Vem tar ansvar för idrottens tillväxt?

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

Låt mig börja med att definiera ordet ansvar; ”skyldighet att se till att viss verksamhet fungerar och att ta konsekvenserna om så inte sker” tillika ”förpliktelse att stå till svars eller betala”.

När jag tidigare arbetade som kultur- och fritidschef sa jag ofta att jag arbetade med folkhälsa, integration och platsmarknadsföring. Det är nämligen precis vad dessa verksamheter innebär, inte minst idrotten.

I ett växande Sverige är detta något man inte kan bortse ifrån. Ändå är det precis det som sker hela tiden. I nya bostadsområden och växande kommuner är det fortfarande inte självklart att bygga lika många idrottsarenor, oavsett om det gäller isytor, konstgräs eller sporthallar, som motsvarar behovet hos den inflyttade befolkningen, främst barn och ungdomar.

Inte samma resurser

Skolorna får skolpeng motsvarande antal elever, hur kommer det sig att inte kultur- och fritidsförvaltningarna får samma peng för att tillgodose dessa elevers fritidsaktiviteter? Jag syftar inte på så kallade fritidscheckar eller liknande, dessa tror jag inte ett dugg på och de genererar en orimlig administration för alla berörda. 

Nej, jag menar att förvaltningarna måste få ges möjlighet att skapa förutsättningar för att alla ska ha en möjlighet att kunna delta i den mer eller mindre organiserade idrottsverksamheten. Det behövs mer resurser, för att nyttja en sliten klyscha, men i detta fall är den befogad.

Det behövs fler idrottsytor, helt enkelt. Konstgräsen, isytorna och idrottshallarna är fullbokade. Fler vill in och många står på kö. 

Det finns säkert någon bokningscentral som nu ivrigt viftar med fingret och påstår att det visst finns tider. Ja, kanske en tidig helgmorgon eller sen vardagskväll men vem ska tvingas ta de tiderna? Den oavlönade och frivilliga idrottsrörelsen? Elitlagen? 

Hinner inte underhålla

Och varför ska inte så många som möjligt kunna få rimliga tider att idrotta på? I de flesta fall jag har studerat så är alla idrottsytor så gott som fulltecknade och så pass nyttjade att man inte hinner sköta och underhålla på det sättet som är önskvärt. Hur många vet att både is och gräs behöver vila?!

Det är mycket som skiljer breddidrotten från elitidrotten men en sak har de gemensamt; deras förtvivlade rop efter fler idrottsytor. Så att de kan växa. Engagera flera. Stärka folkhälsan, främja integrationen och bidra till kommunens attraktivitet. Om inte det är att bidra till allmännyttan så vet inte jag vad som krävs?

Jo, jag vet att det offentliga har det tufft nu och att det kommer att bli svåra och tunga prioriteringar och utmaningar vad gäller fördelningen av resurser med tanke på sviterna efter COVID-19. Men vi har inte alltid haft en Coronakris. 

Dock har jag alltid fått höra att de lagstadgade kommunala verksamheterna måste prioriteras och dit hör inte idrotten. Är det inte både sorgligt och cyniskt att det ska krävas en lag för att idrotten ska tillåtas ta plats i tillväxtens spår?

Så, vem tar på sig ansvaret? Det gäller nämligen att utkräva ansvar av rätt instans. Att stövla in på kultur- och fritidsförvaltningen och slå näven i bordet inför tjänstemännen är som att slå in öppna dörrar. Ingen skulle bli gladare än dom om de fick mer anläggningar att ansvara för. 

Nej, det är politiken som fördelar resurser och det är där ansvaret måste utkrävas. Jag välkomnar den person (politiker) som rakryggat reser sig och säger: ”Ansvaret för idrottens tillväxt i vår kommun är mitt och det tänker jag ta! Genom att säkerställa att det finns utrymme och ytor för idrott för dem som vill.” Det är inte bara kultur- och fritidsförvaltningarna som skulle jubla.

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Vårdbolaget Doktor.se har köpt upp en digital medicinsk tjänst som ger företaget en tung position i idrottsvärlden. 

 Det är paret Matilda Lundblad, läkare i allsvenska Elfsborg och medlem i Fotbollförbundets medicinska kommitté samt Frida Lundblad, tidigare elitspelare i fotboll och futsal i Göteborg som säljer en digital medicinsk tjänst för att fastställa diagnoser.

Täby GK planerar en rejäl renovering. Ambitionen är att bygga om bana, träningsområde  och klubbhus Det är en investering på cirka 35 miljoner kronor där aktieägarna, tillika medlemmar, tillsammans behöver bidra med tio miljoner.  I november ska de få säga sitt om satsningen ska bli verklighet, eller inte. 

Tävlingskalendern för STCC nästa säsong växer när banracing i Sverige tar största steget framåt, alternativt gasar mer än någon gång sedan starten 1996 och blir först i världen som elektrifierat nationellt mästerskap.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Då blev det reaktion i  Qatar. Arrangören av fotbolls-VM i Qatar menar att det danska fotbollsförbundet måste agera sedan dess tröjsponsor Hummel skapat VM-tröjor med ett Qatar-kritiskt budskap.

Krönika: Sportjournalisten Thomas Malmquists avslöjande artiklar om matchfixning i svensk idrott var banbrytande. TV-serien, ”Spelskandalen”, första delen den 12 september, tar avstamp i det tidiga 1990-talets Sverige då idrottsrörelsen stod utan svar och åtgärder inför Malmquists artiklar.

 I dag, 32 år senare, är matchfixning ett allvarligt samhällsproblem. I sin årssammanfattning för 2021redovisar NOA, Nationella Operativa Avdelningen inom polisen, följande:

Aldrig tidigare har det visats så mycket ishockey i mobiler, surfplattor, datorer, streamingtjänster  och smart TV-apparater som den här säsongen. En kommersiell satsning som totalt uppgår till flera miljarder kronor visar  Idrottens Affärers unika granskning..

Nuvarande TV-avtal,  som tecknats mellan SHL-organisationen och C More, moderbolag är Teila, garanterar de 14 ligalagen årligen cirka 45 miljoner kronor per lag. Parterna har redan enats om nytt sexårigt avtal, 2024-2030. SHL-lagens intäktsdel kommer över tid att öka från 45 miljoner till 65 miljoner.

2013 noterade satte Crystal Palace ett rekord som många trodde skulle gälla i många år. 17 spelare värvades. Men nu ärt det överträffat. Nottingham Forest har köpt in 21 spelare för 1,7 miljarder kronor! Samtidigt lämnade 17 spelare klubben.

Nykomlingen i Premier Legue har för avsikt att prestera i Premier League, det är helt uppenbart.