Mer transparens krävs vid arenabyggen
Jag har mer eller mindre hållit mig borta från arenadebatten i Sverige i flera år, även om jag har följt den passivt. Nu har jag åter dragits in i debatten, denna gång med fokus på fotbollsarenor. För 8-10 år sedan handlade det mest om multiarenor.
Jag tycker dock inte att det hänt så mycket sedan dess. Problemen är fortfarande olösta och det finns fler frågor än svar.

Anledningen till att jag åter dragits in i debatten beror på att jag innan påsk fick förtroendet att i P1:s Ekot kommentera kommuners vilja att ta underskott i nybyggda arenor, främst inriktade på herrallsvenskan. Jag menar att denna vilja, eller vad vi ska kalla den, att träda in som finansiär kan förklaras på flera olika sätt, vilka jag diskuterar nedan.
Förbundens höga krav
Jag berör inte det faktiska behovet av en ny arena, föranlett av krav från internationella förbund, media, kapacitet, säkerhet, bekvämlighet etc.
Kommunala medel är för det mesta inblandade i arenautvecklingen (och då inte bara själva arenan utan även infrastrukturen runtomkring) och driften av de färdiga arenorna, men inte sällan i svåröverskådliga skepnader och successivt ökande åtaganden som inte fanns med i kalkylen från början. Just dessa oklarheter ser jag som ett av de grundläggande problemen i arenafrågan, och något som föranleder irritation hos allmänheten.
Idrott, och i synnerhet fotboll, utgör en central del i upplevelseindustrin och många kommuner sätter sin tilltro till upplevelseindustrin som en tillväxtsektor för att stärka kommunens ekonomi.
Konsultsiffror visar fina siffror
Så motiveras ofta behovet av arenor och kommunens vilja att gå in och täcka kostnader. En arena skapar intäkter långt utanför arenan.
Så är det, men det finns problem med att beräkna dessa. Konsultrapporter visar fina siffror, men inte sällan på lite oklara grunder.
Fina siffror eller ej: om vi betraktar en elitfotbollsarena som en arena för upplevelseindustri är det då ett kommunalt åtagande eller något som antingen klubbarna själva eller marknaden bör ta hand om?
Kanske bedömer kommunen att det av tillväxtskäl finns skäl att investera i arenan, men det är värt att fundera på.
Då blir det ett ramaskri
Det är svårt för en kommun att säga nej eller visa tveksamhet till att gå in och täcka kostnader för arenan eftersom det blir ramaskri om kommunen inte ser värdet i att ha ett framgångsrikt fotbollslag (vilket då är beroende av arenan). Det handlar om stolthet och traditioner. (”Tänk på Östersunds betydelse för den lokala stoltheten!”).
Ja, även jag blev lite till mig när Allsvenskans tippade vinnare hade seriepremiär (och nu menar jag inte Östersund). Fotbollen har makt i de kommunala korridorerna. Kanske inte som den hade en gång i tiden, men fortfarande finns det ofta kopplingar mellan politik och fotboll (åtminstone i de kommuner där fotbollen är den dominerande idrotten, i andra kommuner kan det vara andra idrotter).
Så även om långt ifrån alla kommuninvånare egentligen har ett intresse i så verkar det så. Det krävs mod, argument och förslag på alternativa lösningar från kommunens sida för att stå emot och inte framstå som ”dåliga”.
Som att svära i kyrkan
Att ifrågasätta det lokala fotbollslagets behov är som att svära i kyrkan. Kommunal finansiering eller ej så ska denna inte vila på känslor utan på rationella beslut.
Samma argument
Dessutom kommer kritiken om att kommunen inte värdesätter idrotten och dess betydelse om kommunen tvekar i arenafrågan. Jag får höra exakt samma argument när jag ifrågasätter kommunens ansvar när det gäller nybyggda arenor för elitfotboll eller annan mer eller mindre professionell och/eller kommersiell idrott.
Att inte reservationslöst förespråka att skattemedel läggs på en ny arena, i synnerhet inte när detta inte ingått i den ursprungliga kalkylen, handlar inte om att ifrågasätta idrottens värde.
Idrotten får ju kraftigt stöd i alla fall
Kommunerna är de enskilt största bidragsgivarna till idrotten och ger årligen mångmiljardbelopp både som direkt och, inte minst, indirekt stöd.
Inspirationseffekten
Inte sällan framhålls den så kallade demonstrations- eller inspirationseffekten av såväl arenor som evenemang. Fenomen och förebilder såsom MFF och Zlatan har haft effekt på intresset för att spela fotboll bland unga (främst killar) men har det med en ny arena att göra och är det givet att det är kommunen som ska finansiera arenan?
Idrott som är tillgänglig och inkluderande ger betydligt bättre effekt på deltagande och hälsa.
Stora arenor och evenemang i sig har sällan en bestående effekt på intresset för att faktiskt utöva en idrott.
Ett annat argument som framförs är att fotbollens/elitfotbollens samhällsengagemang ger tillbaka till samhället. Sant. Många fotbollsklubbar gör bra saker för samhället och framgångsrika lag skapar omsättning också utanför fotbollen (vilket lyftes i EY:s rapport Hur mår svensk elitfotboll? som kom i dagarna). Men elitfotbollen har också fått mycket av samhället (från stat, kommuner, media...), varit prioriterad och uppmärksammad. Och den har som få andra idrotter möjlighet att dra in privata medel, med eller utan 51-procentsregeln.
