Ett i raden av misslyckade försök

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
När nyheten briserade var det nästan som att det gick att höra hela Ishockeysverige dra en lättnades suck över att saken äntligen var ur världen. Det blev inget av med The Crowns i Kontinental Hockey League (KHL).
Presskonferensen med initiativtagarna till The Crowns, Leif R Carlsson och Anders Svensson, där frågeteckenen blev ännu fler... Foto: Janerik Henriksson, TT

 

 

De sociala medierna översvämmades snabbt av en flodvåg av spefulla kommentarer som mer eller mindre tog heder och ära från männen bakom projektet, de före detta elitspelarna Leif R. Carlsson och Anders Svenson. 

Oundviklig kraschlandning

När uppgifterna om The Crowns KHL-planer sipprade ut möttes de visserligen av en del inhemsk goodwill, men alla positiva stödsignaler verkar ha gått upp i rök i samma stund som klubben höll sin första – tillika totalt utskrattade – presskonferens. 

Samtidigt förvandlades också nyhetsrapporteringen i stort från nyfikna spekulationer över sådant som vilka som kunde tänkas skriva på för klubben till försmädliga uppdateringar om projektets till synes oundvikliga kraschlandning. 

När krutröken har lagt sig kan det vara på sin plats att försöka bredda perspektivet genom att sätta in frågan i ett större historiskt sammanhang. En sak som ännu inte lyfts fram i debatten är nämligen att drömmen om att få still stånd kontinental proffsishockey tycks vara nästan lika gammal som sporten i sig i Europa. 

Tidiga förhoppningar

Redan den svenske ishockeypionjären Raoul Le Mat – mannen bakom SM-pokalen för herrar – verkar rent av ha umgåtts med planer i denna riktning som en del av utbudet i det lyxiga vintersportpalats, Hippodrome, som han hoppades kunna uppföra i Stockholm i början av 1920-talet. Men det blev inget av med projektet, precis som amerikanen Jeff Dicksons ansatser (1932) till att dra igång en professionell ishockeyserie på kontinenten med Paris som bas. 

Den första helprofessionella ishockeyliga som formades i Europa var i stället English National League (1935), vilken ett tag även omfattade två franska lag. ENL:s verksamhet sköts emellertid i sank av andra världskriget. Storbritannien föll från en position som en europeisk stormakt inom hockeyn till ett sportens u-land. 

Mer välkänt är Detroit Red Wings-ägaren Bruce Norris försök att lansera en europeisk proffsliga, European Hockey League, i början av 1970-talet. När Norris avtäckte sina planer tog han europeisk ishockey fullständigt på sängen. 

Efter en del inledande nyfikenhet från de europeiska ishockeyföreträdarna kom de stora ishockeyländerna i Europa snart att ta avstånd från projektet och Norris högtflygande planer mynnade bara ut i det turnerande uppvisningslaget London Lions med bl a Leif ”Honken” Holmqvist, Tord Lundström och Ulf Sterner i truppen.  

Stoppa Tre Kronor från OS

Inom europeisk ishockey befarade man att Norris EHL-satsning skulle få IOK att proffsförklara ishockeyn med utebliven OS-medverkan som följd.

Dessutom ville man freda sig från nordamerikanska intressen. Den snabbt ökade ”proffsflykten” till NHL och WHA oroade. Europa var på väg att förvandla Europa till ”ett slags broilerfarm”, som den svenske förbundsbasen Helge Berglunds uttryckte saken. 

För att kunna locka de inhemska stjärnspelarna att stanna hemma började förbunden att laborera med olika lösningar, allt från införandet av mer liberala amatörbestämmelser och nationella serieomläggningar till skapandet av olika europeiska turneringar och ligor. 

Sedan dess har det gjorts åtskilliga försök att få till stånd en bärkraftig kontinental ligaverksamhet för elitklubbar runt om i Europa. Upplägget och huvudmännen har visserligen varierat, men hittills har alla lanseringsförsök det gemensamt att de i bästa fall rönt blygsamma framgångar, om de nu inte mynnat ut i direkta magplask. 

Även om Internationella ishockeyförbundet (IIHF) och andra tunga aktörer inom den europeiska ishockeyn stått bakom satsningarna har det helt enkelt visat sig vara svårt att få publik, media och andra ishockeyföreträdare att sluta upp kring saken. 

Dömt att misslyckas

Kritiska röster har gång efter annan påpekat att en europeisk liga är en utopi eftersom fansen inte är intresserade av att gå och se utländska klubbar med en massa okända spelare och/eller att det redan är för många matcher i det inhemska seriespelet och därför blir produkten urvattnad. 

