse med fokus å på bordtennisevenemang.

Inledningsvis är det ett träningsläger för dam- och herrlandslagen i början av juli inför OS i Tokyo i sommar.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Vi är så glada. De här pengarna gör verkligen stor skillnad för oss. Våra idrottare har inte samma förutsättningar till ekonomisk stöttning som aktiva inom övrig elitidrott, så det här stödet är väldigt välkommet och ger oss en möjlighet att hjälpa våra paralympier  

För ett år sedan avslöjades Unibets rekordsponsring när bolaget gick in som huvudpartner till svensk elitfotboll. Ett avtal som löper över sex år, med option på ytterligare sex år, med ett initialt värde på 900 miljoner kronor eller om optionen utlöses ett totalt värde på 1,8 miljarder.  Nu väljer Unibet att utöka satsningen genom att också bli presentationspartner.

Riksidrottsnämnden, RIN (”idrottens högsta domstol”) ger Boden Hockey rätt i den inflammerade striden med ligaorganisationen Hockeyettan. Domen kan inte överklagas och är ett svårt bakslag för Svenska Ishockeyförbundet, som av RIN anmodas att skriva om sina tävlingsbestämmelser, paragraf 6:1.

I domen har RIN ogiltigförklarat kravet på medlemskap i Hockeyettan enligt SIF:s tävlingsbestämmelser. För Boden Hockeys del är 1,5 års kamp för föreningsfrihet, bibehållet självstyre och principen om avtalsfrihet nu klargjord.

Beroendet av en ständigt pågående köp och säljverksamhet är inget nytt, men nu påvisar en undersökning hur få egna spelare som finns bland klubbarna i tilltänkta Super League. Beroendet är i det närmaste totalt och verksamheten är snarast  uppbyggd på att värva från andra klubbar runt om i världen.