Måste bli mer professionella
Kritik mot finansiering av dyra arenor, som nästan alltid kostar mycket mer än ”man” kalkylerat med och som landar i kommunernas knä, ska inte förväxlas med kritik mot idrott och fotboll. Det jag efterfrågar allra mest att såväl kommunerna som de mer professionella och kommersiella klubbarna blir mer professionella också i hanteringen (planering och drift) av arenorna. Det kräver transparens och kunskapsöverföring. Här har vi själva grundproblemet, snarare än vem som ska finansiera.
Underskattar kostnaderna
Kopplat till detta är osäkerheten i hela situationen. En del av denna bottnar i den enastående förmågan hos inblandade aktörer att underskatta kostnaderna för en ny arena (och för all del även andra stora investeringar). Detta sticker som sagt i ögonen på medborgarna, eftersom det får stor medial uppmärksamhet. Om kommunen måste täcka de eskalerande kostnaderna genom t ex fritidsbudgeten och därmed måste dra ner på renovering av lekplatser, motionsspår, fritidsgårdar mm, eller om invånarna tror att det är så, så sticker det också i ögonen.
Låt säga att det visar sig att det i en given kommun finns goda skäl, baserade på en professionell hantering av arenaärendet som då inte vilar på glädjekalkyler, att bidra till byggandet och/eller driften av en fotbollsarena. Detta innebär att ganska mycket skattemedel ska läggas på arenan, vilket i sin tur borde medföra att arenan utformas på ett sätt så att den kan användas till mer än elitfotboll och eventuellt någon konsert då och då.
Kommentera
Vad anser du? Låt oss diskutera, antingen med Facebook – eller med kommentarer direkt på sidan.
- Kommentera med Facebook
- Kommentera utan Facebook
Skriv kommentar
Mest lästa just nu
Mjällby AIF toppar allsvenskan, men säljer samtidigt spelare och stärker egna kapitalet rejält på ett egentligen sensationellt sätt.
I söndags sluttfördes förhandlngarna runt t succémittfältaren Nicklas Röjkjaer som lämnar Mjällby. AIF 26-åringen har skrivit på för danska FC Nordsjälland. Samtidigt står det klart att klubben har sålt spelare för runt 60 miljoner på bara några år, vilket faktiskt är en del av strategin att bygga en starkare förening och då ingår att säkra en ekonomisk framtid - och av bara farten förstärka - så pass att laget övertar och behåller ledningen i allsvenskan.
Ett ståtligt och fashionabelt bygge för 14,6 miljarder, den jättesatsningen kan ersätta Scandinavium i Göteborg
Ett ståtligt och fashionabelt bygge för 14,6 miljarder, den jättesatsningen kan ersätta Scandinavium i Göteborg
Om planerna skulle förverkligas överträffas alla andra satsningar i Sverige.
En arkitekttävling om hur de nya arenorna slutligen ska se ut är redan inledd. Och göteborgarna själva ska få rösta för att bli delaktiga i valet.
Den ekonomiska bilden av Dam-EM 2025 klarnar allt mera.
Via flera fans och besökare vid arenorna har omsättningen ökat avsevärt. Nu avslöjas att 600 000 biljetter är sålda och att de förväntade intäkterna väntas uppgå till inte mindre än 128 miljoner euro och därmed budgeteras prispengarna till 41 miljoner euro. Det står också klart att Dam 2025 redan överträffar alla tidigare arrangemang.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
Finansmannen Christer Gardell lättar på oplånboken igen. Vill han stötta r OS-guldmedaljörerna i beachvolleyboll, David Åhman och Jonatan Hellvig.
– De är fantastiskt duktiga idrottare och de är jättefina förebilder, säger Gardell till SVT Sport.
Fredag 13 juni – en turdag för en vinnare från Dalarna.
Personen, som var på plats hos ideella Folkspel i Göteborg för högvinstskrap, fick se tre rutor innehålla 25 miljoner kronor, den största direktvinst som en skraplott genererat.
Svensk Hockey-TV har haft sitt mest framgångsrika år hittills under säsongen 2024/2025. Plattformen, som sänder hockey från hela Sverige – från cuper och ungdomsserier till elitnivå – har vuxit kraftigt i både räckvidd och användning. Med över 300 ishallar utrustade med automatiserade och AI-styrda kamerasystem, 2,5 miljoner unika tittare och mer än 7 miljoner strömstarter, har Svensk Hockey-TV blivit en del av den svenska hockeypublikens vardag.
I Djurgårdens nysatsning i SHL var 18-årige Anton Frondell ett bärande namn. Efter 11 mål i Hockeyallsvenskan och stort genombrott i den tuffa kvalserien mot AIK hade kraftfulle Frondell, 94 kg. en säker plats i l sportchefen Niklas Wikegårds ledande formationer.
I den årliga NHL-draften, nu i Los Angeles, förändrades allt, sedan Anton Frondell, 18 år ,uppväxt i Trångsund söder om Stockholm, valts som nummer tre av Chicago.