Sådana aspekter kan säkert spela in, i alla fall på kort sikt. Samtidigt måste man då ha klart för sig att det tar tid, krävs djupa fickor, stor politisk fingertoppskänsla samt en hel del tur för att lyckas med föresatsen att bygga upp framgångsrika internationella idrottsorganisationer och affärsverksamheter. Om den saken vittnar inte minst NHL:s historia. 

Till skillnad från vad den gängse uppfattningen om NHL verkar vara i Sverige är NHL nämligen ingen ”stängd” liga, utan en monopolkapitalistisk kartell som genom en kombination av gynnsamma historiska tillfälligheter, stora ekonomiska muskler, väldig medial exponering och allmänt förbättrade levnadsförhållanden i Nordamerika lyckats konkurrera ut sina rivaler, och bli Kanadas och USA:s dominerande ishockeyorganisation – och därmed i förläggningen ishockeyvärldens mäktigaste aktör. 

På sikt kan således projekt såsom IIHF:s Champions Hockey League utveckla sig till en veritabel framgångssaga, men för det krävs i princip att en helt ny marknad byggs upp från grunden – och det är inget som låter sig göras i en handvändning. 

Sett i detta ljus borde man kanske akta sig för att göra sig lustig över Leif R. Carlssons och Anders Svenssons The Crowns-planer. 

Deras försök kan betraktas som ytterligare en manifestation av en närmast sekelgammal dröm om ett förenat proffsishockey-Europa. 

Genant fiasko

Med tanke på hur många tappra försök som har gjorts för att få till stånd kontinental proffsishockey i olika former– och då i regel av långt mer inflytelserika och ekonomiskt välbeställda aktörer än dem själva – ter sig Carlssons och Svenssons skrinlagda satsning mindre som ett genant fiasko än ett direkt uttryck för hur svårt det verkligen är att gå i land med det hela. 

Fram till helt nyligen hade nog de flesta garvade bedömarna sagt att överstatligt kultur- och affärsutbyte är framtidens melodi – så även för den europeiska elitishockeyn. I och med Brexit ter sig situationen emellertid i ett annat ljus, eftersom det vittnar om en växande nationell slutenhet runt om i Europa. 

Det är kanske troligt att motståndet mot allehanda satsningar på kontinental proffsishockey kommer att öka framöver i spåren av detta. Alla alarmerande rapporter om KHL:s stora ekonomiska bekymmer bör dessutom göra sitt till för att understryka osäkerheten kring bärkraften för internationell klubbishockey, i alla fall i reguljärt serieformat. Om historien lärt oss något torde det ändå vara att det sista kapitlet ännu inte är skrivet.  

Tobias Stark

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Djurgårdens fotboll redovisar inför kommande årsmöte, onsdagen 13 mars, ett eget kapital på historiskt höga 261,4 miljoner kronor, en  ökning med 51,1 miljoner kronor jämfört med 2022.
Aldrig tidigare har föreningen, bildad 1891, haft en sådan välfylld kassakista.  Av de allsvenska lagen är det endast Malmö FF som presenterar ett högre eget kapital, i storleksordningen 700 miljoner kronor.

Allmänna arvsfonden är mycket viktig, för att inte säga avgörande partl för fler och bättre idrottsanläggningar.i Sverige. Bara under 2023 kom 235 miljoner  den vägen till idrotten..

Därför blir reaktionen kraftig inom idrotts-Sverige när Riksrevisionen något obetänksamt publicerar en granskningsrapport av Allmänna arvsfonden och föreslår att fonden bör avvecklas. 

Den svenska OS-truppen till Paris växer – och ambitioner och förhoppningar gör det samma. Utgifterna också för den delen.

I förra veckan gav SOK klartecken till ett handbollslag, ett bordtennislag, två lagkapper i simning och åtta individuella idrottare.

Det är en idrottslig mobilisering för 100 miljoner.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.

ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.

Den 14 mars släpps podden Radiosporten Hockey och leds av journalisten Magnus Wahlman tillsammans med experten Per Svartvadet. Här ska mixen av intervjuer med stora hockeyprofiler, historierna bortom isen och aktuella händelser ge något den hockeyintresserade publiken inte får någon annanstans.
Radiosporten Hockey med Wahlman och Svartvadet är en podd där lyssnaren i varje avsnitt får höra några av de mest aktuella och tongivande rösterna inom svensk och internationell hockey. Här blandas intervjuer med aktuella och profiler med analyser från programledarna.
Det är nya tider i svensk fotboll, transferintäkter eller intäkter från försäljning av spelare, sätter allt större avtryck i de allsvenska lagens bokslut efter 2023 års säsong.
Nykomlingen BP, som räddade det allsvenska kontraktet via kvalseger mot Utsikten,  redovisar inför årsmötet ett eget kapital på 48,5 miljoner kronor, ett historiskt högt belopp.