Om regeringen ändå ville se fakta
Nu visar regeringen korten. Det är inte vackert. Den provocerande, negativa särbehandlingen av kommersiell idrott, underhållning och kultur från regeringens sida blir tydligare än någonsin.

Igår kom socialminister Lena Hallengren med beskedet att man ser över möjligheten att införa en tillfällig lag för att bl a kunna begränsa antalet passagerare i kollektivtrafiken och att reglera öppettider och antal besökare i butiker. Man vill arbeta snabbt men räknar ändå med att det kommer att ta fram till sommaren innan man har något framme. Enligt DN idag (20 oktober) säger socialministern:
” – När jag säger snabbt och skyndsamt säger jag det med en väldigt stor respekt för att man begränsar människors frihet och man begränsar verksamheters möjligheter. Det är inget som går med ett par veckor. Det är komplicerad lagstiftning som ska hanteras varsamt eftersom det gränsar till grundlagsskyddad frihet.”
Förenligt med grundlagen?
Samtidigt lever kultur och idrott med den förordning Regeringen med stöd i ordningslagen efter en process om bara ett fåtal veckor beslutade om den 27 mars och som begränsar antal åskådare vid bl a kultur och idrottsevenemang till maximalt 50 personer.
Regeringen använder som bekant möjligheten i ordningslagen (2 kap. 15 §) att förbjuda allmänna sammankomster och offentliga tillställningar om det är nödvändigt för att motverka en epidemi.
Som Svenska Fotbollförbundets chefsjurist Anders Hübinette skriver i sin artikel i Dagens Juridik den 9 oktober: ”Som Folkhälsomyndigheten framhöll redan i sin hemställan till Justitiedepartementet den 11 mars innebär förordningen en inskränkning av de grundlagsfästa mötes- och demonstrationsfriheterna (2 kap. 1 § Regeringsformen). Sådana begränsningar får enligt 2 kap. 20 § RF göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle och begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar.”…. ”
Även den grundlagsskyddade näringsfriheten bör nämnas här, där det i 2 kap. 17 § RF föreskrivs att begränsningar i rätten att driva näring eller utöva yrke får införas endast för att skydda angelägna allmänna intressen och aldrig i syfte enbart att ekonomiskt gynna vissa personer eller företag.”
Hübinette ställer mot bakgrund av detta den relevanta frågan om det verkligen är förenligt med grundlagen att regeringen avstår från att lätta på det näringsförbud som 50 personers begränsningen för kultur- och idrottsevenemang i praktiken innebär.
Häv näringsförbudet
När det gäller alla andra delar av näringslivet än den kommersiella idrotten, underhållning och kultur vill regeringen alltså av respekt vara omsorgsfull och noga analysera de inskränkningar det innebär i grundlagsskyddade rättigheter; där säger man att inskränkningar i grundlagsskyddade rättigheter är mycket allvarliga saker.
Men att snabbt införa publikbegränsningen i ordningslagen som i snart sju månader gett kommersiella idrotten, underhållning och kultur näringsförbud kunde man göra just på några veckor, utan någon som helst dialog med berörda.
Till det kommer att man på grundlagsstridigt också aktivt avstått från att löpande anpassa åtgärderna från mars i takt med att smittspridningsläget skiftat och skiftar.
Kompensation täcker inte
Som reaktion på socialministerns besked om en ny pandemilag kommenterade Företagarnas Günther Mårdner direkt (Ekot den 20 oktober) att hans medlemmar uttrycker stark oro för att man kan komma införa en lag som i praktiken innebär näringsförbud och att lagen också per definition måste komma med regelverk och kompensation för det intäktsbortfall ett sådant näringsförbud innebär.
Vi välkomnar Företagarna och dess medlemmar till vår verklighet sedan snart sju månader i den kommersiella idrotten, underhållningen och kulturen. Vi är också en näring och en del av näringslivet, men särbehandlas negativt gång på gång.
Vi får höra att man ju beslutat om kompensation till idrotten och kulturen om totalt 3,5 miljarder kronor. Av dessa är 1,5 miljarder till idrotten och 2 miljarder till kulturen. Detta täcker inte tillnärmelsevis intäktsbortfallen.
Frågor söker svar
Här är frågorna som vi i den kommersiella idrotten, underhållningen och kulturen måste få svar på av Regeringen
- Varför behandlar man oss annorlunda än resten av näringslivet och samhället?
- Om man nu tänker ta fram kompletterande lagstiftning; varför samordnar man den inte så att det blir denna som också täcker in våra näringar?
- Varför fattar Regering och myndigheter gång på gång beslut utan att ha dialog med oss
- - När får vi besked om att vi också kan få kompensation för bortfall av intäkter från sponsorer (de täcks inte av det stöd Regeringen låter RF disribuera)?
- -När får vi besked om stödpaket för 2021?
Kommentera
Vad anser du? Låt oss diskutera, antingen med Facebook – eller med kommentarer direkt på sidan.
- Kommentera med Facebook
- Kommentera utan Facebook
Skriv kommentar
Mest lästa just nu
SHL-laget Leksands IF , på 11:e plats och slutspelsmiss, redovisar ett minusresultat på 18,3 miljoner för säsongen 2024-2025. Föreningens väntas dock klara Svenska Ishockeyförbundets licensnämnds krav på soliditet och likviditet. Kravet är ett eget kapital på fem procent av nettoomsättningen.
Enligt föreningens hemsida uppgår soliditeten till 15 miljoner det innebär att föreningen inte behöver utnyttja det utökade borgenlöftet från kommunen under 2025.
Riksidrottsförbundet har under de senaste året stärkt arbetet för långsiktig planering av platser för idrott. Under Almedalsveckan lyfter RF frågan om ett statligt anläggningsstöd för att stimulera nytänkande i samverkan mellan idrottsföreningar och kommuner.
– För att svensk idrottsrörelse ska kunna göra mer för fler behövs statligt stöd i form av ett anläggningsstöd. Riksidrottsförbundet har rätt kunskap, metoder och lokal närvaro i hela Sverige för att leda arbetet med att skapa mer plats för idrott och rörelse, säger Anna Iwarsson, ordförande Riksidrottsförbundet, högaktuell just nu i Almedalen.
Det finns många exempel på att svenska mästerskap är det finaste som går att vinna i den nationella idrotten. Jodå, det är förstås mycket större att vinna VM, OS och en del andra internationella tävlingar, men SM är ändå en tävling som i de flesta idrotter avgör vem som är bäst i Sverige.
SM är något många kan sikta mot och, som väldigt många elitidrottare har en realistisk möjlighet att vara med på och även vinna. - SM berör väldigt många, inte bara den allra yppersta eliten, betonar O Anders Johrén, ordförande i Spårvägen som den här veckan väntas erövra sitt 1 000:e SM-guld och blir störst i landet.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
Finansmannen Christer Gardell lättar på oplånboken igen. Vill han stötta r OS-guldmedaljörerna i beachvolleyboll, David Åhman och Jonatan Hellvig.
– De är fantastiskt duktiga idrottare och de är jättefina förebilder, säger Gardell till SVT Sport.
Fredag 13 juni – en turdag för en vinnare från Dalarna.
Personen, som var på plats hos ideella Folkspel i Göteborg för högvinstskrap, fick se tre rutor innehålla 25 miljoner kronor, den största direktvinst som en skraplott genererat.
Du som gillar bordtennis kommer att jubla. Nu står det klart att SVT ska sända världstouren WTT Series och VM till och med 2028 ( först ut är VM i Doha nästa vecka) Satsningen innebär både livesändningar och massor av höjdpunktsklipp. Samtidigt är Jan-Ove Waldner klar som expertkommentator.
Supertalangen från Kallinge SK (moderklubb), Rödeby AIF och Malmö FF Roony Bardghji vet vad han vill och dit skall han. Efter fem säsonger i FC Köpenhamn – han värvades dit som 14-åring - ansluter han i början av juli till Barcelona, en klubb han drömt om sedan barnsben. Endast den obligatoriska läkarundersökningen återstår.